strålning – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Halsskydd vid lungröntgen

Min läkare vill att jag lungröntgar mej för TBC. Jag har en lätt underfunktion på sköldkörteln. Har läst att den är käslig för röntgen. Finns det skydd runt den/halsen vid röntgen? Man får ju det hos tandläkaren nu för tiden.

Man använder inte något strålskydd över halsen vid lungröntgen, eftersom skyddet kan medföra att man förlorar viktig information i bilden. Visserligen är sköldkörteln ett så kallat strålningskänsligt organ, men eftersom lungröntgen görs med mycket små stråldoser är det inget problem. Din sköldkörtel kommer inte att få försämrad funktion till följd av lungröntgen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Många bilder av lungorna på barn

Jag har en fråga om efter hur många år man kan få problem om man fick mycket strålning, jag är mycket oroligt till mitt barn. Jag har en dotter hon är 14 år gammal, när hon var en månad gammal hon fick ta många röntgen bilder från hennes lungor för att hennes läkare var misstänk. Hon drack radioaktivit torium, det var en vitt flytande vätska kanske 10 eller 12 röntgen bilder. Nu hon har ingen problem men jag är hela tiden orolig. Jag vill veta efter hur många år kan man få problem eller inte?

I samband med röntgenundersökning drack ditt barn en vit vätska. Denna vätska var troligen ett så kallat kontrastmedel som används för att lättare kunna se sjukliga förändringar vid röntgenundersökningar. Detta kontrastmedel innehåller barium och det är inte radioaktivt. Kontrastmedel med barium är ofarligt. Risken med de 10 eller 12 röntgenbilderna är väldigt liten. Det finns ingen anledning att vara orolig.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Strålning vi mammografi

Jag undrar om en mammogrfiundersökning ökar risken för att få bröstcancer. Hur lång tid efter undersökningen är det i så fall troligt att man får cancer?
Jag har även gjort flera stora slätröntgenundersökningar av hela min rygg och bäcken. Hur många röntgenundersökningar kan man göra innan det blir någon verklig risk? Har antalet år som går emellan varje undersökning betydelse? Hur mycket mer strålning blir det av datortomografi av ryggen jämfört med slätröntgen av ryggen?

Det finns en liten risk att man kan få en strålningsinducerad cancer efter alla typer av röntgenundersökningar. Även om man är med om röntgenundersökningar som ger relativt sett höga stråldoser, som till exempel datortomografi, så är risken ändå liten.
Det tar lång tid för en strålningsinducerad cancer att utvecklas. Det tar oftast mer än 10 år efter bestrålningen innan man får cancern. För vissa cancertyper kan det ta både trettio och fyrtio år.
Om du är med om tio röntgenundersökningar på tio dagar, eller om undersökningarna görs utspridda över tio år, så är risken densamma. Inom röntgendiagnostiken är stråldoserna så låga att tiden mellan undersökningar inte har någon betydelse.

Stråldosen för en datortomografiundersökning av ryggen är ungefär dubbelt så hög jämfört med en konventionell röntgenundersökning (slätröntgen) men den diagnostiska informationen från datortomografiundersökningen är större så den högre stråldosen kan motiveras.

Det finns ingen gräns för hur många undersökningar man kan göra innan det blir någon verklig risk. Det är lite som att fråga efter hur långt man kan köra bil innan det finns någon verklig risk för en trafikolycka. Det finns patienter som varit med flera hundra röntgenundersökningar. Dessa löper en risk att få en strålningsinducerad cancer, men risken är ändå mindre än 1%.

Det är inte bra att vara sjuk. Risken att vara sjuk är oftast större än risken med röntgenundersökningar. Om det är ett bättre alternativ för patienten att röntgenundersökas jämfört med att låta bli så bör man göra röntgenundersökningen. Man säger att röntgenundersökningen då är berättigad. Detta är ett krav för att få lov att göra en röntgenundersökning.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

CT vid lymfom

Är det nödvändigt att använda datortomografi för att fastställa om lymfom finns i mage, bröstkorg och hals. Går det inte lika bra att se detta med magnetkamera? Åtminstone vad gäller mage och hals.
Rädd för för mycket strålning som det redan blivit en hel del av.

Det här med rädslan för röntgenstrålning är allmänt lite av ”en storm i vattenglas”.
Behöver man en röntgenundersökning för att få en diagnos på en sjukdom ska en ev. rädsla för strålning inte påverka beslutet. Denna rädsla för röntgenstrålning finns det oftast inget befog för. Visst kan höga doser röntgen bli ohälsosamt men…
Dagens röntgenapparater är så pass mycket trimmade att de alltid ger absolut minimal bestrålning för varje röntgenmetod och undersökning. Trots att CT’n generellt ger något högre bestrålning än andra röntgenapparater är denna metod så pass bra att detta så gott som alltid är befogat… om undersökningen är befogad.

Idag kommer knappast någon patient upp i den volym av röntgen-undersökningar där det kan anses vara mer hälsofarligt än för den/de sjukdomar man utreds för. Trots man själv som patient kan anse att man gjort måååånga röntgenundersökningar. Det finns då betydligt värre saker att oroa sig för, så som för mycket sol, bilkörning, våldsbrott, mm.

… och CT’n ger en mycket bra diagnostik vid ev. förekomst av förstorade lymfkörtlar som kan vara en indikation på sjukdom som lymfom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen hos tandläkaren under graviditet

Jag var hos tandläkare och tog fyra röntgenbilder medans jag var gravid i vecka 37 men frågan är vad händer om jag inte hade röntgenförklädde?

Stråldosen till ett foster vid tandröntgen (intraoral röntgen) är helt försumbar oavsett när under graviditeten detta görs. Man behöver inte skydda fostret med ett strålskyddsförkläde. Stråldosen till fostret motsvarar några minuters naturlig bakgrundsstrålning.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Strålningsrisk vid röntgen av knäled

Jag har röntgat mitt knä. Och det är nu i efterhand som jag egentligen inte förstår varför…
(Jag har nämligen gjort mig illa i mitt knä och uppsökt en vårdcentral. jag sa att jag hade ont på insidan, lite nedanför knäskålen, av knät. Och frågade om det kunde vara främre korsbandsskada. Mannen som undersökte kunde inte se eller känna något, så han beställde tid för röntgen då han menade att den kunde varit något som brustigt i knät.)
Och det är så att jag inte visste att man inte såg ledbanden på en röntgenbild. (jag var 99% säker på att alla ben var hela, vilket de också var, då jag trodde det var insida ledband.)

Så det jag undrar är hur denna röntgen påverkar mitt knä framöver. De tog 4-5(!) bilder på det i olika vinklar och jag har hört att det är farligt om man utsätts upprepade gånger (som nu).
Cancer ska vara det man kan få, vad kan man få mer i knät? (och i andra benet som låg bredvid.)
Är väldigt orolig nu då jag faktiskt missförstod VARFÖR de röntgade. Onödigt enligt mig.

Det finns risker med röntgenundersökningar. Olika organ har olika strålningskänslighet. Merparten av kroppens strålningskänslighet finns i halsen, bröstkorgen och buken. Huvudet är lite mindre strålningskänsligt, och minst strålningskänsligt är armar och ben.

Oavsett vad som undersöks ska alltid undersökningen kunna motiveras. Detta innebär att man bedömer att det är farligare (sämre) för patienten att avstå röntgenundersökningen jämfört med att göra den. En icke-diagnostiserad sjuklig förändring eller skada innebär alltid en risk, och det är denna risk som man måste väga mot strålningsrisken.

Att röntgenundersöka ett knä, även om man tar fem bilder, innebär en näst intill obetydlig risk eftersom armar och ben är inte speciellt strålningskänsliga. Hur stor är risken? Ungefär som en kortare bilresa. Inget som jag oroar mig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Att gå förbi en öppen dörr till röntgen

Jag har 2 frågor om tandläkarröntgen! Gick idag förbi ett rum med mina barn just när en röntgenbild togs. Är det ofarligt för barnen även om vi var precis utanför. Jag har hört något om att man måste gå runt hörnet för att undvika strålning,stämmer det?

För snart tio år sedan var jag på tandröntgen i Jönköping och röntgade visdomständer. Sköterskan tog typ 20 bilder och använde inte halskrage på mig. Jag tänkte först efterår på det att hon inte använde halskrage. Detta har jag tänkt på då och då under åren.
På vilket sätt kan sköldkörteln skadas. Är det utom fara nu när det gått så många år? Tycker det var väldigt slarvigt.

Inget problem alls, varken för barn eller vuxen, att någon enstaka gång gå förbi ett röntgenrum just då man tar röntgenbilden. Stråldosen är så liten att den kan anses som helt försumbar. Att personal ”går runt hörnet” beror på att personalen tar många röntgenbilder varje dag, och efter trettio års röntgande har den försumbara stråldosen adderats ihop till en stråldos som kan innebära en liten risk.

Att man använder strålskyddande halskrage vid tandröntgen beror på att det är enkelt att använda. Det tar bara någon sekund att sätta det på plats. Vid tandröntgen används bara små strålmängder, även om man tar tjugo bilder så är den sammanlagda stråldosen liten. Därför är det ingen katastrof om man inte använder halskrage. Stråldosen till sköldkörteln blir ändå väldigt liten. Men eftersom det är lätt att använda halskrage, håller jag med om att det var slarvigt av dem att inte erbjuda dig en krage. Du utsattes för en onödig stråldos. Även om stråldosen var väldigt liten var den ju ändå onödig.

Om sköldkörteln påverkas så kan det resultera i en cancersjukdom i körteln. Just strålningsinducerad cancer i sköldkörtel brukar komma fem till tio år efter bestrålningen. Har det gått längre tid än tio år minskar sannolikheten för att bestrålningen skulle ha, eller kommer att, orsaka en cancer. Dock ska man komma ihåg att det finns andra orsaker till cancer än strålning. I Sverige upptäcks ett par hundra fall av sköldkörtelcancer varje år. Endast några få av dessa beror på strålning.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Procentuell risk med röntgen

Under frågan ”Är röntgen farligt” svarar ni att i 99.99% av fallen orsakar röntgen inga direkta eller senare problem. Var kommer den siffran ifrån?

Det är oerhört svårt att sätta en siffra på hur farlig röntgenstrålningen är för gemene man. Ev. skador som beror på en röntgenundersökning ses först efter mycket lång tid (stokastiska) såvida patienten inte gått igenom en eller flera röntgenundersökningar eller blivit mycket intensivt bestrålad över ett och samma område/organ. Då kan man öka riskerna med någon eller några procent.

En ev. risk med röntgen beror på hur ofta, hur många bilder, vilket område som röntgas, hur kraftig patienten är, vid vilken ålder, med vilken röntgenapparat, osv, osv….. Det är således näst intill omöjligt att avgöra om en ev. framtida skada kan härledas till en specifik röntgenundersökning. Det finns större hälsorisker med stålning genom att flyga, ha ett hus på berggrund i vissa områden, blåbetong i hus, sola på stranden i Phuket, mm.

Att ange riskerna till 0.01% för ev. framtida skada ska därför ses som ett sätt att minska våra patienters oro inför röntgen. Man får inte överdramatisera det här med röntgen. Det hjälper inte oss om allmänheten jämför oss med ett kärnkraftverk eller liknande.
Rätt använt är riskerna med en röntgenundersökning i praktiken obefintliga. Däremot kan riskerna för ohälsa vara betydligt högre om man inte gör en röntgen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oavsiktlig röntgenbestrålning mot foster

När jag var i vecka 22 skulle min sons (1,5 år) bäcken röntgas. Jag var med honom och det var meningen att jag skulle bes lämna stället före de tryckte på knappen. Men plötsligt glömde sköterskan bort det och tog en röntgenbild trots att jag stod endast en halv meter bort. Hur och framförallt har detta påverkat mitt foster? Är så otroligt orolig..

Det är inte något stort problem, och du behöver inte oroa dig. Du själv har träffats av spridd röntgenstrålning då du vara nära ditt barn då han röntgades. Den spridda röntgenstrålningen har låg energi och därmed kort räckvidd i vävnad. Detta innebär att din egen vävnad som finns mellan din hud och in till fostret fungerar som ett bra strålskydd för fostret.

Många tror att foster är extremt strålningskänsliga, men så är det inte. Foster är bara ungefär tre gånger mer strålningskänsliga än vuxna. Fosterstråldosen är i detta fall mycket liten och motsvarar några timmars bakgrundsstrålning (sök gärna mer information på nätet om bakgrundsstrålning). Den lilla risk som detta innebär kan anses som försumbar. Med största sannolikhet har ditt foster inte påverkats alls.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning vid röntgen av barnskalle

Hur mycket strålning i mSv får ett barn på 19 kg i sig vid en CT skalle? Hur stor riskökning för framtida men i form av strålningsinducerad cancer innebar denna undersökning och bör man oroa sig som förälder? Barnet är 4 år. Används barnprotokoll på de svenska universitetssjukhusen med egna barnkliniker så att stråldosen blir minsta möjliga?

CT-undersökning av skallen på ett 4-årigt barn innebär en stråldos på knappt 2 mSv. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger oss alla en stråldos på ungefär 2 mSv/år, dvs ett års bakgrundsstrålning ger ungefär samma stråldos som en ”CT-skalle” på ett barn.
Risken för att avlida i en cancersjukdom på grund av stråldosen 2 mSv till ett barn är 0,03%, eller 99.97% chans att inte drabbas. Cancersjukdomar beror på mycket annat än strålning. Ungefär 20% av befolkningen förväntas avlida i någon form av cancersjukdom. En extra stråldos på 2 mSv ökar risken från 20% till 20,03% (för barn).

Barn är ungefär 3 gånger mer strålningskänsliga jämfört med vuxna. 2 mSv i extra stråldos innebär för vuxna att risken att avlida i en cancersjukdom ökar med ungefär 0,01%.

Man får inte cancer med en gång efter en bestrålning. En strålningsinducerad cancer har lång latenstid och behöver vanligen mellan tio och trettio år på sig innan den ger sig tillkänna. Dock, risken att drabbas av en strålningsinducerad cancer är trots allt väldigt liten, och som röntgenpatient, eller förälder till röntgenpatient, ska man inte behöva oroa sig.
Man kan idag inte säga om en konstaterad cancer beror på strålning eller om den beror på något annat.

Alla barn som undersöks med datortomografer (CT) i Sverige blir sedan flera år tillbaka undersökta med speciella barnprotokoll så att stråldosen blir minsta möjliga. Detta gäller inte bara universitetssjukhus utan samtliga sjukhus.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett