Tolka en lungbild

Fråga Jag vill gärna veta hur kan man skilja mellan höger och vänster lunga på röntgen sidobild?

Lunga sidobild
Sidobild

Svar På sidobilden av lungorna projiceras all lungvävnad och alla centrala blodkärl i bröstkorgen över varandra. Man får dubbelkonturer av i stort allt. En frontal-projicerande bild tas alltid vid en lungröntgen medan sidobilden mest används som referens vid tolkningen av frontalbilden.

Ibland kan det vara svårt att enbart på sidobilden avgöra vilket som är vänster resp. höger lunga. Ligger både bakre- och diafragmakonturerna precis över varandra är det destu svårare. Dock brukar man inte få sådan precis konturbildning. Oftast hamnar höger lungas bakre kontur längre ut i bilden än vänster lungas. Detta beror på att röntgenstrålen som träffar patienten är divergerande. Dvs. höger lunga avbildas större än vänster lunga som befinner sig närmare bilddetektorn. Även diafragmakonturerna brukar skilja i höjd. Patienten har normalt luft i magsäcken som då visar vilken som är vänster lungas diafragmakontur.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR vs. CT

Fråga Vad är det för skillnad på magnetröntgen och skiktröntgen ?

Svar Magnetkamera (MR) använder sig av ett magnetfält för att framställa bilder av kroppens inre. Denna teknik ger således ingen strålning till patienten. Datortomografi (CT) änvänder däremot joniserande röntgenstrålning som strålar igenom patienten. Denna bestrålning kan vara skadlig för patienten vid höga stråldoser.
Bilderna kan se snarlika ut men det är stora skillnader i hur mjukdelar och skelettet avbildas av dessa två tekniker. Likaså är det stora skillnader i hur lång tid undersökningar tar. Vid en undersökning av t.ex. hjärnan tar själva bildtagningen ca. 1 minut med CT’n medan MR tar ca. 20 minuter. Därför används CT’n oftast vid akuta undersökningar.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kompression vid röntgen

Fråga Vid vilka röntgenundersökningar använder man kompression för att minska stråldosen?

Svar Detta är vid konventionell röntgen av bukorganen och där patienten ligger på rygg. Således inte vid bildtagning där patienten ligger på sidan eller magen.
Dessa undersökningar är mestadels röntgen av ländrygg och buköversikt.
Komprimering av magen medför att den sträcka som röntgenstrålen ska passera genom kroppen minskar. Smalare kropp kräver mindre strålning som måste passera för att erhålla en vettig röntgenbild ”på andra sidan kroppen”.
Kompression ger därför mer vinst, vad avser minskad bestrålning, på kraftigare patienter.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

MR och Whiplash

Fråga Ger magnetkameraundersökning klart besked om Whiplashskada?

Svar Nej. De oftast små ligamentskador efter trauma som ofta åsamkar detta smärttillstånd ses normalt inte med MR… eller annan radiologisk metod.
Våra radiologer ser det inte!

Det finns dock läkare och annan profession som trots allt hävdar att detta går att se på bild.
Vi har för oss att Neurologen på Lunds Universitetssjukhus har ett projekt kring Whiplashskador (vi är dock inte säkra på den punkten).

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tänder vid CT-skalle

Fråga Kan CT-röntgen av skallen pga. huvudvärk visa om det finns någon inflammation i ex.vis en visdomstand eller måste särskild röntgen göras hos tandläkare?

Svar CT-bilderna på skallen täcker inte in tänderna. Lägesbestämning, etc. av visdomständer måste göras hos tandläkare med speciellt projicerade bilder.

Svarat av G.O.S. övertandläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom

Fråga  Jag undrar lite om tillförlitligheten vid datortomografi utan kontrastvätska jämfört med med.
För 3 år sedan gjorde jag en CT där huvudsyftet var att se om jag hade njurstenar eller andra problem vid njurarna. Denna CT gjordes utan kontrastvätska. Njurarna var ok och man hittade inga andra konstigheter i mage/buk även om utlåtandet säger att ”that evaluation of the solid abdominal viscera is limited by lack of intravenous contrast”. Nu har jag nyligen opererat bort ett förstadie till malignt melanom (melanoma in situ). Fått provsvar som visar att ingen spridning till omkringliggande hud skett efter säkerhetsmarignal kring tumören togs bort. Hudläkaren rekommenderade heller ingen specifik uppföljning. MEN i denna veva har jag även gjort en CT med kontrast för att kolla av andra saker (ej relaterat till hudcancern) varvid man upptäckte ett misstänkt hemangiom (2,5 cm) på levern.  Är nu remitterad för att göra ultraljud med kontrast!
 Läkaren tror att det kan ge en tydligare bild av förändringen. Man säger att hemangiom ofta är medfödda och helt ofarliga. Isåfall kan det vara så att CT’n som jag gjorde i USA kan ha missat detta pga att den inte hade kontrast? Eller kan ofarliga hemangiom växa till sig? Är förstårs livrädd för att förändringen ska vara en metastas från huden men läkaren säger att det inte är särskild sannolikt och att ultraljud nu görs mer ”-för säkerhets skull”.

Vad tänker ni om användandet av ultraljud med kontrast för att säkerställa diagnosen?
Tycker att jag just nu åker vårdkarusell och inte får några svar från mina läkare.

Svar Man måste skilja på att upptäcka en förändring resp. att med rimlig säkerhet fastställa en förändrings natur.
Hemangiom kan ibland upptäckas på CT utan intravenös kontrast men det kan vara svårt. CT med kontrast kan oftast upptäcka hemangiom på ett bra sätt.
Att säkerställa diagnosen hemangiom med CT kräver dock oftast att undersökningen utformats på ett särskilt sätt som man inte gör rutinmässigt.
En riktad undersökning mot detta förmodade hemangiom med kontrastförstärkt ultraljud har mycket goda förutsättningar att säkerställa diagnosen hemangiom.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad hände

Fråga Jag blev i tonåren röntgad (ev. p.g.a. skolios, jag minns inte riktigt anledningen). När de redan tagit någon/några röntgenbilder kom plötsligt en personal inrusande i rummet och såg förskräckt ut. Hon ändrade inställningen på ett reglage på insidan av dörren om jag minns rätt. Hon sa inget till mig, men några timmar efter röntgenundersökningen började jag kräkas och fortsatte med det några timmar. Jag undrar om det kan ha funnits något samband mellan röntgenundersökningen och att jag blev sjuk. Kan reglaget på dörren ha haft med inställningen av strålningsdosen att göra?? Jag är över 40 nu men undrar ibland över den där händelsen. Har aldrig kommit mig för att försöka ta reda på mer förrän nu.

Svar Ja du…

Att göra en konventionell röntgen av ryggen ska inte inte haft någon betydelse för ditt senare tillstånd. Man blir inte sjuk av röntgen. Däremot kan man ev. påverkas av kontrastmedel. Det kan inte ha varit fallet med dig då.
Vid enkel röntgen av ryggen används aldrig kontrastmedel. Enda tillfällena då kontrast användes då var vid sk. myelografier. Man sprutade då in kontrast i ryggmärgskanalen via en nål för att diagnostisera ev. diskbråck. Detta är inte aktuellt på tonåringar. Om så varit fallet, tro oss…. detta hade du kommit ihåg!
Personer kan se skärrade ut utan att vara så. Dom bara ser ut så. Nu är det ju så att våra kontroller för röntgenmaskinerna alltid sitter och har suttit utanför undersökningsrummet. Möjligtvis har man en enkel exponerings-knapp inne på rummet.
Man kan må dåligt av att skärra upp sig. Det kan även ha varit något annnat….. Fråga den då aktuella röntgenkliniken. De flesta klinikerna sparar gamla remisser. Några stora forskningskliniker sparar även på alla tidigare röntgenbilder.

Svarat av K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgenteknik

Fråga Jag har lite frågor om röntgen.
Vad har ni för användning av röntgen idag? Varför just ben syns bäst när man röntgar och inte tex musklerna? Kan röntgen påverka naturen?

Svar Röntgen används för diagnos av de flesta sjukdomarna där man behöver se en invärtes process som förklarar sjukdomen och därefter påbörja en behandling.
Vi behandlar även på röntgen. Man sticker patienter för att få ut eller skapa en passage av vätska, var, urin, luft, etc. i organen. Vi injicerar läkemedel på svårtillgängliga ställen som enbart kan ske när man ser (röntgen) stället där läkemedlet ska göra verkan. Mm, mm.
Förr såg man enbart ben som är ett tätt material som bromsar upp röntgenstrålarna. Idag ser vi ”allt” med diverse röntgenmaskiner. Även muskler, blodkärl och ligament. Om vi sedan kan avgöra om det är  sjukt eller inte är en annan fråga…

Idag är röntgen en ren teknik för miljön. De kemiska framkallningsvätskor för plastfilmerna man använde förr har idag helt ersatts av digital datorteknik. Strålningen påverkar inte miljön…. bara människorna (?!) i dess omedelbara närhet.

Svarat av K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR och höftproteser

Fråga Kan jag göra magnetröntgen, har höftledsproteser oper. 2002 båda sidorna. Enl. Opererande läkaren har jag Sanvikenstål i höftlederna. Är lite orolig.

Svar Materialet i dina proteser är kobolt-kromstål eller Titan. Det är samma material som i nya proteser från alla andra tillverkare. Vad Sandviken gör är att slipa ut formen på huvud och kupp med ett eget nytt skärverktyg som klarar denna procedur bättre* (enl. pressrelease Sandviken). Både vad gäller exakthet i måtten som hållbarheten (livslängden/ekonomi) på skärverktyget.

Det finns inget hinder för att genomföra en MR-undersökning med sådana proteser. Däremot kan bildkvalitén bli lite sämre om man avser att undersöka just höfterna eller regionen strax intill. Likaså är det viktigt att inte ben och fötter ligger hud mot hud då värmeskador kan uppstå pga. rundgången i magnetströmmarna genom två höftproteser och benen/hälarna.

Svarat av A-C. K. sektionsled. MR
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR

Fråga Jag skulle gjort en MR på min skadade armbåge. Men var tvungen att avbryta den då jag lider av cellskräck.

Nu 3 dar efteråt har jag funderat på att det kändes som ”pistolskott” i ryggkotorna och att huvudet kändes som att det var vattenfyllt och skvalpa omkring där inne.
Vet inte om det kan kännas så pga av MR. Men mitt huvud känns konstigt efter den fortfarande.

Svar MR-apparaten kan kännas väldigt trång och lång. Du är inte den förste som inte fullföljer undersökningen.
Det du liknar vid ”pistolskott” (smällandet) är ljudet från själva MR-maskinen. Den låter så när den är igång. Därför får man oftast låna ett par hörlurar med bl.a. musik i när man ligger på britsen.

Just upplevelsen med MR-undersökning gör att man kanske spänner sig extra. Dvs. stressar upp sig fastän man inte tror så. Detta kan nog då ge spänninghuvudvärk om man har lätt för att få detta.
Att man skulle få andra åkommor efter en MR-undersökning tror vi inte.
Dock… släpper inte besvären ska du givetvis ta kontakt med den röntgenavdelningen som gjorde undersökningen och rådgöra med dessa.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024