MR – Fråga Röntgendoktorn

MR och protesbäcken

Kan ni vara så snälla att förklara en MR undersökning angående bäcken/höftleder problem.
Jag har inga höftprotes, inga operation i höften .
Frågan är varför måste jag göra MR undersökning höft med protes bäcken

Man har olika protokoll för hur man ska ta bilderna med MR. Har man redan metall i höften ska ska man ta bilderna på ett visst sätt (protokoll) för att minimera störningar från denna metall. Finns där ingen protes eller annan metall tas bilderna på annat sätt då man inte behöver ta hänsyn till ev. metallartefakter (störningar i bilderna).

Nu har ju du inte någon bef. höftprotes så din MR-undersökning av bäckenet och höftlederna görs med ”vanlig” MR-bildtagning som avser diagnostik och utredning av förslitningsskador, broskreduktion (artros) eller annan oklar smärttillstånd från höftleden.
Har du sedan tidigare konstaterad förslitning av höftled, cysta eller annan patologi, så kan en operation ev. vara planerad för dig och man vill därför få en aktuell diagnostik av din bef. höftproblem.

Inför operation för höftprotes görs alltid en konventionell röntgen av bäcken/höft, sk. protesbäcken, där man ska ha med en metallkula mellan låren vid bildtagningen. Denna kula kalibrerar man sedan efter på bilderna för att kunna mäta exakta mått på bäckenet (protesbäcken) och höftleden. Detta för att bla. mäta exakta mått på ledspalten, bestämma storlek på protes, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR och hårtransplantat

Hejsan, kanske en dum fråga men jag undrar om det är någon fara att göra en magnetröntgen om man gjort en hårtransplantation för ca ett år sedan. Om det på något sätt kan påverka hårsäckarna?

Nix!

KT. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man lita på CT

Jag fick diagnosen Pigmenterad Villo nodulär Synovit i min högra armbåge ca år 2000. Har opererats ca 5 ggr men den är åter kommande. Då testades strålning i 4 veckor men åter igen kommer den tillbaka.
Jag lever med mycket smärta som bara blir värre och värre. År 2019 sattes jag in på cellgifter (Imitinib) i tablettform. Dom verkade få tumören att stanna av eller växa långsammare.
Sist jag gjorde en magnetröntgen var 1995. Jag har enorm cellskräck och måste sövas! Nu påstår min Onkolog att man kan se exakt samma saker med en Datortomografi?
Jag gjorde den och fick i telefonen samtal veta att tumören är borta??? Antingen har han löst cancerfrågan eller så ser man inte tumören som 2019 var 2,5cm lång och 1,5 cm. Jag vet att dessa tumören inte annat än växer och växer.

Ska jag våga tro på hans fynd eller är det extremt dyrt och komplicerat att söva och göra denna undersökning så man har valt DT?

Denna PVNS har en långsam progress som börjar med växt i ledhinnan (synovia) med en ev. senare överväxt till benet som visar sig som kortikala (benhinna) multipla cystor. Oftast upptäcks dessa bencystor med enbart konventionell (vanlig) röntgen som tillsammans med symtomen med rörelsesmärta vid ledrörelser indikerar för en fortsatt utredning med MR för mjukdelsengagemang och benbiopsi som säkerställer diagnosen.

CT (datortomografi) är en mycket bra röntgenmetod för att åskådliggöra skelettförändringar. Så när man nu har fastställt diagnosen PVNS med MR och vet var denna lesion är lokaliserad, då den är benign på så sätt att den inte sprider sig, så kan uppföljningen mycket väl göras med CT där man följer utvecklingen.

Om din PVNS gått i regress helt får vi låta vara osagt men din doktor borde veta vad han prata om. Du har ju fått cellgift som hämmar tillväxt av onormala celler vilket kan ha haft en väldigt bra effekt på din PVNS.
PVNS har dock ofta en långsam progressiv men aggressiv tillväxt där recidiv är relativt vanligt så fortsatta kontroller bör nog ske.
En kontroll av armbågsledens mjukdelar (ledhinna/yta) där allt började kan troligen även utföras med ultraljud lite beroende på var i leden denna lesion satt/sitter. Ultraljud ger en mycket bra bilddiagnostik av mjukdelar men där ben ger störande inslag i ultraljudsbilden.

Narkos kan medföra risker för patienten så kan man slippa helnarkos av en patient där man enbart ger lugnande (sedering) vid en undersökning som får patienten att må bra så är denna form av anestesi att föredra. Sedan är det generellt svårt att få till ej akuta tidbokade undersökningar med narkos involverad.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa båtbensfraktur på MR

Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.

MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hårextension och MR

Jag ska göra en magnetröntgen snart. Har en fråga. Jag har isatt i mitt hår tejpextentions (löshår). Tejp/plastfästen. Jag har mailat företaget och enligt dom är det ingen fara då dessa fästen inte ska innehålla någon metall.
Vet ni något om detta? Jag är lite orolig.

Inga problem med magnetfältet då dessa hårextensions enbart är tejpade med en form av plastplatta mot ditt riktiga hår.
Således inget metall inga bekymmer med MR….

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Slöja vid MR

Jag ska på magnetröntgen i morgon i Norrköping
Och undrar om det verkligen stämmer att jag inte kan välja att ha min slöja på mig av religösa skäl.
Röntgen ska göras av mina höfter så slöjan är knappast i vägen för undersökningen. Jag är faktiskt väldigt tveksam till om de får säga till mig att jag inte får ha slöjan på mig.

Personalen på sjukhus kan i princip kräva vad som helst av dig inför en specifik undersökning eller behandling. Ofta krävs vissa förberedelser eller åtgärder för att erhålla en säker undersökning som ger en tillfredsställande diagnostik.
Följer man inte de åtagande som sjukvårdspersonal menar att man måste följa så finns risk för att undersökningen eller behandlingen inte blir av.
Att man som patient byter om till sjukhuskläder i samband med tex. en MR-undersökning är för att på ett enkelt sätt minimera risker för att de egna kläder innehåller metall i form av tex. knappar, nitar, dekorationsstråd, färgtryck, mm.

Du bör kunna ha på dig vissa kläder, så som slöja, så länge den inte innehåller material som kan ge störningar i bilderna typ metalltrådar, pärlor, dekoration med metall, tryckta färgmönster, mm. Du får givetvis inte heller ha några spännen eller klämmor under slöjan som fäster i håret.
Många sjukhus kan idag erbjuda en slöja som patientklädsel.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Guld vid MR

Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen.
Jag har en tandbrygga som det är guld på baksidan av tänderna. Spelar det någon roll? Sen undrar jag om man kan begära och få nåt lugnande eftersom jag får panik i trånga utrymmen.

Guld i munnen påverkas inte av bildtagningen av ländryggen.
Be din egen remitterande doktor att skriva ut någon lugnande läkemedel till dig du själv kan ta en stund innan undersökningen

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klaustrofobi för röntgen av fötterna

Jag ska röntga foten. Hur går det till? Åker man in med fötterna först?
Har stora problemet med trånga utrymmen.

Om det är MR eller CT så åker du med fötterna först in i ”trumman”. Är du inte alldeles för kort så hamnar även huvudet utanför MR-apparatens ”långa tunnel”. Är det en konventionell röntgen du ska göra så ligger du alltid ”ute i det fria”.
Oavsett metod så hamnar du således inte med huvudet i något omslutande utrymme vid undersökning av enbart fötterna.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man missa kontrasten i bilden

Gjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?

Vid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.

De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.

Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.

Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.

Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg