Jag har jätteont i ländryggen och ut mot höger sida.
Vanlig slätröntgen av ryggraden visar inga skador. Min undran är att jag skulle vilja veta om någon av de nya MR eller CT kan visa mjukdelsskador? Och kan man ha diskbråck i det området?
Min läkare på VC säger att det finns ingen röntgen som kan visa mjukdelar, ligament etc.
Idag kan man röntga eller avbilda med annan teknik (MR, CT, ultraljud) alla kroppens organ, mjukdelar, leder och blodkärl med oftast hög diagnostisk precision.
För undersökningar av ryggens mjukdelar, ryggmärg, kotdiskarna, mm. är MR den bästa metod som finns idag.
Jag inväntar en kallelse på att få göra nervblockad har inte fått gjort detta tidigare utan det är första gången.
Min fråga gör det ont? Bedövas man innan? Min vänninan säger att jag skall ta 2 stycken alvedon innan för då gör det inte lika ont, stämmer detta?
Jag är inte rädd sprutor men detta är i ryggen så därför undrar jag.
Rotblockadnål
Det är fritt fram att ta smärtstillande innan denna rotblockad. Om det sen hjälper får vi låta vara osagt men viss smärtstillande effekt kan man säkert få.
Har man som patient tagit någon smärtstillande medicin innan bör man meddela personalen detta vid undersökningen.
Att det inte känns en hel del kan vi inte svära oss fria från. Man kan inte frångå att patienter får väldigt olika smärtintryck vid denna proceduren. Dom flesta reagerar med smärtförnimmelse av olika grader ner i benet då injektionsnålen vidrör nervroten, vilket är meningen. Då vet vi att nålspetsen är på rätt plats för injektionen (blockaden).
Att smärtstilla beröringen av nervroten går ej med normal medicinering. Vad patienten kan få är en lokad subkutan hudbedövning innan själva rotblockaden. Lägger man lokalbedövning för djupt som då ev. kommer i närheten av nervroten kan man missa den smärtförnimmelse som visar att injektionsnålen är placerad rätt. Dvs. där man ska injicera mixturen av kortison och bedövningsmedel.
Hur proceduren fortlöper beror även mycket på den läkare som gör denna. Läkarens erfarenhet betyder mycket vid denna undersökning/behandling.
Har pålagringar på kotkanterna, mest övre ländrygg och nedre bröstrygg. Visar inga problem vid diskarna och skelettet ser bra ut, Undrar om det går att göra något åt?
Eftermiddagar och kvällar är ok och somnar på kvällen, men vaknar redan vid 01 och har så ont i ryggen sen sover jag inte mycket mer, hjälper inte med värktabletter, voltarengel, spikmatta, får rulla ur sängen, sen är förmiddagen jättejobbig. Ska också tillägga att i höstas hade jag inflammation i bägge mina armar, är bättre nu, i vintras hade jag svullet vänsterknä, tömdes på 52 milligram vätska, varit hos ortoped och väntar på tid för att magnetröntga mitt knä.
Benpålagring sk. osteofyter är vanligt förekommande inom hela ryggraden samt i andra delar av skelettet. Vad gäller ryggen tror man dessa beror på hård eller felaktig belastning genom åren. Dvs. slitage. Alternativt kan även ärftliga faktorer spela roll för dessa osteofyter. Hur som helst är de mer eller mindre vanligt förekommande när man blir äldre då främst i ländryggen och halsryggens främre kanter. Vi inom röntgen ser dessa pålagringar på i stort alla ryggbilder av äldre personer.
Flertalet osteofyter ger ingen påverkan av ryggradens rörelser medan andra ger besvär. Beroende på var de sitter och hur stor överbyggnad mellan kotkropparna det är ger dessa osteofyter olika symtom.
Är osteofyterna helt överlappande mellan 2 kotor ger detta oftast mer besvär än separerade kotpålagringar. Pålagringar i halsryggen ger också mer besvär då nacken är en väldigt rörlig kroppsdel i alla led och påverkas mer av diverse benpålagringar och annan degeneration här.
Osteofyter förekommer även i knäskelettet. Framför allt om patienten även har artros där knäledens ledytor utsätts för mer påfrestning som då ev. triggar osteofytbildningen.
Jag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader. På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.
Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?
Man kan ha symtom som liknar ett diskbråck men ändå inte ger den långvariga svårare ryggvärk som ett utvecklat diskbråck kan ge.
Diskbuktning är ett tillstånd där diskens yttre hölje (anulus) är intakt men försvagad vilket kan ge en tillfällig utbuktning av disken vid belastning genom att diskens kärna (nucleus) pressas ut mot höljet och trycker mot ryggmärgen eller en rotkanal. Disken återgår då till sin ursprungliga form vid vila. Om diskbråcket rupturerat (brustit) diskhöljet återgår det inte vid vila.
En mellankotsdisk i liggande vila utsätts inte för den belastning som när den utsätts för ett tryck då en person står upp och lyfter tungt. Den kan därför se normal ut vid undersökningar gjorda med patienten liggande där disken återfått sin normala form. Spondylolistes (kotglidning) är ett annat tillstånd som kan ge symtom i stående där kotan ovan då glider fram över kotan nedanför men lindras vid liggande då kotorna då glider rätt igen i förhållande till varandra.
Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av benstrukturen samt en något enklare bedömning av ev. diskdegeneration (åldersförändringar) eller kotglidning. Magnetkamera (MR) är den modalitet som idag ger bäst detaljerade bilder av ryggmärgskanalen, diskarna, nervrötterna, kotorna, mm. Kotor eller mellankotdiskar som ger påverkan av ryggnerver brukar generellt kunna diagnostiseras med MR.
Nackdelen kan vara att ”alla” undersökningar göres liggande med ryggen obelastad. Vid belastad rygg (stående) kan kotor ändra läge gentemot varandra, disken kan påverkas annorlunda än vid liggande, mm. mm.
Ryggen kan drabbas av en mängd sjukdomar som ger en oklar sjukdomsbild, Förslitningar, inflammationer, oklara nervbesvär, mm. ses inte alltid på röntgen.
En stående MR-undersökning, vad vi vet, kan idag endast göras i Umeå.
Jag ska få en remiss ang nervblockad, kan man bli sämre efter denna åtgär?
Är troligtvis nedre kotor, har svårt och gå längre sträckor. Har gått mycket med stavar, nu kan jag inte gå med stavar. Har gått upp i vikt på grund av min ryggsmärta. Enligt MRI gjord på ländryggen och höft så säger läkaren att jag har slittage. Har haft ryggproblem sen 1998.
Det är ju inte precis smärtfritt att få denna injektion av en mix kortison och lokalbedövning intill den av diskbråck klämda rotflätan från ryggraden. Förutom sticket smärtar det även då man stöter till nervflätan med punktionsnålen där man sedan lägger detta medel.
Förutom denna för stunden smärtsamma upplevelse ger en ”normal förväntad och utförd” rotblockad inga bestående men. Men allt kan ju gå fel, av en mängd helt oförklarliga orsaker, så vi kan inte svära oss helt fria från detta.
Antingen verkar ingreppet meddetsamma på plats eller ger den ingen, nu eller senare, smärtlindring så som tänkt. Dvs. lokalbedövningen ger den effekt att om rotblockaden verkar och förmodligen kommer att fortsätta så (1-4 mån.) får patienten en omedelbar smärtlindring av sina symtom vid behandlingstillfället som då talar för en fortsatt god effekt.
Jag ska göra en röntgen av ländrygg och sacroiliaclederna. Står man när man gör denna röntgen eller hur fungerar det? Jag är jättenervös!! Hur lång tid tar det?
Med konventionell röntgen tar man alladessa bilder liggande. Du ligger på rygg och på sidan när de olika bilderna tas. Det rör sig om ca. 4 bilder från olika projektioner. Har du lättare käder utan metallknappar, blixtlås, etc. i det område som ska undersökas kan du troligen ha på dig dessa kläder när du röntgas.
Undersökningen tar högst 5-10 minuter.
Jag har haft svår nervsmärta i ett år. Har fått morfin men dom hjälper inte mycket. Ska nu få blockad. Hur många blir hjälpta o hur länge?
Vi har ingen statistik över hur bra denna behandling är.
Vad vi vet är hur patienten upplever denna behandling på plats direkt efter undersökningen. Även patienter, som återkommer, brukar beskriva tidigare behandlingar och hur de upplever effekten av denna.
Det går med klinisk vägledning lokalisera nivån för diskbråcket med specifierad värk. Då man ger en kombination av kortisinpreparat och lokalbedövningsmedel får man oftast ett omedelbart svar om rotblockaden har lyckats och förmodas då hjälpa en tid framöver.
Generellt får man oftast ett bra positivt svar av denna behandling… om man ger denna rotblockad på rätt nivå (nervrot). Finns en tidigare MR-rygg att tillgå av diskbråcket ökar förutsättningarna för en god effekt.
Vi har haft patienter som ”krypit” upp på bordet från en säng med mycket svåra smärtor för att sedan efter behandlingen själv hoppa ner från undersökningsbordet och gå därifrån.
Framgången med denna behandling varierar stort mellan olika individer, lokalisation av bråcket, vem som gör behandlingen, mm. Om man får en effekt vid blockaden sitter denna i mellan 1 till 4-5 månader…. där ca. 3 månader får anses mer ”normal” tid.
Har man svår ryggvärk där medicinering inte ger någon effekt eller operation inte är ett alternativ är denna behandlingsform mycket bra!
Jag har sedan mitten av 2011 fått diagnosen kotkompression på. Detta har blivit värre med tiden fram till idag. Har gjort ett antal s.k. MRT-röntgen men har ännu inte fått några diagnoser om vad som kan göras mot detta. Har enbart fått information om att det finns metoder som till stor del kan eliminera mitt tillstånd till det bättre, d.v.s. något kirurgiskt ingrepp eller insprutning av ”cement” så att jag kan bli återställd och kunna leva ett värdig liv utan värk, speciellt på ländryggens högra sida och ner i högra låret.
Anser sjukvården att min ålder gör att det inte blir någon form av behandling p.g.a. kostnadsskäl?
En patient ska och får inte uteslutas för adekvat vård och behandling om detta är möjligt och kan underlätta för ett bedrägligt livsföring eller lindra smärta. Dock tar sjukvården ofta hänsyn till om en ev. behandling kan skada eller förvärra ett tillstånd hos patienten om därför alternativa behandlingsmöjligheter finns att tillgå.
Nu behandlar vi inte din åkomma men som exempel har vi mååånga mycket åldriga patienter inom tex. angiografi (kärlröntgen) som undersökes samt behandlas för sina besvär. Denna verksamhet är mycket kostnadskrävande men görs frekvent för att patienterna ska få en dräglig tillvara utan smärtor och bensår, etc.
Detta oavsett ålder…..
Nu vet vi inte hur indikatorer för behandling av kotkompressioner ser ut eller efter vilka indikatorer man påbörjar div. behandlingsformer. Röntgen görs oftast initialt för att konstatera kotkompressionen samt utreda orsak och utesluta ev. diferentialdiagnos (aortaneurysm, urinvägsproblem, ryggskott, mm) som orsakat ryggsmärtorna.
Kotkompression
Behandling av kotkroppskompressionen baseras nog mycket på hur och när denna skada uppstod. Troligen väljs enbart smärtlindring, sjukgymnastik och liknande vid äldre ”kroniska” kompressioner (osteoporos) medan nya (färska) genom tex. trauma kan bli föremål för operation genom tex. cementering av kotkroppen (vertebroplastik).
Smärtor vi kotkompression går oftast i recidiv och kan därför avta efter en tid. Dock blir ryggkotan inte bättre utan snarare oftast sämre efterhand varför smärtorna kommer och går i intervaller.
Jag har kotkompressioner i ryggen har fått göra vanlig röntgen, då smärtan ibland är outhärdlig och jag har bett min läkare om en magnetröntgen så det inte ligger någon nerv i kläm eller tumör eller något då kompressionen sitter högre upp än vad jag har ont.
Svaret jag fick var att jag kan kontakta ett privatsjukhus och betala själv!!!
Jag är 45 år och har jobbat sen jag var 15 har jag inte bidragit med någonting. Har under ett antal år arbetat på hospice (vård i livets slutskede) där man såg riktigt ruskiga felbedömningar läkare hade gjort på pat som kanske om den fått rätt vård i tid kanske överlevt.
Vad är mina rättigheter som patient hos vem ska jag klaga?
Enklast är att byta doktor och ev. få en annan bedömning från en annan doktor.
Man kan även på eget bevåg boka tid hos specialistmottagning (ortopedi) på närmaste sjukhus, sk. egenremiss. Detta kan dock då innebära en längre väntetid.
Man ska inte gå omkring med odiagnostiserad svår smärta i ryggen. Det kan finnas behandlingar för just din åkomma som gör vardagen lite lättare. Detta vet man inte innan du fått en ordentlig utredning gjord.
Slätröntgen ger ingen bild av diskbråck, spinalkanalen, nervrötter, etc. bara en antydan på att detta kan finnaas.
Det finns privata kliniker där du samtidigt både blir undersökt kliniskt samt ev. med magnetkamera alt. CT. Sök då någon klinik som är ansluten till Försäkringskassan. Det kostar dig då bara ett vanligt läkarbesök.
Hur det är i dina trakter med desa kliniker vet vi inte. Vissa privata alternativ tar fullt betalt för undersökningen. Runt 2-3500:- kan undersökningen inkl. MR då kosta.
Kolla Internet och ring runt…
Klagomål om vården lämnar man till Patientnämnden i den region/landsting man bor i. Desa hjälper till med råd, handläggning, etc.
Jag har fått diagnosen diskdegeneration i flertalet segment 5 segment ca. Lätt höjdreduktion på samtliga. Vet man något om hur mycket lätt diskdegeneration kan påverka höjden på disken- har letat men inte hittat någon information. Finns det någon beskriven metod som har visat sig reversera diskdeg. typ traktion el liknande?
Ländrygg
Vi har många böcker om ryggkotor så låt oss förklara lite kring dessa….
En degenerering (åldrande) av kotdiskarna (intervertebralskivor) börjar hos de flesta redan i 20 års åldern. Alla personer över 70år har diskdegeneration mer eller mindre som då således får ses som ett normalt förlopp i åldrandet.
Höjden på kotdiskarna varierar där diskarna längs ner i ländryggen är de största. Inom ländryggen, som också är den vanligaste lokalisationen för ryggbesvär, har diskarna en oval form där bredden är ca. 45mm, djupet ca. 65mm och höjden ca. 11mm.
Disken är uppbyggd av ett nätverk av kollagent fibrin som då utgör brosk. Kärnan (nucleus puplosus) i disken innehåller mer vatten (77%) än dess ytterhölje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid gör att diskarna förlorar (10-25%) vatten och blir något lägre i höjd. Detta vatten återtar diskarna under vila och återfår då sin normala höjd igen. En person kan således minska 1-2 cm i höjd under en aktiv arbetsdag pga. detta.
De kollagena trådarna i disken kan även tänjas ut vid sträckning resp. böjning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som möjliggör dessa rörelser. Diskarna tål normalt ett oerhört högt tryck. Det krävs mycket kraft för att manuellt utanför kroppen trycka sönder dessa diskar (forskning av grisrygg som är snarlik människans).
Vid tunga lyft där ryggen böjs framåt sker en press av diskens massa bakåt mot kotans bakre ring däri ryggmärgen löper. Påfrestningarna är därför oftast stora på diskarnas hölje bakåt.
Vid en degenerativ process minskar vatteninnehållet i disken permanent vars kollagena trådar då blir ”slappa”. Disken förlorar höjd (1-5mm) samt elastisitet. Vid belastning erhålles ett ojämnt tryck över disken där då kärnan trots ett stort nätverk av kollagent fibrin som utgör brosket kan pressas ut mot och genom höljet och ge diskbråck. Diskbråck buktar oftast ut bakåt eller mot sidorna mot rotkanalerna.
Pga. diskens minskade höjd sker även påverkan av ligament, muskler samt en ökad belastning och därmed förslitning av de sk. facett-lederna mellan kotkropparna.
Rotblockad
Innan någon form av behandling av ryggen påbörjas måste man utreda den exakta orsaken till ryggvärken med röntgen eller MR.
Diskbråck kan åtgärdas kirurgiskt. En föråldrad disk kan inte återställas utan man brukar behandla ev. värk. Detta kan vara med tex. gymnastik, medicinskt eller genom blockader av nerverna av olika slag.
På röntgen kan patienter med trånga rotkanaler eller facettledspåverkan ev. göra en sk. ”rotblockad”.
Hur det är med behandling genom att sträcka ut ryggen vet vi inte…
Jag har jätteont i ländryggen och ut mot höger sida.
Idag kan man röntga eller avbilda med annan teknik (MR, CT, ultraljud) alla kroppens organ, mjukdelar, leder och blodkärl med oftast hög diagnostisk precision.
K.T. rtgssk
Jag har kotkompressioner i ryggen har fått göra vanlig röntgen, då smärtan ibland är outhärdlig och jag har bett min läkare om en magnetröntgen så det inte ligger någon nerv i kläm eller tumör eller något då kompressionen sitter högre upp än vad jag har ont.
Enklast är att byta doktor och ev. få en annan bedömning från en annan doktor.
K.T. rtgssk
