När jag sover på sida så vaknar jag ofta utav värk i höften och måst svänga på mej. Värken känns inte annars. Dagar då jag gått eller stått mycket så kan det kännas efter att jag sitter ner och sen stiger upp. Men inte då jag rör på mej. Har artros i fingrarna. Har också problem med fötterna och använder inlägg i skorna hela tiden. Har varit och röntgat höften. Men läkaren sade att allt ser bra ut inga slitage.
Ser man allt på vanlig röntgen, som t.ex. cancer?Eller borde man göra en skivröntgen? Kan det vara så lite slitage att det inte syns på röntgen men ändå ger smärta?
Är lite orolig eftersom jag för många år sen hade cancer i ená njuren och den togs bort. Allt bra efter det eftersom jag kom till behandling i ett tidigt skede.
Vanlig röntgen kan visa många sjukliga förändringar.
Om man trots att man inte hittat något sjukligt på vanlig röntgen och fortfarande misstänker något allvarligt fel kan man komplettera med en annan undersökningsmetod. Detta beror i så fall på sjukhistorien.
Lätta artrosförändringar syns inte alltid på en röntgenundersökning.
Är opererad 2005 tredje gången vä höft. Nu har fått besvär sedan 2 år med höger. Ortopeden kan ej säga med säkerhet om det är artros. Har gjort ct röntgen men ej magnetröntgen .
Kan man urskilja bättre med magnetröntgen. Kan jag begära magnetröntgen av min ortoped. Har väldig värk och stelhet. Kan ej gå eller stå längre tider.
Höftartros
MR är väldigt bra på att visa mjukdelar som brosk. CT visar skelett mycket bra där man även kan avgöra höftledsbroskets tjocklek.
Att primärt avgöra artros i höften med MR eller CT är inte så vanligt. Denna frågeställning kan våra radiologer oftast se och avgöra graden av med en vanlig konventionell skelettröntgen.
Artros brukar vara en progredierande process vilket man enkelt kan följa med konventionell röntgen.
Man kan inte som patient begära en undersökning eller behandling som ens egen läkare inte förordar. Däremot är det fritt att byta till annan läkare som då kanske kommer fram till annan slutsats samt därmed undersökningar och behandling.
Jag har en fråga angående skillnaden på Magnetröntgen och skiktröntgen?
Vilket ser man mest på? Vad rekomenderas för att se ev knölar och muskler i höfter?
Har en stasande känsla i hela benet..men god cirkulation. Värk i höft som inte vill ge med sig och en trötthetskänsla i hela kroppen.
Vad ser mest? MR eller Skikt?
CT (skiktröntgen) är väldigt snabb och är därför väl lämpad som förstahandsval vid urakuta eller undersökningar där en snabb bildtagning samt diagnos krävs. Likaså ger CT’n mycket bra bilder av skelettet. CT’n tar också bra bilder på blodkärl om man tar bilderna i det ögonblick kontrasten passerar genom de aktuella blodkärlen. Muskler, diverse hinnor och ligament är CT inte så bra på. MR tar längre tid på sig men ger däremot mycket bra bilder av diverse mjukdelar i kroppen. Hit hör muskler, brosk, ligament och senor, hjärnan, hinnor, mm.
Så för att se mjukdelarna i och nedom bäckenregionen är nog MR att föredra. Men detta val har att göra med den frågeställning (misstänkt patologi) din egen doktor ställer via remissen för undersökningen.
Sedan avger ju magnetkameran ingen strålning och ska därför inte kallas för en röntgenapparat.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Finns det någon typ av röntgen där man kan se hur muskler och ligament fungerar under rörelse?
Min dotter har en agressiv spastisitet pga en traumatisk hjärnskada. Hon fick gjort en ”röntgen filmning” för många år sedan, där man kunde följa hur sväljningsreflexen fungerade.Som jag minns det kunde man se väldigt mycket av mjukdelarna.
Nu skulle jag önska att man kunde få följt upp höftrörelser med en likadan bild, för att veta hur det ser ut kring höften så vi kan ta ut rörelserna utan att skada henne.Vad finns det för möjligheter?
Vid filmning av sväljningen då patienten mer eller mindre ”äter” en kontrastblandning med tjock konsistens tittar man på ev. dysfagi (sväljsvårigheter).
Vid röntgen av sväljningakten med konventionell röntgen visas inte mjukdelarna på ett acceptabelt sätt fast det kan se så ut vid en snabb blick på bildskärmarna.
Det enda vi kan komma på där man kan studera mjukdelarna i rörelse, på ett ”enkelt” sätt, är med ultraljud. Ultraljud av senor i rörelse längre ut i extremiteterna gör både vi samt flertalet andra röntgenavdelningar.
Undersökning med samtida rörelser i höftleden utförs troligen endast på något enstaka sjukhus i Sverige då denna undersökning kräver specialkunskaper av den som gör den.
Vi tror(!) Sahlgrenska i Göteborg gör (eller har gjort) sådan här undersökningar av leder i rörelse med ultraljud.
Har gjort en mr på min höft och det framkom enligt läkaren att jag har en vattenansamling, cysta i höger höftled. Mitt problem är värken dels i höften och dels utsidan av låret och insidan av låret samt ljumsken värken fortsätter ner på undersidan av knät. Vad finns att göra har ej tagit del av röntgen utan endast personlig kontakt med läkaren som tyckte att jag kunde leva med detta vilket är helt omänskligt.
Detta kan våra radiologer endast ge dig generell information om.
Smärtor i höften kan ev. bero på artros eller artrit. Dessa båda sjukdommar destruerar ledbrosk mer eller mindre. Båda leder även till ökad mängd vätska i leden.
Ibland kan man på på MR-bilder även se cystlikande uppklarningar i benet strax under ledbrosket tillsammans med ett skikt av förtätad benstruktur vid dessa tillstånd.
Behandling av detta går, tråkigt nog tror vi, oftast enbart ut på att lindra besvären och hämma den fortsatta nedbrytningen av brosket.
Du kan dock ta ytterligare kontakt med din egen doktor om detta. Man ska kunna ha en dräglig livsföring.
Är det så att man inte är nöjd med sin nuvarande doktor ska man absolut byta doktor och eller på annat sätt få en sk. second opinion (”annans syn på saken”) av ens besvär.
Har röntgat höften och fått svar jag inte förstår riktigt. ngt om kalk och pålagring, enpinchment och klerosering står med. Vad innebär detta? Kan det indikera bechterews eller psoriasisartrit? De har varit inne på att jag har ngt av detta tidigare men hittade inte då ngt på röntgen (ca 5 år sedan). Eller är detta ngt helt annat? Går det att fixa? Vad beror det på?
Enpinchment betyder att en led inte har full rörelseomfång. Detta uppträder oftast i axlarna då axeln inte kan lyftas mer en till viss del då rörelsen upp över huvudet ”stoppar upp”. Pålagring, sklerosering och kalk i leden kan då ha betydelse för denna rörelseinskränkning. Detsamma får man då förmoda gälla höftleden.
Vad dina fynd kan relatera till rent medicinskt och hur ev. behandling ser ut kan våra radiologer inte svara på. Detta bör du diskutera med den läkare som remitterat dig till röntgen.
Jag har stora problem med min höft och teorier om broskskada alternativt inflammation i slemsäcken är de jag fått av min naprapat samt sjukgymnast. Träna ca 5 dagar i veckan.
Jag ska nu på en slätröntgen men kan de verkligen se något av värde på den? Väntetider till en magnetröntgen är länge och då jag har ont dygnet runt i en månad funderar jag på att göra en privat. Jag undrar därför också om en MR kan vara av något värde?
MR är det bästa vi har för denna typ av diagnostik.
Dock börjar man oftast med en slätröntgen då det gäller utredning av skelett och leder. Ev. broskskador ses framför allt i knä- och höftleder.
Med slätröntgen ser man brosknivåer samt skelettet där ev. bentäthet och bencystor ibland uppträder i samband med brosdestruktion/-skada.
Om din egen doktor anser MR är motiverat efter slätröntgen så kan remissen skickas till valfri MR-enhet.
Väntetiderna för de olika MR-enheterna på olika sjukhus och hos privata aktörer kan du själv se på webben under vantetider.se. (Sveriges Kommuner och Landsting)
Min dotter har haft vonrosenskena i 6 veckor pga mild höftledsluxation och är nu 9 mån, och ska röntgas om ca 1 vecka.
Hur går röntgen till på en sån liten, hur många bilder, och hur stor är risken med strålningen på en så liten kropp, koncentrerat på ett litet område med många viktiga organ? I vilken ställning hålls benen, hur får man henne att ligga still under tiden. Hur vanligt är det att höfterna inte är bra vid röntgen?
Jag tycker gott det kunde skickas med mer utförlig info med remissen.
Hur farligt är det att röntgenundersöka små barn? Röntgenundersökningar går ju till på så sätt att man avbildar patienten genom att skicka röntgenstrålar igenom patienten. Ju mindre patienten är ju lättare är det att komma igenom med strålarna och ju mindre mängd strålning behövs. Därför är risken vid barnröntgen mycket liten.
Dock ska man komma ihåg att inte bestråla barn i onödan och att röntgenundersökningen alltid ska kunna motiveras, dvs att den förväntade nyttan med undersökningen ska vara större än den förväntade risken. (M.O.)
Denna kontroll göres med konventionell slätröntgen. Vi tar normalt 1 bild. Detta är en ”frontal” bild över bäckenet och och båda höftleder med benen sträckta och fötterna pekande rakt upp. Detta på en och samma bild.
Vid denna ålder kan man urskilja ledhuvudets mineralisering på röntgenbilden vilket inte går att se på mindre bebisar. Så en bild räcker.
von Rosenskena
Då von Rosenskenan har en gummiklädd metall stomme som inte går att röntga igenom tas denna av innan bildtagningen. Denna skena tar mestadels personal på barn- eller ortopedavdelningen av innan ankomst till röntgenavdelningen. Ibland sköter föräldrarna detta själv om dom är vana. Då kan detta göras på röntgenavdelningen. (Detta kan skilja sig åt mellan sjukhus).
Att röntga ett litet barn kräver ett stort deltagande av föräldrarna för att barnet ska känna sig trygg. Vid bildtagningen får man helt enkelt greppa tag om ben, armar och mage så barnet ligger stilla vid exponeringstillfället. Detta gör inte ont på barnet. Oftast skriker barn för dom är rädda. Man får dock vara försiktig så man inte drar i benen.
Denna röntgenkontroll efter eller under behandling av höfledsluxation på barn med von Rosenskena gör vi inte så ofta så någon statistik om behandling och generella resultat är något som berörd barnavdelning bör kunna berätta mer om. (K.T.)
M. O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Har en fråga angående mina röntgenplåtar. Man kan se att på höger höftledskula som normalt ska vara rund och jämn finns ett V snitt som liksom går inåt i kulan, som om det finns en brytning där.
Svaret från röntgen visade dock inget fel, men vänster höftledskula ser ju inte likadan ut, utan den är rund och fin. Är det så att röntgendoktorn kan ha missat detta?
Klicka på bilden
Den här gropen i lårbenshuvudet på röntgenbilden av din höft är normal. I denna ”grop” fäster ett ligament (lig. capitis femoris). I detta ligament löper bl.a. blodkärl till lårbenshuvudet.
Att du inte ser det på andra höften beror förmodligen på att denna höftled är lite annorlunda vriden då dom tog röntgenbilden. Men här ska också finnas en liknande grop.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Har nyligen fått ny höftplastik inopererad i båda höfterna. En är, tror jag rostfritt stål och den andra titan. Kan man bli mag- och tarmröntgad i MR utan att skada proteserna? Kan man göra en CT?
Nej dina proteser påverkas inte nämnvärt av MR.
Beroende på hur gamla och vilken metall de är gjorda av kan ev. viss värme- och vibrerande känsla uppstå. Nya proteser har knappast dessa egenskaper längre
Beroende på vilken del av buken du ska undersöka kan vissa störningar i bilderna dock förekomma.
Men innan du undersöks får du alltid prata med personalen då du får mer information om undersökningen.
CT, höftproteser och undersökning av nedersta delen av buken (urinblåsa, ändtarm, livmoder,etc.) är en dålig kombination och ger oftast riktigt dåliga bilder. Proteserna stör mycket på CT-bilderna då röntgen har svårt att passerar metall.
När jag sover på sida så vaknar jag ofta utav värk i höften och måst svänga på mej. Värken känns inte annars. Dagar då jag gått eller stått mycket så kan det kännas efter att jag sitter ner och sen stiger upp. Men inte då jag rör på mej. Har artros i fingrarna. Har också problem med fötterna och använder inlägg i skorna hela tiden. Har varit och röntgat höften. Men läkaren sade att allt ser bra ut inga slitage.
Vanlig röntgen kan visa många sjukliga förändringar.
TLA. överläkare
