strålning – Sida 5 – Fråga Röntgendoktorn

Arbeta med röntgen innan graviditet

Jag arbetar på angio/pci-lab. Om jag skulle bli gravid, hur farligt är det för mig att jobba kvar på röntgen? Vad kan det bli för skador på fostret? Är det säkrast att sluta den dagen då jag och min sambo kommer att börja försöka skaffa barn?

Du behöver inte tänka på något speciellt angående strålskydd förrän graviditeten är konstaterad. Då stråldoserna är väldigt små finns det helt enkelt inga risker tidigt under graviditeten.
Senare finns det egentligen inget heller som gör att du måste hålla dig borta från arbete på ett angio/hjärtlab. Dock har du har rätt till omplacering då graviditeten är konstaterad om du önskar det. Oavsett om du önskar omplacering eller inte ska du alltid anmäla till arbetsgivaren att du är gravid. Arbetsgivaren är skyldig att se till att fosterstråldosen inte överstiger gränsvärdet 1 millisievert.

Jag fick en liknande fråga som din för ett tag sedan, se gärna mitt svar ”Stråldoser vid arbete med röntgen”.
Du kan också ta kontakt med den/de sjukhusfysiker som finns på ditt sjukhus. Vi är inte bara till för patienterna utan även för personalen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen av nacken under graviditet

Jag råkade ut för en bilolycka. När jag kom in till akuten diskuterades det om jag skulle röntga nacken eller inte för att jag är gravid i 18 veckan. Beslutet togs att jag skulle göra det. Jag frågade personalen på röntgen och även läkaren som tog beslutet om röntgen så det verkligen inte skadade barnet. Jag fick bara svävande svar och det verkade inte säkert.
Nu är jag orolig över detta att det kan ha skadat mitt barn. Finns det risk för det?

Du behöver inte vara orolig. Stråldosen till fostret är liten. Det finns ingen risk för missbildning eller missfall till följd av röntgenundersökningen, därtill är stråldosen allt för liten. Den risk som återstår är risken för en framtida cancersjukdom.
Studier kring risker som är förknippade med stråldos till foster vid den typ av undersökning som du har genomgått har dock inte kunnat påvisa någon ökad risk för ditt foster. Detta kan bero på att det inte finns någon ökad risk eller att den är så liten att man inte har kunna se dem.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgenstrålar kvar i ett rum

Min dotter har fått hyra en lägenhet i andrahand som var för några år sen en tandläkarpraktik (alltså lägenheten). Det har funnits röntgen apparat i praktiken och säkert har tagits tusentals röntgen bilder. Det som oroar mig är om det finns strålning kvar i lägenheten alltså så kallade sekundär strålning.
Jag är väldigt orolig,min dotter är ung och studerande vistas hemma ofta läser mycket.

Röntgenstrålningens energi upphör i samma stund som röntgenröret slutar skicka ut denna. Att röntgen kan påverka den mänskliga kroppen i för stora doser beror på att när dessa strålar som består av fotoner passerar mänsklig vävnad kan de genom jonisation påverka en cells atomstruktur. Detta ger då en liten kemisk förändring av cellen. Så en levande cell kan skadas av för mycket röntgenbestrålning.
Detta gäller inte oorganiska ting så som metall och sten. Dessa lagrar inte heller någon som helst bestrålning utan energin absorberas helt av tex. betong. Röntgenstrålens energi upphör i samma ögonblick den absorberas av annan materia.

Således röntgenstrålar påverkar endast levande celler i det ögonblick bestrålningen skapas. Varken förr eller senare. Röntgenstrålning kan inte finnas kvar i ett rum när röntgenapparaten släcks.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Gravid vid scintigrafi

Jag är gravid i v 34. Jag gjorde en scintigrafiröntgen för de skulle kolla om jag hade fått en propp i lungan. De sa att de gav mig mindre radioaktivtmedel eftersom jag är gravid och att det inte skulle påverka barnet. Jag är fortfarande väldigt orolig och känner att jag inte riktigt fick de svar som jag ville ha. Är det farligt och kommer det att ha en negativ påverkan på barnet?

Nej, det är inte farligt. Med största sannolikhet kommer ditt barn inte att påverkas av det radioaktiva läkemedlet som du fick i samband med scint-undersökningen. Eftersom det fanns en misstanke om lungemboli (propp i lungan) så är det för dig och för fostret ett bättre alternativ att göra en scint-undersökningen jämfört med att låta bli.

Stråldosen till fostret till följd av undersökningen är ungefär 0,2 mSv. Det är en mycket liten stråldos. Som jämförelse; för gravid personal som arbetar med strålning är den maximalt tillåtna stråldosen till fostret under graviditeten 1 mSv. Denna gräns är satt därför att risken med 1 mSv i fosterstråldos är så liten att man kan anse den som näst intill försumbar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Kvar tidigare strålning i hus

Min dotter är 19 år. Jag hyrde åt henne en lägenhet i andra hand som var före detta tandläkarpraktik.
Jag är orolig för i fall det ska finnas strålning (sekundär) kvar av alla dessa röntgen bilder som togs.

Du kan vara helt lugn, det finns ingen strålning kvar. I samma ögonblick som man släcker en glödlampa är all strålning (=ljuset från lampan) borta. Detta gäller även reflekterat ljus från glödlampan. Det förhåller sig på samma sätt med röntgenstrålning, i samma ögonblick som röntgenbildtagningen avslutas är all röntgenstrålning borta. Sekundär röntgenstrålning är spridd (reflekterad) röntgenstrålning och den finns heller inte kvar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen och fertilitet

Jag är 26 år gammal. Jag har en fråga angående röntgen och fertilitet. Kan man bli steril om man utsätts för röntgenstrålning?

Fertiliteten påverkas inte av de stråldoser som förekommer i samband med röntgenundersökningar. För att orsaka sterilitet behövs höga stråldoser på ungefär 5000 mGy till testiklar eller äggstockar. Detta är 200 gånger högre än de stråldoser som förekommer vid de röntgenundersökning som ger de högsta stråldoserna.

Vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar finns det heller ingen risk att bestrålning av testiklar eller äggstockar före en befruktning, ska leda till skador hos ett framtida foster. Detta trodde man förr, men numera menar man att det inte finns några ärftliga effekter.

Problemet med bestrålning av könskörtlar i samband med röntgenundersökningar är alltså inte försämrad fertilitet eller någon risk för ärftliga effekter som påverkar kommande generationer. Utan risken är att strålningen kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer hos den person som blir röntgenundersökt. Könskörtlar tillsammans med röd benmärg, bröstkörtelvävnad, tjocktarm, lungor och magsäck är något mer strålningskänsligt än kroppens övriga organ/vävnadstyper.

Vill dock poängtera att strålningsrisken vid röntgenundersökningar generellt är väldigt liten. Risken man utsätts för i samband med bilresa till och från sjukhuset då man gör röntgenundersökningen är oftast i samma storleksordning som risken med själva röntgenundersökningen (beror visserligen på hur lång bilresan är, väglag, typ av undersökning mm, men riskerna är storleksmässing i samma härad).

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

När är ett foster känsligt för röntgen

Jag gjorde en kontrast röntgen av njurarna i graviditetsvecka 4. Jag undrar nu vilka risker det kan vara förknippat med gällande fostrets utveckling? Finns det vetenskaplig information att få kring hur stora riskerna och kring missfall då man gör röntgen i ett så tidigt stadie?

Vid röntgenundersökningar av njurarna på en gravid kvinna utsätts fostret för en bestrålning. Stråldosen är dock begränsad och risken är liten. Det föreligger ingen risk för missbildning eller för missfall, eftersom stråldosen ligger långt under tröskelnivån för dessa effekter. Risken som finns är en något liten ökad risk att fostret, långt senare i livet, kan drabbas av en cancersjukdom till följd av strålningen.

Risken för fostret beror också på när under graviditeten som bestrålningen sker. Under vecka 4 är strålningskänsligheten låg.

Även om ett foster utsätts för tio gånger högre stråldos än i det nu aktuella fallet, är riskökningen så liten att det inte finns anledning att ens överväga att avbryta graviditeten. Orsaken till cancersjukdomar är så mycket annat än strålning, och även vid tio gånger högre fosterstråldos är andra orsaker än strålningen helt dominerande då det gäller risken att drabbas av en cancer.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Minska riskerna för röntgenstrålning

Jag undrar om man kan ta exempelvis jod eller något annat inför en kommande röntgenundersökning, för att minska effekten av stråldosen?
Känner mig orolig inför det faktum att jag som barn på sjuttiotalet genom gick många röntgen undersökningar då och att nya röntgenumdersökningar ”späder på” total dosen.
Vad tycker ni att man kan göra?

Tyvärr kan man inte ta något för att minska strålningsriskerna inför en röntgenundersökning. Dock ska man vara medveten om att riskerna med strålning är väldigt små. Även om man är med om många undersökningar så förblir den sammanlagda risken fortfarande liten. Det är lite som att köra bil. Risken att man ska krocka om man kör bil en mil är liten. Risken att man ska krocka om man kör bil tio mil är större jämfört med att köra en mil, men risken är fortfarande liten.

Jag tycker du ska göra den nya undersökningen. Har du en sjukdom eller skada som inte diagnostiseras korrekt kan denna med tiden utgöra en större risk för dig än risken med röntgenundersökningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning vid mammografi

Jag gjorde en mammografi undersökning och jag viste inte att jag var gravid: jag var gravid i ca 10 dagar. De tog 3 mammografi bild på varje bröst som blev 6 total. Dessutom är jag väldig smal har nästa ingen fet i magen (buk). Kan dessa har varit skadlig till mitt barn? Är väldigt orolig.

Vid mammografiundersökning används röntgenstrålar med låg energi. Röntgenstrålar med låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. För att röntgenstrålarna i tillräcklig omfattning ska kunna gå igenom ett bröst behöver man komprimera det. Dessutom separeras bröstets inre strukturer så att dessa i mindre omfattning hamnar ovanpå varandra, vilket gör att diagnosen blir säkrare.

Att man använder röntgenstrålar med låg energi har även fördelen att man utan problem kan undersöka gravida kvinnor. Den strålning som eventuellt skulle kunna träffa ett foster är dessutom så kallad spridd strålning. Då röntgenstrålning sprids tappar den energi. Därför har den spridda strålningen ännu kortare räckvidd i vävnad jämfört med den ursprungliga strålningen. Den lilla mängd spridd strålning som skulle kunna ge en stråldos till fostret kommer att absorberas av kvinnans egen vävnad långt innan den når fostret. Även mycket smala kvinnor kan, utan risk för fostret, mammografiundersökas. Det finns mer än tillräckligt med vävnad mellan huden och in till fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Hur mycket strålning vid många CT

Jag har legat inne för inflammation i bukspottkörteln i 9 månader. Under denna perioden blev jag CT-röntgad ca 25 gånger. Men i slutet av sjukhusperioden blev jag istället magnetröntgad eftersom mina läkare inte ville utsätta mig för mer strålning. Jag undrar hur mycket strålning 25 gånger ger och om det är skadligt? Jag undrar även om magnetröntgen ger någon direkt röntgenstrålning? Ska tilläggas att jag även blev opererad ett 30 tal gånger, om det har någon betydelse.

Det finns en liten risk med att utsättas för röntgenstrålning. Risken är att strålningen kan omvandla friska celler till att bli cancerceller. Vanligen tar det tio till trettio år från bestrålningen tills det att en strålningsinducerad cancer ger sig tillkänna. Det är sällsynt att röntgenundersökningar resulterar i en strålningsinducerad cancer, och ytterst få röntgenpatienter drabbas av detta. De allra flesta patienter kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.

Den effektiva stråldosen är ett mått på risken som är kopplat till strålning. Effektiv stråldos anges i enheten sievert (Sv). En sievert är en för röntgensammanhang stor stråldos varför man oftast använder prefixet milli (tusendel). Den effektiva stråldosen uttrycks alltså vanligen i millisievert (mSv).

En CT-undersökning av bukspottskörteln ger i storleksordningen en effektiv stråldos på 5 mSv. Summerar man 25 undersökningar blir det 125 mSv. Därtill används ibland röntgen i samband med kirurgiska ingrepp. Jag vet inte i vilken omfattning man har använt sig av röntgen under dina 30 operationer. Har man använt röntgenstrålning brukar den effektiva stråldosen vara omkring 1 mSv per gång. Du kan alltså vara uppe i en ackumulerad effektiv stråldos på 155 mSv. Nu kan man inte ange en effektiv stråldos så här noggrant utan att i detalj veta hur undersökningarna har gjorts. Dock kan man rimligen anta att din totala effektiva stråldos ligger i intervallet mellan 100 och 200 mSv.

Vi utsätts alla för naturligt förekommande strålning. Denna strålning är av samma slag som röntgenstrålning. Den kommer från rymden (kosmisk strålning) och från naturligt förekommande radioaktiva ämnen i vår omgivning. Man kallar denna strålning för naturlig bakgrundsstrålning. Årligen ger den oss alla en stråldos på mellan 2 och 3 mSv. Under ett normalt liv får man alltså en stråldos på några hundra millisievert från bakgrundsstrålningen.

Även den naturliga bakgrundsstrålningen kan ge upphov till cancersjukdomar. Ungefär 20% av oss kommer att avlida i en cancersjukdom. Denna siffra kan man dela upp i cancrar som beror på den naturliga bakgrundsstrålningen och cancrar som beror på annat. Ungefär 0,2% (av de 20%:en) beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Resterande 19,8% beror på något annat.

Med tanke på den strålning som du utsattes för då du var sjuk ungefär motsvarar den bakgrundsstrålning som man får under en livstid, har din risk att avlida i cancer ökat från 20% till ungefär 20,2%. Det är en liten riskökning. Man kan vända på det hela och uttrycka samma sak med att sannolikheten är 99,8% att du inte kommer att avlida som en direkt följd av alla dina röntgenundersökningar, utan slutet kommer att bero på något annat.

Jag kanske bör tillägga att risken med strålning ökar om man får mycket strålning under kort tid. En kort tid i strålrisksammanhang är timmar eller möjligen någon dag. Det går därför att jämföra riskerna med den naturliga bakgrundsstrålningen med riskerna med röntgenundersökningar som görs under veckor/månader. Bägge fallen gäller stråldoser som är utdragna i tiden.

Slutligen, undersökning med magnetisk resonans (MR), också kallad magnetkameran, görs med hjälp av magnetfält och radiovågor. Magnetkameran använder sig inte av röntgenstrålar. MR anses därför som ofarligt, såvida man inte har något inopererat i kroppen som kan påverkas negativt av magnetfält och/eller radiovågor.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett