blodkärl – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Lungemboli vid graviditet

Vad kan hända om man har en propp i lungan och är gravid i 7 månaden? Kan den röra sig mot hjärtat på mamman?

Om man misstänker något är fel under en graviditet, oavsett vad och hur lite, så bör man söka läkare för råd eller undersökning.
En lungemboli (propp i lungans blodkärl), som mycket väl kan uppstå i samband med en graviditet, kan vara livsfarlig för modern. Detta tillstånd kan ge symtom som tex. andnöd, smärta vid djupandning, mm.

Ofta är det främst från vänster ben ev. blodproppar kan lossnar och flyta iväg upp mot lungorna under en graviditet.
Att det i vänster ben ev. bildas mer blodproppar beror på kärlanatomin i vänster ljumske skiljer sig mot den högra. Vänster ljumskven ner i vänster ben löper under (korsar) artären som går ner i höger ben. Detta gör att ett stort foster (och mage) som trycker ner mot ljumskarna i slutet av graviditeten klämmer ihop venen till vänster ben under höger ljumskartären. Blodflödet bromsas då upp från vänster ben vilket kan ge ett näst intill stillastående blodflöde där det då lätt kan bildas proppar. Av denna orsak är ofta vänster ben hos gravida mer svullet än det högra.
Nu är det långt ifrån alla gravida som bildar blodproppar trots ”stor mage” eller svullna ben. Likaså kan blodpropparna som beskrivits ovan inte fortsätta ut i hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) eller övriga kroppens artärsystem.

Vid misstanke på lungemboli gör man en enkel och snabb datoromografi (CT) med kontrastmedel av lungornas blodkärl. Om man vill diagnostisera ev. proppar i benens vensystem sprutas kontrastmedel in i dessa blodkärl via en liten nål på fotryggen (flebografi).

K.T. rtgssk
röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om förträngningar i halskärl

Jag har i höger halspulsåder förträngning på 75%, jag vill veta om det räcker med Trombyl och simvastatin och vad hjälper dessa två mediciner
eller man kan ha operation för att bli av med förträgning?

Trombyl (acetylsalicylsyra) ges för förebygga proppar medan Simvastatin är till för att sänka kolesterolet i blodet. Medicinering sker som profylax mot bla. progredierande stenosering, proppbildning samt för att minska riskfaktorerna för embolier. Dvs. små proppar som lossnar och flyter iväg längre ut i mindre blodkärlen där de sedan fastnar.
Redan existerande förträngningar (stenos) försvinner inte med mediciner. Hjärnans blodförsörjning är dock så fiffigt kontruerat att denna försörjs med 4 stora halskärl. 2 på vardera sida om halsen. Så trots om det ev. blir totalstopp i ena halssidans båda kärl så får hjärnan fortsatt blodförsörjning från den andra halssidans båda kvarvarande kärl.

Sådana här förträngningar i halskärlen kan ev. åtgärdas antingen operativt (skära med kniv) eller med en intervention på röntgen (angiografi) där man då går in med tunna katetrar i blodkärlet och dilaterar upp förträngningen med en ballong.
Om det är aktuellt med att åtgärda din förträngning eller hur behandlingen av denna ser ut medicinskt kan våra radiologer inte svara på. Detta är en fråga du ska ta med din egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om Gastrografin

Varför har Gastrografin en laxerande effekt? Går det ge intervenös? Om nej, varför?

Gastrografin är ett vattenlösligt kontrastmedel avsedd enbart för mag/tarmkanalen. Detta kontrastmedel går ur kroppen mestadels med avföringen. En ytterst liten del tas upp av kroppen och utsöndras via urinen.
Denna används vid tillfällen då misstanke på tarmperforation finnes där kontrasten då kan hamna i fria bukhålan eller om röntgen göres strax innan ev. tarmoperation. Om Gastrografin av någon anledning hamnar i bukhålan tas detta då upp helt av kroppen pga. dess vattenlösliga ämnen.
Gastrografin får trots detta inte injiceras i blod, gall- eller luftvägar pga. dess innehåll som bla. består av smakämnen och olja.

Det röntgentäta jodet är blandad med ett saltämne i Gastrografin som har så pass hög osmolalitet att den drar in mycket vätska i det ”rum” kontrasten befinner sig. Därför kan avföringen även bli tunn då Gastrografin (saltet) drar vatten in i tarmen och på så sätt ”spär” ut avföringen.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Angiografi vid fönstertittarsjuka

Kan där bli komplikationer vid en angiografi? misstänker att jag har fönstertittarsjuka i ett ben, enligt husläkaren har jag inte det. Men symtomen finns där. Och någon större undersökning är inte gjord. Jag är 60år.

Angiografi är vad vi kallar för en interventionell undersökning. Det betyder att man i detta fallet punkterar en artär och via en kateter sedan sprutar kontrast för en diagnos av benens blodkärl. Vid en angiografi kan även ev. förträngningar eller ocklusioner i blodkärlen åtgärdas på plats.
Alla interventioner är således mycket ”omständiga” procedurer, med förberedelser och eftervård, som kan vara förenligt med vissa risker för patienten.

Inom all sjukvård, mer eller mindre, finns potentiella risker för patienten. Risken med att ha ”prylar” inne i ett blodkärl är, förutom blödning från punktionen, även risk för att förvärra redan ev. dåliga blodkärl pga. proppar som lossnar vid undersökningen, mm.
Dessa undersökningar gör vi således endast efter starka indikationer för kärlpatologi som framkommit av en föregående klinisk undersökning. Denna undersökning ska då vara utförd av kärlkirurg eller annan kärlspecialist.

Likaså bör man bli remiterad till kärlspecialist om det förligger tveksamheter kring blodförsörjningen till benen. Vid tveksamma fall kan en ”enkel” undersökning med magnetkamera (MR-angio) ge svar om även en angiografi är befogad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Blodkärlanatomi i halsen

Min fru ( som är ca 60 år ) har tjocka halspulsådrar ( den ena tjockare än den andra ) på höger sida av halsen. Jag undrar om det kan vara ett tecken på förträngning eller försvagning av kärlen. Även blodkärlen på ex händerna är kraftiga. Hon är inte så lätt att få till läkare.

Detta är en anatomisk och klinisk fråga men anatomi är vi bra på så du får ett svar fast din fråga inte handlar om röntgen.

De strukturer du tror är pulsåderkärl (artärer) på halsen och händerna är olika tjocka vener som löper väldigt ytligt. Artärerna går normalt så djupt att de inte ses på utsidan av kroppen. Trycker man över ett område där en artär löper relativt ytligt (ljumske, undersidan av handleden, etc) kan man känna pulsation. Det finns sjukliga pulsåderbråck som kan ligga mer ytligt på grund av sin storlek. Men detta pulsåderbråck pulserar vid palpation.

Så känn på fruns halskärl och händerna så ska du se att de inte pulserar. Det är även normalt med olika stora vener, framförallt i halsen. (se bildsnitt i nivå med struphuvudet)

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Värme av kontrastmedel

Under en CT av hjärnan, pga svår huvudvärk, upptäcktes att jag hade ett aneurysm. Blev remitterad till en angiografi och då upptäcktes det ytterligare ett. Det största är 7mm och det andra lite mindre.
Min fråga är: Det togs flera ”plåtar” och det blir ju en viss värmekänsla, men för varje bild de tog blev det allt varmare. Till sist kändes det som att det brändes. Det var mycket obehagligt och skrämmande. Ska det verkligen kännas så? Nu är jag rädd för att behöva göra om detta om det ska bli operation.

Det som värmde är troligen den kontrastmedel som sprutades upp selektivt i halskärlen till huvudet. Denna effekt är vanlig. Även huvudvärk kan uppstå i samband med kontrastinjektionen till hjärnan.

Kontrastmedel har allmänt en värmande effekt vid snabb injektion lite beroende på var i kroppen man sprutar det. Detta på grund av bl.a. kontrastens något högre osmotiska effekt som gör att den drar in vätska genom kärlväggen från omgivande organ. I vilken grad beror på kontrastens isotona egenskaper och jodkoncentration. De flesta biologiska strukturer i kroppen är ju sk. semipermeabla (halvgenomträngande).
Plasmavolymen (mängden ”blodsubstans”) i blodkärlen ökar vilket blir en vidgning av blodkärlet. Vidgade blodkärl värmer. Man vet inte om denna vidgning av mindre kärl även ger en smärtpåverkan. Man har inte kunnat påvisa att det finns några smärtreceptorer i kärlväggen som reagerar med dessa obehag till följd av den ökade plasmavolymen i blodkärlet.
När man sprutar större kontrastmängder ut i mindre kärl byts blodet ut någon sekund mot kontrastmedlet. Denna snabba sk. hemodynamiska effekt av bl.a. syrebrist kan ha en påverkan på ”mer känslig” omkringliggande vävnad.
Men ingen tycks veta den exakta orsaken till vissa effekter som kontrastmedlet åstadkommer.

Det är ju även så att efter man blivit varse om något så känner man efter lite mer vilket också då känns mer….

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ultraljud av hemangiom

För några veckor sedan hade jag ont i magen ,då var jag hos läkare, då misstänkte han att det är gallstennar och fick åka på ultraljud, då upptäckte dem på ultraljud att det var ingen gallstennar men hittade en HEMANGIOM på min lever. Nu ska jag gå på en ultraljud som är slags”ekolodning”. Vet ni hur det går till med denna undersöknin, gör det ont,,, tacksam för svar!!!!

Hemangiom är den ”vanligaste” benigna blodkärlsbildningen. Oftast små kärlförändringar här lokaliserad till levern. Större kärlnystan kan dock ibland påverka gallflödet från levern.
En ”ekolodning” är en vanlig ultraljudsundersökning. Detta är en vanlig metod för diagnostik av hemangiom.

Denna undersökning göres med en liten mängd kontrastmedel (2ml) som sprutas in i blodet. Denna kontrast ger en förstärkning av ekosignalen av blodkärl i levern.
Så det värsta med denna undersökningen är ett ”litet” nålstick i armvecket.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Påvisa blodpropp med röntgen

Om någon har haft en propp som har lossnat och vandrat vidare kan man då se ”sviterna” efter den på någon röntgen, och i såfall vilken röntgen?

Att kartlägga blodbanor är en komplex uppgift där ofta flera metoder används. Först genomförs en klinisk bedömning.
En propp som lossnar (emboli) sätter sig alltid på något annat ställe i blodflödets riktning. Om en propp lossnat och ger symtom beror val av diagnostisk metod på var och vilka symtom denna propp ger. Blodprov för analys av koagulation, pågående ischemisk sjukdom, mm. är en mycket viktig initial del i en utredning.
Har man inga symtom eller avvikande blodvärden finns ingen anledning till någon röntgen.

Venösa proppar från benen sätter sig i lungartärerna (lungemboli). Dessa diagnostiseras med CT (datortomografi). Isotopundersökning kan ibland användas för att kontrollera effekterna efter en ev. propp i ett organ. Detta görs dock ej på röntgenavdelningen.
Har man haft tidigare proppar i benens vener ses dessa kärl som sk. posttrombotiska kärl. Det betyder att venerna är slingriga, många och saknar på många ställen normalt förekommande venklaffar. Detta kartläggs med antingen ultraljud eller en sk. flebografi.
Proppar i övriga artärsystemet lossnar mer sällan men kan då så sker diagnostiseras med CT, MR, ultraljud eller angiografi. Proppar i artärsystemet kräver oftast akut undersökning och behandling.
Gemensamt för de flesta undersökningar av blodbanorna är att kontrastmedel sprutas in i blodkärlen.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT aorta

Min mor,snart 80 år har fått tid för CT aorta. Varför görs detta, hon har sedan tidigare opererats för carotisstenos på båda sidor, har genomgått en by pass av hjärtat, har stora problem med sina kärl i underbenen som är helt blå.
Ska jag be om ett samtal med hennes kärldoktor eller vad tycker ni?

Det kan ju tyckas konstigt att ingen meddelat er anledningen till varför denna undersökning ska göras.

Det kan vara en kontroll av de tidigare opererade carotisstenoserna. Man tar då bilder från aortabågen och upp över halsen till skallbasen. Detta gör man med kontrastinjektion i blodet för att avbilda blodkärlen. Detta kan då blivit kallad CT-aorta i kallelsen…

En annan normal orsak till att undersöka aorta med CT är bl.a. för kontroll av ev. anerysm (pulsåderbråck). Likaså kan man rellativt bra avgöra blodkärlens kondition från aortabifurkationen (strax nedom naveln) ner förbi ljumskarna. En annan och bra metod för att diagnostisera blodförsörjningen är med magnetkamera (MR).

Men vi tycker du absolut bör be din mors doktor om besked om varför denna undersökning ska göras.

Vad som däremot kan tyckas vara viktigt är en undersökning av benens blodförsörjning.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kärlnystan

Har haft mångåriga problem med ryggen, korsbensfraktur som strålar ner i benen och dommninga. Har gjort slät, och mr röntgen. Det dom upptäckte var kärlnystan, men har ej fått reda på vad som ska göras. Vad är kärlnystan?

Det låter som det rör sig om en ansamling av dilaterade blodkärl även kallad vaskulär malformation.

Dessa förekommer inom olika processer i kroppen. Kärlnystan (angiodysplasier) är ”vanligt” förekommande i mag- tarmkanalen. Dessa tenderar att öka med åldern samt är de vanligare hos män. All malformation av blodkärl kan leda till blödningar av olika orsaker och grad. Detta kan leda till anemier (blodbrist) hos i annars friska personer.
På den venösa sidan finner man också ibland åderbråcksliknade förändringar inom bäckenregionen. Dessa anses dock inte orsaka blödningar och är oftast helt asymptomatiska.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett