teknik – Sida 3 – Fråga Röntgendoktorn

Olika stråldoser

Jag skulle vilja veta i vilken omfattning man utsätts för strålning ( milliSievert ) i samband med olika undersökningar.
1. Skärmbildsundersökning. 2. Skiktröntgen. 3. PET-CT. 4. Scintigrafi.

Några exakta värden på stråldoser är väldigt svårt att ge. Det beror på frågeställning (vad som ska undersökas), vilken utrustning som används, patientens storlek, mm. Mellan tummen och pekfingret för normalstora patienter gäller:

Skärmbildsundersökning gav stråldoser från 0,5 mSv upp till 2 mSv. Denna typ av undersökning gav relativt höga stråldoser och har ersatts av konventionell lungröntgen som med en modern röntgenutrustning ger en stråldos mellan 0,02 mSv och 0,06 mSv.
Datortomografiundersökningar: CT-skalle ca 2 mSv, CT-thorax ca 5 mSv och CT-buk ca 10 mSv. Sen finns det ”lågdos”-varianter på vissa CT-undersökningar som ger ca 10-20% av dosen jämfört med normaldosen.
PET-CT: Beroende på typ av undersökning och vilken radioaktiv isotop som används hamnar dosen oftast mellan några mSv upp till ca 15 mSv.
Scintigrafi: Åter igen, beroende på typ av radioaktiv isotop och typ av undersökning ligger de flesta undersökningar i intervallet från 1 mSv upp till 10 mSv.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontrastmedel

Vid vilka undersökningar används kontrastmedel, och vad är kontrastmedel för något? Vad innehåller det, vad gör kontrastmedelt?

Det finns två stora grupper kontrastmedel, vattenlösliga och ej vattenlösliga.
Den vattenlösliga varianten, som kroppen gör sig av med via urinen, sprutas oftast in i blodet. Den ”vanliga” vattenlösliga kontrastmedlet innehåller bla. jod som är ett ”tätt ämne”. När detta täta ämne flyter eller har tagits upp av något organ bromsas röntgenstrålen upp här. Detta gör att man får större kontrastskillnader i bilden än man får utan eller omkring det område med kontrastmedel. Denna kontrastsort används vid bla. datortomografi. Tex. tumörer har oftast väldigt mycket nya blodkärl och ”laddar” då upp av kontrastmedel vilket gör att de oftast då kan ses på bilderna.
Kontrastmedel för MR är även detta vattenlösligt och innehåller ämnen (exv. Gadoliniumföreningar) som påverkar den magnetiska responsen.

Kontrastmedel för ultraljud (vattenlösligt) innehåller ”miljoner” mikroskopiska luftbubblor. Luft fungerar som kontrast i ultraljudsbilden.
Bariumsulfat är en jordmetall och är nästintill helt olösligt i vatten. Barium får endast användas inom mage och tarm. Denna kontrast antingen dricker man eller får det insprutat i magsäcken/tarmen via någon typ av sond/pip. Barium gör kroppen sig av med via avföringen.

Sammanfattningsvis är kontrastmedel till för att ändra kontrastskillnaderna i bilderna. Dvs. skilnnaderna mellan vit och svart som på röntgenbilden är en bild uppbyggt av en mycket omfattande gråskala.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad är PET-CT

Vad är skillnaden mellan PET-röntgen och datortomografi ? Vilka orter i Sverige kan erbjuda PET röntgen ?

PET-CT är en kombination av den ”vanliga” datortomografen (CT) och PET-kamera (positron emissions tomografi) i en och samma maskin. PET-kameran kan registrera och grovt lokalisera (avbilda) var i kroppen ett i blodet insprutat sockerburet radioaktivt ämne återfinns. ”Aktiva” tumörer behöver mer ”energi” än vad omkringliggande normal frisk vävnad kan ge ifrån sig varför det då blir en längre tids högre koncentration (upptag) av den radioaktiva spårämnet i tumören. Detta registrerar PET-kameran.
CT är en roterande röntgenkamera som enbart, men detaljerat, avbildar kroppen i ”bildskivor”. Dessa bildskivor av kroppen kan fås i vilka riktningar som helst.
Det fina med denna kombination är att där Pet-kameran registrerar stor aktivitet av det insputade spårämnen där kan CT’n visa den exakta lokalisationen. Dvs. PET-kameran och CT’n tar bilder samtidigt över samma område där man sedan kan lägga ihop bilderna ”över” varandra. Detta ger en mycket bättre diagnostik och exakt lokalisation av en ev. tumör än om metoderna hade använts var för sig.

Det är främst stora universitetssjukhus som har dessa mycket dyra maskiner. Lund, Malmö, Umeå, Örebro, Linköping, Karolinska i Stockholm, Akademiska i Uppsala, Sahlgrenska i Göteborg samt Växjö och Falu lasarett en PET-CT….
Idag installeras däremot på flera mindre sjukhus sk. SPECT-CT som kan liknas med en ”enklare och billigare PET-CT-kopia”. Denna är en hybrid av CT och gammakamera. Även här sprutas specifika radioaktiva ämnen in i blodet som tas upp av specifika organ.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Scintigrafi

Jag undrar hur långt tillbaka i tiden som en scintigrafi kan påvisa skadade ben.
Jag blev skadad i februari, fick en scintigrafi i slutet av augusti för att jag fortfarande hade problem med foten som jag skadade.

Det vet vi inget om.
Kontakta någon klinisk/fysiologisk avdelning som utför denna typ av undersökningar.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oljud med MR

Gjorde MR rötgen ländrygg igår, min fråga är rent teknisk, vad är det som slammrar så högt? Ljudet ändrade karaktär mest hela tiden hörde inte ens musiken i lurarna.

Magnetisk resonans (MR) är en teknik som utnyttjar ett starkt likformigt magnetfält. Detta magnetfält skapas av en elektrisk ström i en spole. För att kunna skapa bilder måste man dessutom under undersökningen ha varierande magnetfält som slås av och på. Dessa skapas också av elektriska strömmar i spolar. Magnetiska krafter är väldigt starka, och när man slår på och av de varierande magnetfälten så kommer spolarna som skapar dessa att hoppa till eftersom det likformigt starka magnetfältet, med magnetiska krafter, vrider spolarna lite grann. Det är när de elektriska spolarna hoppar till som det uppstår ett knackande ljud. För att kunna få en bild av kroppens inre behövs olika komponenter av MR-signaler. Hur högt det knackande ljudet är och hur ofta knackningarna kommer beror på vilken del av MR-signalen som samlas in.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR av endast armen

Jag undrar om det finns någon magnetröntgen där man kan stoppa in sin arm för röntgen?

För några år sedan hade vi en liten MR-maskin avsedd för att enbart stoppa in ett ben eller en arm. Denna stod och samlade damm till en hög kostnad. Tanken var god men gav helt oacceptabla bilder som nog var resultat av att magneten var så liten. Dessa små MR-maskiner återfinns nog idag endast på ett fåtal röntgenavdelningar (vad vi vet har Sophiahemmet en). Dessa avbildar då endast armbåge, underarm/hand resp. knäled, underben/fot.
Idag finns däremot sk. öppna MR-maskiner. Dessa har ingen helt omslutande tunnel och har även kortare magnetutrymme (längd). Detta underlättar avsevärt för patienter som har svårt för trånga utrymmen.
Vid undersökning med ”normal” MR med lång tunnel finns alternativet att ligga på magen med armarna utsräckta in i tunneln. Patienten behöver då inte föras sååå långt in i tunneln. Det finns patienterna som anser att det känns lättare, klaustrofobiskt sett, att ligga på magen och titta ut längs ”tunneln”.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid undersökning av hjärtrytmrubbning

Jag ska genomgå en elektrofysiologisk undersökning på mitt hjärta. I samband med detta ska det ske en genomlysning för att få elektroderna på rätt plats. Hur många millisivert ger en sådan undersökning i snitt? Vad är maxgränsen (millisivert) för röntgen per år?

Att ge ett noggrant värde på stråldosen är mycket svårt. Stråldosen beror på många olika omständigheter, om röntgenapparaten är gammal eller modern, på läkarens erfarenhet, hur du som patient ser ut då stråldosen blir högre ju större/kraftigare du är. Dock kan man mellan tummen och pekfingret säga att stråldosen troligen hamnar kring en millisievert (mSv).

Det finns inga dosgränser då det gäller bestrålning av patienter. Här gäller istället att man ska uppfylla två villkor. Det första är att nyttan med att använda röntgenstrålning ska vara större än den förväntade risken. Detta villkor brukar oftast vara uppfyllt om man är sjuk. Det andra villkoret som ska uppfyllas är att man inte ska utsätta patienter för någon onödig bestrålning. Rutinerna ska alltså vara sådana att man uppnår önskat resultat med lägsta möjliga dos.

Då det gäller gränser för de som arbetar i miljöer med joniserande strålning gäller maxgränsen 20 mSv per år.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blyskydd vid MR

Bör man ha på sig ett likadant förkläde som vid vanlig röntgen, under en MR undersökning när man är gravid?
Jag är gravid i v.28 och funderar också på om det verkligen är nödvändigt att hela jag ligger inne i maskinen när det är min hand som ska undersökas?

Magnetisk resonans (MR) är en teknik som utnyttjar radiovågor och magnetfält. Vid vanliga röntgenundersökningar utnyttjas röntgenstrålning. Strålskyddsförkläden för röntgen innehåller bly (eller andra tunga ämnen) som absorberar röntgenstrålar. Dessa förkläden går inte att använda i MR-sammanhang, då den tekniken är helt annorlunda.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Se gammal skada med MR

Jag misshandlades på hemväg ifrån mitt arbete och fick en postal blödning i underbenet som vart ärrvävnad. Senare då jag fick en magnetröntgen visade den även på en bruten menisk.
MR togs många år efter och min fråga är: Kan man se på en MR röntgen när ungefär eller exakt hur gammal skadan är?

En MR-undersökning kan inte avgöra åldern på skador på ben som är äldre än ca. 2 månader.
Detta är ungefär den tid det finns kvar ett hematom (blödning) i benbrottet efter skadetillfället. Åldern på ett benbrott kan således inte preciceras efter denna tid om man enbart tittar på benblödningen.
Detsamma gäller vid konventionell röntgen där man efter ca. 2-4 veckor kan se sk. callusbildning. Callus är en uppbyggnadsprocess över benbrottet som består av bindväv, brosk och benceller. Denna callusbildning ses upp till ca. 6-7 veckor efter ett benbrott. Callus som ses med vanlig röntgen försvinner sedan succesivt då callus ombildas till ben.
Därpå fortsätter en sk. remodulleringsfas. Denna tid då benets struktur mineraliseras, stärks (hållbarhet) och där ”överblivet” ben tas bort kan ta månader till år. Efter denna fas ser benet ut som innan skadan.
Det går således enligt våra radiologer inte att avgöra ett gammalt benbrotts ålder med någon röntgenmetod (inkl. MR).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Upprättstående MR

Jag har nu haft ont i ryggen i ett och ett halvt år och är 20 år. Ingen läkare har hittat något fel. Jag har gjort en MR-röntgen utan resutat. Nu har jag fått tips av läkare att göra en stående MR (jag har nämligen nästan bara ont när jag står och går och anstränger ryggen). Bara det att jag nu ringt runt till halva Sverige och ingen har ens hört talas om det. Jag vet en som gjort det (läste på ett forum) så det finns ju. Vill helst hitta en privatklinik eftersom jag inte vill vänta i åtta månader. Betalar gärna multum för detta. Hur ska jag gå vidare? Hoppas på svar. Är trött på att vara 20 år gammal och ha ont i ryggen varje dag.

MR-kameror finns i öppna utföranden, där man alltså inte åker in i en tunnel. De användes vid mycket speciella situationer, och har inte lika kraftfulla magneter som de ”slutna”.
Det finns finns speciella kameror för att undersöka ryggen i sittande/stående, men vi vet inte om den tekniken är tillgänglig i Sverige eller i Skandinavien i övrigt.

Se [ länk ].

L.U. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett