Etikett: mammografi

 Jag har precis gjort en mammografi, är bara 25 år och undrar om denna kan öka risken för bröstcancer? Efter mammografiundersökningen så sa sköterskan att man vanligtvis inte gör en undersökning på unga för körtlarna är så känsliga för strålning pga den unga åldern. Hur ser riskerna ut?

 För att få utsätta patienter för röntgenstrålar måste nyttan med undersökningen vara större än risken med röntgenstrålarna. Man säger att undersökningen ska vara berättigad.

Man behöver skilja på mammografiscreening och klinisk mammografi. Screening innebär att man röntgar brösten utan misstanke om sjuklig förändring. Screening görs inte på unga kvinnor därför att det är sällsynt att unga kvinnor får bröstcancer. För unga kvinnor är screening inte berättigad, nyttan är helt enkelt för liten.

Klinisk mammografi görs om det finns misstanke på sjuklig förändring. Detta görs även på unga kvinnor. Eftersom det finns en misstanke om sjukdom är nyttan med undersökningen större än risken varför undersökningen är berättigad.

Risken med röntgenundersökning är att den kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer. Dock är riskerna små. Risken kan beskrivas utifrån effektiv stråldos, som just är ett mått på risken att få en strålningsinducerad cancer. Den effektiva stråldosen vid en klinisk mammografi är vanligen mellan 0,1 och 0,2 mSv. Detta motsvarar ungefär en månads naturlig bakgrundsstrålning. Detta är en liten stråldos och risken för din del är i praktiken försumbar.

 M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Jag undrar om en mammogrfiundersökning ökar risken för att få bröstcancer. Hur lång tid efter undersökningen är det i så fall troligt att man får cancer?
Jag har även gjort flera stora slätröntgenundersökningar av hela min rygg och bäcken. Hur många röntgenundersökningar kan man göra innan det blir någon verklig risk? Har antalet år som går emellan varje undersökning betydelse? Hur mycket mer strålning blir det av datortomografi av ryggen jämfört med slätröntgen av ryggen?

Det finns en liten risk att man kan få en strålningsinducerad cancer efter alla typer av röntgenundersökningar. Även om man är med om röntgenundersökningar som ger relativt sett höga stråldoser, som till exempel datortomografi, så är risken ändå liten.
Det tar lång tid för en strålningsinducerad cancer att utvecklas. Det tar oftast mer än 10 år efter bestrålningen innan man får cancern. För vissa cancertyper kan det ta både trettio och fyrtio år.
Om du är med om tio röntgenundersökningar på tio dagar, eller om undersökningarna görs utspridda över tio år, så är risken densamma. Inom röntgendiagnostiken är stråldoserna så låga att tiden mellan undersökningar inte har någon betydelse.

Stråldosen för en datortomografiundersökning av ryggen är ungefär dubbelt så hög jämfört med en konventionell röntgenundersökning (slätröntgen) men den diagnostiska informationen från datortomografiundersökningen är större så den högre stråldosen kan motiveras.

Det finns ingen gräns för hur många undersökningar man kan göra innan det blir någon verklig risk. Det är lite som att fråga efter hur långt man kan köra bil innan det finns någon verklig risk för en trafikolycka. Det finns patienter som varit med flera hundra röntgenundersökningar. Dessa löper en risk att få en strålningsinducerad cancer, men risken är ändå mindre än 1%.

Det är inte bra att vara sjuk. Risken att vara sjuk är oftast större än risken med röntgenundersökningar. Om det är ett bättre alternativ för patienten att röntgenundersökas jämfört med att låta bli så bör man göra röntgenundersökningen. Man säger att röntgenundersökningen då är berättigad. Detta är ett krav för att få lov att göra en röntgenundersökning.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Jag gjorde en mammografi undersökning och jag viste inte att jag var gravid: jag var gravid i ca 10 dagar. De tog 3 mammografi bild på varje bröst som blev 6 total. Dessutom är jag väldig smal har nästa ingen fet i magen (buk). Kan dessa har varit skadlig till mitt barn? Är väldigt orolig.

Vid mammografiundersökning används röntgenstrålar med låg energi. Röntgenstrålar med låg energi har endast kort räckvidd i vävnad. För att röntgenstrålarna i tillräcklig omfattning ska kunna gå igenom ett bröst behöver man komprimera det. Dessutom separeras bröstets inre strukturer så att dessa i mindre omfattning hamnar ovanpå varandra, vilket gör att diagnosen blir säkrare.

Att man använder röntgenstrålar med låg energi har även fördelen att man utan problem kan undersöka gravida kvinnor. Den strålning som eventuellt skulle kunna träffa ett foster är dessutom så kallad spridd strålning. Då röntgenstrålning sprids tappar den energi. Därför har den spridda strålningen ännu kortare räckvidd i vävnad jämfört med den ursprungliga strålningen. Den lilla mängd spridd strålning som skulle kunna ge en stråldos till fostret kommer att absorberas av kvinnans egen vävnad långt innan den når fostret. Även mycket smala kvinnor kan, utan risk för fostret, mammografiundersökas. Det finns mer än tillräckligt med vävnad mellan huden och in till fostret.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett