Blodkärlsundersökning

icon_mini_faq Är 32 år och har under ca 9 år haft en brusande,vinande och pulserande tinnitus som avtar när man håller mot sidan av halsen för att sedan komma när man släpper.
De kollade halskärlen med ultraljud,för att se förkalkningar men där var inga då. På öron kollade dom så det inte var en tumör på hörselnerven, de trodde att det är ett kärl jag hör. Skulle höra av mig vid förändring.Det har det blivit nu, har fått tid på vårdcentralen.

Om man ska röntga kärl i hjärnan eller halsen vilken undersökning blir det då? Är jätterädd för komplikationer vid kärlröntgen. Tack på förhand!

Åsa.

icon_mini_register Man bör börja undersökas med magnetkamera (MR) eller skiktröntgen (CT) som är enkla undersökningar.
För att kunna se blodkärlen ges en liten mängd kontrastmedel, i ett blodkär i t.ex. armvecket, i samband med undersökningen. Förutom blodkärl ser man även omgivande vävnader på halsen och i hjärnan bättre pga. kontrasten.
Först om dessa undersökningar inte ger tillräcklig information om dina besvär kan man göra en kärlröntgen (angiografi). Detta gör man om dina besvär är på pass stora för dig att denna mer omfattande undersökning, som får ses som en mindre operation, anses berättigad. Vid denna undersökning för man in med en slang via ljumsken och sprutar sedan kontrasten lokalt i aktuella kärl uppe i halsen.

icon_mini_profile C-G S. överläkare
Röntgen Helsingborgs Lasarett

Kärlröntgen

icon_mini_faq Er det farlig å ta angiografi? er det bivirkninger?

icon_mini_register Den vanliga angiografin sker oftast med “konventionell” röntgenteknik, dvs där röntgenbestrålning förkommer. Här är riskerna de samma vid all exceptionellt stor röntgenexponering. Se våra sidor om teknik och biologiska effekter på vävnader och organ.
Idag används även magnetkamera (MR) för rena diagnostiska undersökningar. Dvs. undersökningar där inga interventionella åtgärder (ingrepp/behandling) sker.
Gemensamt för båda teknikerna är att kontrastmedel måste andvändas för att åskådliggöra blodkärlen.
All konrastmedel har viss skadlig effekt på organ och vävnad. Omfattningen av detta beror på ev. allergi, diabetes, nedsatt njurfunktion, ålder, mfl. faktorer. Ev. risker med själva undersökningsförfarandet beror främst på vilka åtgärder (interventioner) som göres samtidigt i behandlande syfte.
Det finns alltid en viss risk med att ha främmande föremål inne i blodbanan. Små proppar kan lossna och sätta sig längre distalt. Efterföljande blödningar kan ske i punktionsstället. Mm, mm.
Dock genomgår man ingen interventionell angio (konventionell) utan orsak. Här får man återigen bedömma nyttan gentemot ev. risker med undersökningen.
Fördelarna är dock oftast stora då de flesta ingrepp trots allt ger ett lyckat resultat med högre efterföljande livskvalité.

icon_mini_profile K. T.  rrgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB

Förberedelser kärlröntgen

icon_mini_faq Måste man fasta före en angiografi?

icon_mini_register Ja , från kl 24 dagen innan.

icon_mini_profile HL.
Röntgen Helsingborgs lasarett

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024