cancer – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Hur ofta PET/CT

Jag har haft lungcancer vid ett par tillfällen och vid den senaste skiktröntgen så syntes en 4 mm förändring på ena lungan så jag ska genomgå en ny skiktröntgen. Jag har tidigare även gjort Pet/CT vid ett par tillfällen och kollat hela kroppen. Min fråga är om det räcker med Pet/CT eller det är en fördel att även göra en skiktröntgen för att kontrollera lungorna.
Till sist – hur ofta rekommenderas att man genomgår Pet/CT för att i god tid hitta eventuellt nya tumörer.

I en PET/CT-undersökning ingår en ”skiktröntgen” (CT). Så förutom ”vanlig” CT ingår även en PET-scanner i kombinationen PET/CT’n vilket då ger ett stort mervärde för samtidig diagnostisering samt lokalisation av maligna processer.
Kontrollintervallerna för PET/CT kan variera mellan tumörtyper.
Din behandlande onkolog ska kunna svara på det.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Restriktiv med röntgen pga. biverkningar

Jag har haft cancer vid ett flertal tillfällen och går på kontroller med bland annat CT PET. Jag undrar om det är biverkningar med dessa undersökningar och om man därför bör vara restriktiv.

Nej, du ska inte vara restriktiv med några undersökningar. Som alltid då man undersöker någon med röntgen eller annan sorts joniserande strålning ska nyttan med undersökningen bedömas vara större än risken. Eftersom du tidigare haft cancer är det angeläget att du gör de undersökningar som du kallas till. Risken med en CT/PET-undersökning är trots allt liten, och man vet av erfarenhet att nyttan överväger.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Cancerrisk av röntgen för 30 år sedan

Min äldsta son som idag är över 30 år genomgick en tjocktarmsröntgen när han var 5 år. Jag har nu under flera år oroat mig för att jag lät honom genomgå denna undersökning då stråldosen är hög vid en tjocktarmsröntgen. Man hittade inget fel på hans tarm vid undersökningen.
Kan jag nu ha orsakat att han har fått en förhöjd cancerrisk långt senare i livet pga detta?

Med största sannolikhet kommer din son inte att drabbas av något negativt till följd av undersökningen. Det har ju gått mer än 30 år sedan undersökningen. Visserligen är latenstiden lång för strålningsinducerad cancer, men om någon cell hade förändrats från en frisk cell till en cancercell till följd av undersökningen borde cancer har visat sig vid det här laget.
Det finns risker med att göra röntgenundersökningar, men dessa risker är trots allt små, även då det gäller tjocktarmsröntgen av barn. Det finns också risker med att inte göra en röntgenundersökning. Tänk om ditt barn hade haft något alvarligt fel på sin tjocktarm, och man hade missat detta om nu röntgenundersökningen inte gjordes.

Som alltid då man gör röntgenundersökningar ska man kunna motivera undersökningen. Risken med att göra undersökningen ska anses vara mindre jämfört med risken att avstå från att göra undersökningen. Detta gällde också för 30 år sedan.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svårtolkad CT

Jag lever sedan många år med metastaserad coloncancer. Jag behandlas och utvärderas varannan månad med DT. Då jag gör röntgenundersökningen på mitt hemsjukhus som ej har onkologisk behandling så händer det att en skyltning med min onkolog närvarande görs. Flera gånger har det första utlåtandet ändrats efter en omgransking.
Ett exempel: DT från hemsjukhuset visar inga nya förändringar. Jag påpekar vid läkarbesöket att jag fått en liten tilltagande smärta i en höft och när en omgransking görs så ser man en nytillkommen förändring där.
Så min fråga är. Är en datortomografi så svårtolkad eller vad kan dessa upprepade missar bero på?

Det finns väldigt mycket information i bilderna från en datortomografi-undersökning (DT/CT) varför det är svårt att fokusera på allting i bilden alltid.
Inte minst i en hårt belastad arbetssituation måste man ibland koncentrera sig på de delar av bilderna i en undersökning där man förväntar sig att göra fynd.
Det är således viktigt att det i remissen står all relevant klinisk information, exv. tilltagande höftsmärta, så att man kan fokusera på ibland lite ovanligare fyndplatser.
Det är också därför det är så bra med sk. röntgenronder och konferenser där alla inblandade är närvarande då man kan bidra med information från olika håll och få en genomgång med midre risk att missa något.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kontroll av hjärntumör

2009 upptäktes det att jag hade en liten tumör utväxt från väggen i en av hjärnanshålrum. Den mätt endast 1,4 mm, i dec 2009 ingen ändring. Nu skall jag göra en ny Magnetröntgen.
Hur vanligt är det? Var kommer det ifrån? Är det Ärftligt?
3 av min mammas kusiner har avlidit på grund av hjärn tumörer men jag vet inte var de satt.

Tumörförändringar i hjärnan kan föranleda återkommande kontroller av t.ex. tillväxt, ev. spridning, påverkan på andra hjärnstrukturer, mm. Även långsamt växande benigna tumörformer kan skapa symtom om de t.ex. påverkar likvorflödet i hjärnan eller pga. sin storlek trycker på omgivande viktiga strukturer. Hur ofta MR- eller CT-kontroller behövs beror på typ av tumörform, malign, primärtumör, metastaser och som sagt lokalisation, mm.
Vad gäller ärftlighet för hjärntumörer så har jämförelse gjorts som visar att tex. gliom , som är den vanligaste tumörformen i hjärnan (45%) som även lokaliseras till hjärnans hålrum, är 3 gånger vanligare hos personer där någon nära anhörig har eller haft denna tumörform än för övriga befolkningen.
Våra radiologer kan dock inte ge mer exakt information om detta då frågan bör ställas till en specialist (onkolog, neurolog) på området. Din egen doktor bör även kunna ge dig mer information då han/hon är mer insatt i din sjukdom.
Du kan läsa mer om hjärntumörer under t.ex. [ Neuroportalen ] som är en lättförståelig sida om hjärntumörer, mm.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Upptäcka tumörer med CT

Jag är en kvinna 50 år som haft en känsla av tungt tryck, sveda och värk i bröstet samt strupe i 7 månaders tid. En ”vanlig” rtg har gjorts ua. Jag har varit storrökare i 35 år, och båda mina föräldrar har Kol, samt en av dem även lungcancer. Jag undrar nu om det är tillräckligt med den rtg jag gjort eller om jag behöver en MR eller Datortomografi för att upptäcka ev tumörer? Jag har även stora problem med nacksmärtor sedan flera år.
Vilken rtg. kan bäst ge svar på dessa problem?

Har man symptom av tumör i lungorna brukar dessa vara så stora att de syns bra på ”vanlig” lungröntgen.
Svalg och matstrupe undersöks med röntgen eller skopi (kamera-slang ner i svalget). Smärtor i nacke kan undersökas med magnetkamera men en sådan undersökning påverkar sällan behandlingen.

T. L. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se mjukdelar med vanlig röntgen

Om man gör en sk. vanlig rtg på ländrygg och bröstrygg kan man då även se om det finns tumörer på mjukdelarna?

Nej, inte om de inte är väldigt stora.
En magnetkameraundersökning är betydligt bättre på att visa mjukdelstumörer.

T.L. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Alternativ till MR

Jag har strålbehandlats för cancer och även gåttmånga Ct undersäkningar. DÅ jag fått cancer igen så sker uppföljningen med magnetröntgen istället då jag bedöms ha fått tillräckligt med strålning. Nu har jag fått en defibrillator inopererad akut och då kan man inte längre använda sig av magnetröntgen (och jag har åtta år kvar på min uppföljning som skulle skett med MR). Vad finns det för alternativ för mig så jag slipper oroa mig för nya metastaser och tumörer?

Magnetkameran är bra för uppföljning efter cancerbehandling. CT är också ett bra verktyg för denna typ av uppföljning. Med tanke på att du har en defibrillator inopererad i kroppen är endast CT-undersökning möjlig för dig. Det finns inget annat som är tillräckligt bra.

Risken att du ska få cancer på grund av röntgenstrålningen från CT är väldigt liten. Det viktigaste för dig är att du regelbundet kontrolleras eftersom du tidigare har haft cancer och har genomgått strålbehandling.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning och cancer

Jag gjorde med ca 1/2 års mellanrum först en CT-buk och sedan tjocktarmsröntgen, detta då jag hade mycket ont i magen. Så här i efterhand har jag förstått att dessa undersökningar ger en hel del strålning vilket jag nu oroar mig för. Behöver jag oroa mig? Har det betydelse att undersökningarna skedde så nära varandra tidsmässigt?
Finns det några kända fall där man inom 1-2 år efter röntgenundersökningar fått cancer eller är det en mer långsiktigt ökad risk?

Nej, jag tycker inte att du behöver oroa dig. Den riskökning som röntgenundersökningarna innebär är i praktiken försumbar, detta om man jämför med alla andra risker som vi utsätts för.

Det har ingen betydelse om de bägge undersökningarna görs tätt i tiden. Stråldoserna är mycket små, och då finns det inget samband kopplat till tiden mellan undersökningarna.

Nej, det finns inga kända fall där någon cancer skulle ha uppstått endast ett par år efter en bestrålning. Normalt tar det ca tjugo år mellan bestrålning och att en cancer ger sig tillkänna. Vissa cancerformer, t.ex. leukemi, har dock en kortare latenstid på ungefär tio år. Notera att ca 99% av cancrarna som förekommer har uppstått till följd av något annat än genom bestrålning. Det går idag inte att skilja en ”naturlig” cancer från en strålningsinducerad cancer. Därför är det väldigt svårt att säga något om exakta latenstider för strålningsinducerad cancer.

M.O., sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

CT hjärna

Jag har under 1 års tid gått runt med en ostadighetskänsla, yrsel och trötthet.
Jag röntgade hjärnan förra sommaren precis när det började med yrseln och jag undrar om jag inte hade nån tumör då, borde det väl inte dykt upp nån nu?
Och hur ofta kan man göra en ct röntgen utan att det anses farligt med stålningen o så?

Man måste alltid vid alla röntgenundersökningar väga nytta mot riskerna med strålning, kontrast, ålder på patienten, gravid, etc.
Att t.ex. röntga huvudet 2-3 gånger under ett år anses inte som en risk för strålningsskador om detta förhoppningsvis anses väl befogat.
Ingen kan utesluta eller garantera frånvaro av en sjuklig process i hjärnan utan en ny undersökning. Det finns dock så mycket annat man kan bli yr och trött av. Öronen, blodtryck, blodbrist, etc.
Man ska inte gå och tro det värsta…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett