kontrast – Fråga Röntgendoktorn

Kontrastmedel och patologisk förändring

Kan man 100% avgöra om en tumör i lungan är elakartad genom att den lyser med kontrast medel? Kan godartade tumörer också lysa?

De flesta förtätningar i lungorna utgörs av inflammatoriska inslag, fibros, adenom, mm. Dessa förändringar laddas inte upp av kontrastmedel.
Om man ser en förändring i lungan som ”laddar upp” av kontrastmedel kan man konstatera att där finns en kärlrik förändring av något slag där det kan finnas en anledning att misstänka en patologisk malignitet som måste fortsätta utredas.
Kärlrika förändringar kan även utgöras av benigna, då oftast hemangiom, kärlmissbildningar (ej tumör) som man kan hitta lite varstans i kroppen. Benigna kärlmissbildningar eller benigna lungtumörer utgör en liten del (ca 2%) av alla ”lungtumörer”.

Många förändringar kan radiologen utifrån enbart CT-bilderna bedöma typ av förändring eller patologi genom dess lokalisation, form och utseende, hur den laddar upp med kontrastmedel, tagna blodprover samt med hänsyn till patientens anamnes. Är patienten över 50 år samt är/har varit rökare får man nog misstänka en malign förändring.

Primärtumör i lungan har ofta en spretig och ojämn form.
Mer vanligt förekommande är metastaser som spridit sig till lungorna från en primärtumör lokaliserad på annan plats i kroppen.
Metastaser är ofta kärlrika och laddar upp sig snabbt med kontrastmedel och har ofta en rundad och jämn form och kan vara solitär (enstaka) eller som multipla i olika storlekar.

Små oklara förändringar <5-6mm följs oftast upp med kontroll efter några månader såvida patienten inte har riskfaktorer som talar för en hög risk för malignitet.
Kan man inte utifrån CT-undersökningen klassificera en större >6mm specifik lungförändring måste man punktera förändringen och få ut en bit vävnad (biopsi) för att avgöra vilken typ av celler den främmande förändringen består av. Provtagningen kan även göras via bronkoskopi.
Vidare utredning av tumörutbredning göres med PET-CT samt ev. magnetkamera.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Herniografi

Jag har fåt remiss från kirurgen till CT herniografi. Det gäller om oklart ljumskbråck. Varför gjorde dom CT krystning utan kontrast medel?

Tidigare gjordes en radiologisk herniografiundersökning genom nålpunktion av bukhinnan varefter radiologen injicerad jodkontrastmedel i bukhålan. Patienten fick sedan krysta medan röntgenbilder togs från olika vinklar och vid ljumskbråck syntes en utvidgning av tarmen genom ljumskligamentet.

Numera göres denna undersökning med ultraljud, MR eller CT (datortomografi) vid oklara fall. Flertalet ljumskbråck kan diagnostiseras genom kliniska fynd.
En CT-herniografi göres inledningsvis utan kontrast vare sig intravenöst eller då patienten dricker kontrastmedel. Oftast kan radiologen enkelt se ett ljumskbråck när patienten krystat under själva bildtagningen.

Vid fortsatt oklara fynd bildmässigt kan undersökningen göras om efter att patienten druckit kontrastmedel och ev. intravenös kontrast för att utesluta annan patologi. Tarmarna innehåller då kontrastmedel som bildmässigt avbildar tarmens utvidgning vid krystning.

Ultraljud är också en bra diagnostisk metod där även differentialdiagnos (annan orsak till besvär med liknande symtom) kan ställas.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Meddela kontrastreaktioner

Jag fick utslag efter har tagit kontrastvätska på KS. Vad kan man göra åt det?

Du bör meddela den röntgenklinik där du gjorde undersökningen om denna reaktion du fick efter kontrasten. Detta så denna reaktion kan journalföras så att man i sjukvården är uppmärksam på detta nästa gång du ev. ska få kontrast vid en undersökning. Du ska även själv ta upp det med din doktor ifall hen framöver vill skicka dig på en liknande röntgenundersökning.
Beroende på hur kraftig din hudreaktion (urticaria) var behöver du ev. premedicineras med antihistamin mot ev. kontrastreaktion vid kommande undersökningar med jodkontrast.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.
Nackdelen med denna metod är den är komplicerad och kräver mer av dig och sjukvården då det är ett invasivt ingrepp.

Då datortomografi (CT-angio) troligen är utesluten kan man ev. göra en MR-angio (magnetkamera) där det också behövs kontrast men i mycket mindre volym än CT-angio. Ska du få kontrast bör du ”vätskas upp” inför undersökningen.
Det finns även ett alternativ men som används mycket sällan då den är svårare att utföra såväl logistiskt som för patienten vilket går ut på att patienten får engångs-dialys direkt efter undersökningen.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jodkontrast och alkohol

Jag fick kontrast i blodet idag. Jag undrar får man dricka alkohol samma dag. Efter att man fick kontrast?

Jodkontrast påverkar alltid njurarna på något sätt genom att kontrast i blodbanorna utsöndras just via njurarna.

Njurarnas ”glomerulära” filtrering (utsöndring av oönskade ämnen) påverkas av jodkontrast och brukar vara ”sämst” vid dag 2-4 för att därefter normalt inom någon vecka återgå till status quo.
Detta gäller då även den 10% av alkoholen som inte levern tar hand om utan normalt sett utsöndras via njurarna. För att hjälpa njurens filtration och utsöndring (urinbildning) av bla. kontrast brukar vi rekommendera patienten att dricka mycket (ej alkohol!) vilket då ökar utsöndringen och förkortar tiden kontrasten har kontakt med njurvävnaden.
Alkohol hämmar bla. ADH-hormon i blodet vilket leder till en ökad urinproduktion efter alkoholintaget. Denna överproduktion av urin som lämnar kroppen kan senare ev. ha en uttorkande effekt på kroppen och därvid sämre utsöndring av resterande kontrast i blodet pga minskad urinproduktion.

Om inte patienten redan innan kontrasttillförseln, har någon form av njursvikt, vilket då ökar omsorgen av njurarna mångfallt, torde (teoretiskt) måttlig alkoholintag efteråt inte ha någon större betydelse för personer med friska njurar.

Men trots allt avråder vi till någon alkoholintag direkt efter en kontrastundersökning då vi har väldigt liten information och det finns ytterst liten (obefintlig) forskning om jodkontrast och alkohols påverkan på njurar och kropp efter en kontrastinjektion i blodet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Illamående efter jodkontrast

Var på skiktröntgen igår av hjärna med iv kontrast (jod). Anledning: ihållande kraftig yrsel som dock bara delvis tycks kunna förklaras av Bicalutamid 150 mg som jag äter mot prostatacancer. Uppmanades dricka mycket i 2 dagar. Kände mig något omtumlad så jag glömde fråga varför?
Vaknade idag på morgonen och var på ren svenska spyfärdig.
Normal reaktion? Skulle kännas lugnande för en i normala fall kolugn 88-årig gubbe med ett svar!

Att patienten uppmanas att dricka rikligt efter en röntgenundersökning med jodkontrast grundar sig i att denna kontrast ska elimineras från kroppen via urinen vilket den normalt helt har gjort efter ca. 24 timmar

Det förekommer sk. sena reaktioner efter jodkontrastinjektion som då debuterar från 1 timme upp till en vecka efter undersökningen. Hit hör bla. illamående och kräkning vilket dock anges som mindre vanligt och rent av sällsynt att den specifika reaktionen är efter kontrasten i sig. Dessa reaktioner kan man oftast härleda till andra orsaker så som hunger, värmekänslan efter kontrast, annan sjukdom, annan pågående medicinering, mm.

Bicalutamid har en lång lista av vanligt förekommande biverkningar bla. illamående. Om det var just detta läkemedel som vid samtidig riklig dryck gav illamående får vi nog låta vara osagt.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vid extravasering av kontrast

Gjorde en pet och ct-rtg av helkropp. Blodkärlet brast.
Kände först en värmekänsla sedan kom en FRUKTANSVÄR SMÄRTA i armen där nålen satt. Jag skrek och tillkallade personal som snabbt tog ut nålen. Sedan fortsatte bildtagningen. Den värsta smärtan släppte.
Kan den här bildtagningen blivit korrekt? Fick ett papper med hem med instruktioner.
Nålen sattes i underarmen som direkt blev rödlila upp till armvecket. Mina blodkärl brister vid vanlig blodprovstagning också med stora blåmärken.

Det gör oftast ont om blodkärlet brister (extravasering) under pågående injektion av kontrastmedel eller annat som injiceras med hög hastighet.
Brister blodkärlet ute på handryggen känns det mycket mer än om blodkärl brister i tex. armvecket under pågående injektion. Det är mycket tunnare hud kring blodkärlen ute på handryggen än i armvecket. Sedan beror smärtupplevelsen även på hur stor mängd vätska som hinner injiceras in innan man får stopp på injektionen.

Då blodkärl brister och kontrasten går extravasalt (utanför blodkärlet) direkt vid injektionens start sticker man om patienten med en ny nål (på annat ställe) och gör om undersökningen. Om endast en liten del kontrast injiceras extravasalt i slutfasen av injektionen kan undersökningen/bildtagningen ändå fortgå om man anser att patienten erhållit tillräcklig mängd kontrast för att få diagnostisk kvalitet.
Blir inte undersökningen tillfredsställande med den kontrastmängd patienten erhållit görs denna undersökning om antingen direkt eller vid ett annat tillfälle.

Hur en en ev. behandling ser ut vid en extravasal (utanför blodkärlet) injektion beror på mängden kontrast eller vätska som gått ut i mjukdelarna lokalt kring insticksstället. Små mängder åtgärdas ej. Vid större mängder vätska extravasalt kan kylda omslag och högläge av armen komma i fråga. Är det stora mängder injicerad vätska som lägger sig som en stor svullnad lokalt kan detta i värsta fall ge sk. kompartmentssyndrom i armen. Detta betyder att svullnaden är så stor att den klämmer åt och hindrar blodförsörjningen ut till armen. Detta tillstånd måste då ev. åtgärdas kirurgiskt.

Om patienterna får stora blåmärke på armen vid dessa tillfälle eller får det lätt vid blodprover etc. beror troligen på en egen medicinering av ”blodförtunnande” medicin (Waran, Eliquis, etc.). Mindre blåmärken efter injektionsnålar är relativt vanligt och lägger sig oftast okomplicerat efter någon vecka. Man ska bara vara observant på att dessa blånader inte fortskrider och växer till sig till en större svullnad. Framför allt om man medicineras med blodförtunnande läkemedel.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Njurstensanfall av kontrast

Min man har röntgats 2 gånger och fått kontrastvätska. Efter 2 dagar fick han njurstensanfall och efter andra röntgen så kom smärtan tillbaka.
Kan detta ha något samband?

Nej denna smärta får helt tillskrivas till dessa njurstenar som när de sticker iväg ner till urinblåsan genom njurledaren kan orsaka svår smärta.
Kontrast ger ingen smärta i efterhand. Den vanligaste ”normala” känslan av en kontrastinjektion i blodet är ev. en snabb övergående värmekänsla och smakförnimmelse.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Effekten av kontrast på tumörer

Jag undrar om bakterier drar till sig kontrast medel på samma sätt som cancerceller gör?

Ingetdera är riktigt i din fråga.
Anledningen till att tumörer, metastaser, infektioner, mm. ses bättre på röntgenbilden med kontrastmedel än utan, beror på den abnorma blodkärlsnybildning som oftast sker i dessa förändringar. Denna ofta stora ansamling av nya småkärl i en patologisk förändring bidrar också till att mer kontrastmedel återfinns häri. Detta gör att det blir en märkbar kontrastskillnad i röntgenbilderna på platsen för denna förändring. Kontrasten passerar inte in i celler utan är sk. extracellulär vätska.

Likaså ses tex. cystor, varhålor, mm. då själva förändringen inte innehåller några blodkärl utan det då är den omkringliggande vävnaden som normalt laddar upp med kontrast. Man får således ett tomrum i en annars kontrastmättad omkringliggande vävnad.
Således är det via blodkärl eller avsaknaden av blodkärl med kontrast som påvisar var, hur stor, utbredning, etc. en patologisk förändring är/har.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg