Om röntgen vid forskning

Fråga Vi är i valet och kvalet om vår några  månader gamla son ska delta i en medicinsk studie eller ej. Studien kommer att innebära flera röntgenundersökningar som han ”slipper” om vi tackar nej till studien. Jag är lite orolig för all strålning han kommer att utsättas för, och undrar om ni kan hjälpa mig. Hur farligt är det egentligen med röntgen?
Läkaren menar att det är så små doser han utsätts för, att det mesta av den strålning man utsätts för är ute i verkliga livet. Min tanke är att min son ju utsätts för denna strålning PLUS den strålning som kommer via röntgen.
Utöver detta har han redan gjort en röntgen på buk/lungor, en MUCG, en DMSA (njurscint) och en urografi.
Finns det några gränsvärden? Hur stora risker medför en röntgen?

Självklart inser jag att flera av dessa undersökningar är nödvändiga för diagnos och rätt behandling. Men det är ett faktum att han kommer att utsättas för fler röntgenundersökningar om vi väljer att delta i studien. Hela min mammainstinkt skriker nej till mer strålning. Men det kanske inte är så farligt?

Svar I erbjudandet om att delta i en medicinsk studie ska det finnas information om riskerna som den extra bestrålningen medför. Alla medicinska studier granskas av en etik kommitté. Om deltagarna i studien utsätts för extra bestrålning får den etiska kommittén hjälp av lokala strålskyddskommittéer för bedömning av strålningsriskerna. Är det inte etiskt försvarbart att genomföra studien ges heller inget tillstånd för studien.

Normalt är riskerna med röntgen- och gammakamera-undersökningar små. Några gränsvärden för hur mycket man får stråla på patienter finns inte, utan lagen säger att all bestrålning som ges ska vara motiverad, dvs patienten ska förväntas ha mer nytta av bestrålningen jämfört med den risk som bestrålningen innebär. Då det gäller deltagande i medicinska studier uppfylls inte alltid kravet med att bestrålningen ska kunna motiveras. Det är därför som dessa studier alltid behöver tillstånd från etisk kommitté.

När det gäller strålningsrisker brukar man jämföra med den risk som den naturliga bakgrundsstrålningen ger. Under ett normalt liv utsätts vi för ca 200 mSv i stråldos från den naturliga bakgrundsstrålningen. Ungefär 1% av de cancersjukdomar som uppträder anser man beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Detta innebär att 99% av cancersjukdomarna beror på något annat eller kan ses som ”naturliga” cancrar.

Er son kommer om han deltar i studien att utsättas för några mSv i extra stråldos till följd av de extra undersökningar som görs. Det innebär en liten riskökning, men jämfört med alla andra risker att drabbas av olyckor och sjukdomar är riskökningen begränsad.

Svarat av M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024