bilder – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Gammal skada på båtbenet

Ska röntgas om en vecka i höger hand! Skada skedd maj 2014.
Kan det nu i dagsläget utvisa om skada skett på båtbenet? Ser ut som om något växt fel! Ständiga smärtor!

Vid konstaterad fraktur på handlovens båtben (scaphoideum fraktur) är det mycket viktig att detta får läka så stabilt som möjligt. Man brukar få ha ett fixerande gips runt hela handleden för att stabilisera handleden. Detta kontrolleras frekvent under läkningsprocessen.
Dessa små brosktäckta handlovsben där båtbenet ingår kan liknas som en ”inka-mur”. Det är väldigt tunna ledspalter emellan dessa ben. Vid fraktur kan det lätt bli läkningsdefekter som då ger inskränkt rörlighet eller smärtande rörelser i framtiden. Därav denna noggranna även tidmässigt förlängda gipsfixering och därtill röntgenkontroller.

Det är lätt att missa en båtbensfraktur. Det är så pass viktigt att inte missa en fraktur här att enbart stark klinisk misstanke på frakturering, där inget kan åskådliggöras på röntgen, ofta leder till att patienten ändå gipsas. Detta i förebyggande syfte ifall någon skada trots allt missats på röntgen.
Datortomografi (CT) är en bra metod för att, vid fortsatt oklarhet om fraktur, i detalj avbilda handlovsbenen och därmed kunna diagnostisera en ev. fraktur.

Vi vet inte om det är generellt vedertaget men om patienten fortfarande efter 2-3 veckor har ont i denna region av handleden, utan fått en diagnos av röntgen, bör nog en noggrann undersökning utföras av handspecialist eller liknande då det kan röra sig om annan behandlingskrävande skada typ ligamentskador, mm.

Fraktur på båtbenet kan även ge en sk. pseudoled där själva frakturer då bildat en ny led. En annan ”komplikation” är pseudoartros av båtbenet. Denna kan vara symtomfri under flera år för att sedan ge sig till känna i form av smärta och orörlighet.
Tidigare skador på ben lämnar ofta spår efter sig i form av oregelbundna former, onormal förslitning, benförtätning, etc. Magnetkamera (MR) är en bra metod för att så här i efterhand ev. se uppkomna skador (broskdestruktion) efter en tidigare fraktur.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se aortaaneurysm vid CT-urinvägar

Åkte in akut med smärtor i mage ljumske rygg och man gjorde en CT röntgen av buk. Fokus var på njurarna och de såg bra ut. Jag undrar om man hade sett tex. aneurysm eller krävs en särskild kontrast och röntgen för det?

Trots att bildtagningen och kontrastinjektionen gjordes efter ett sk. ”protokoll” som är ”designad” för att optimalt avbilda njurar och urinvägar och dess uppladdning av kontrastmedel ser man även alla andra organ i buken. Översta delen av buken, i diafragmanivå, kan vara utlämnad vid bildtagningen. Detta beror dock på det protokoll som finns på den aktuella röntgenkliniken för denna undersökning. Det kan skilja något mellan protokoll och röntgenkliniker.

Vanlig utbredningen av ett bukaortaaneurysm (aortabråck) är nedom njurartärerna till en bit nedanför aortabifurkationen. Dessa partier är alltid med på bild oavsett röntgenklinik och protokoll.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vit prick i skelettet

Jag hörde av en jobbarkompis att han hade en släkting som gjort en vanlig röntgen i våras och då hade läkarna sett en vit prick på skelettet. Han hade röntgat höften (men röntgenbilden visar säkert även bäckenet).
Vad kan denna vita prick vara för något? Kan det vara en metastas eller liknande?

Det är svårt för våra radiologer att utan bilder avgöra specifika detaljer i en röntgenbild.
Vita prickar i benskelett visar på mer kompakt bensubstans i det annars porösa (spongiosa) benpartiet. Dessa ”benöar” kan uppträda som multipla.
Sk. benö visar sig som kompakta vita benpartier inom en annars homogen benmassa. Dessa benöar är relativt vanliga och är en benign sort. Vanlig lokalisation för benö är just höften, underben, fingrar…
Vid multipla ”benöar” (ostopoikilos) kan det vara svårt att skilja från vissa bentumör. Bentumörer brukar visa uppluckrat ben eller en spretighet i förändringen. En ofarlig benö är oftast en klar rund homogen struktur.

Vid oklara fynd som inte kan förklaras måste dessa följas upp.
En scintigrafi visar inga fynd vid tex. en benö elelr andra beningna fynd så som det gör vid maligna bentumörer.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa diskbråck på MR

Jag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader. På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.
Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

Man kan ha symtom som liknar ett diskbråck men ändå inte ger den långvariga svårare ryggvärk som ett utvecklat diskbråck kan ge.
Diskbuktning är ett tillstånd där diskens yttre hölje (anulus) är intakt men försvagad vilket kan ge en tillfällig utbuktning av disken vid belastning genom att diskens kärna (nucleus) pressas ut mot höljet och trycker mot ryggmärgen eller en rotkanal. Disken återgår då till sin ursprungliga form vid vila. Om diskbråcket rupturerat (brustit) diskhöljet återgår det inte vid vila.

En mellankotsdisk i liggande vila utsätts inte för den belastning som när den utsätts för ett tryck då en person står upp och lyfter tungt. Den kan därför se normal ut vid undersökningar gjorda med patienten liggande där disken återfått sin normala form. Spondylolistes (kotglidning) är ett annat tillstånd som kan ge symtom i stående där kotan ovan då glider fram över kotan nedanför men lindras vid liggande då kotorna då glider rätt igen i förhållande till varandra.

Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av benstrukturen samt en något enklare bedömning av ev. diskdegeneration (åldersförändringar) eller kotglidning. Magnetkamera (MR) är den modalitet som idag ger bäst detaljerade bilder av ryggmärgskanalen, diskarna, nervrötterna, kotorna, mm. Kotor eller mellankotdiskar som ger påverkan av ryggnerver brukar generellt kunna diagnostiseras med MR.
Nackdelen kan vara att ”alla” undersökningar göres liggande med ryggen obelastad. Vid belastad rygg (stående) kan kotor ändra läge gentemot varandra, disken kan påverkas annorlunda än vid liggande, mm. mm.

Ryggen kan drabbas av en mängd sjukdomar som ger en oklar sjukdomsbild, Förslitningar, inflammationer, oklara nervbesvär, mm. ses inte alltid på röntgen.
En stående MR-undersökning, vad vi vet, kan idag endast göras i Umeå.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Syns ärr på röntgen

Syns en ”ärrbildning” under stortå efter skalpellingrepp, på vanlig slätröntgen eller skall tån skiktröntgas?

Inga mjukdelsförändringar i den ytliga hudkostymen kan ses med konventionell röntgen. Finns abscess (varhåla) i mjukdelarna under huden kan ev. datortomografi (CT) se denna förändring. Det är storlek på objektet som avgör om det kan ses med någon diagnostisk teknik.
Ultraljud är oftast förstaval om ej djupt liggande hudförändringar ska diagnostiseras (synas).

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför ses ej frakturen med vanlig röntgen

Jag undrar lite om CT-röntgen. Hur ”bra” syns frakturer på en sån röntgen?
En tvåmånaders bebis som gjort ett flertal undersökningar hos ett antal läkare hittar ej några frakturer på bebisen varken vid undersökning eller vanlig röntgen.
Sedan görs en CT- röntgen som plötsligt visar 3 revbensfrakturer som är av precis vid ryggraden långt ner. Och vid närmare titt hittas ett till vid ryggraden.
När en slät-röntgen sedan görs ett par veckor efter så syns ingenting på denna röntgen.

Så det jag undrar är kan det varit något annat man sett på ct:n? Kan det vara någon ledvätska, kotor ur led osv? Eller kan det även vara svårt att se frakturer på en slätröntgen trots att det var minst två veckor efter den påstådda skadan.

Det man inte ser med konventionell (vanlig) röntgen ses med CT….
Att se enstaka odicloserade revbens-frakturer kan vara svårt nog på vuxna. Att se 3-4 revbensfrakturer på litet barn och dessa lokaliserade intill kotpelaren är mycket svårt, nästintill omöjligt, med konventionell röntgen. Om man inte kan utesluta skada och stark misstanke på skada trots allt finns får man komplettera den ”vanliga” röntgen med exv. datortomografi (CT).

CT är mycket bra på bla. skelettdiagnostik. En konventionell röntgenbild avbildar alla röntgentäta strukturer ”ovanpå varandra”. Även mjukdelar framför skelettet, som hjärta, lunga och mjuk vävnad, otydliggör skelettstrukturer. Detta mjukdelsmassa som otydliggör röntgenbilden slipper man med en CT. Man kan få oerhört detaljerade bilder av skelettstruktur och leder med CT. Man kan även se fynd (kallusbildning, ojämnheter, mm.) som kan misstänkliggöra tidigare skador på ben.

Att man ofta gör en konventionell röntgen först på ett litet barn beror på den ökade bestrålning barnet utsätts för under en CT-undersökning. Detta dock beroende på misstänkt skada eller sjukdom.
Man ser skelettet, i normala fall, oftats tillräckligt bra med en konventionell röntgen. Ibland finns frakturer som pga. lokalisation, involverar leder, multipel fragmenterat , inför operation, etc. gör att en kompletterande CT-undersökning för mer nogrann kartläggning av fraktur är starkt indicerat.

Efterkontroller av skelettskador kan mycket väl göras med konventionell röntgen då man nu vet var skadan sitter och vad man ska titta efter. Att dessa frakturer vid den konventionella röntgen efteråt inte syntes före eller kan ses efteråt kan bero på små frakturer som dessutom är mer eller mindre helt läkta. Okomplicerade frakturer hos barn kan vara stabil efter en vecka medan det hos en vuxen tar 6-8 veckor.
Man kontrollerar även vid revbensfrakturer lungornas tillstånd. Ett skadat revben kan riva hål på lungsäcken och ge en pneumothorax (ihopfallen lunga) som då påverkan andningen mer eller mindre.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se KOL på röntgen

Kan man se på rtg om man har kol?

Vid lindrig KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) kan en konventionell lungbild se normal ut. KOL kan i senare skede anas på konventionella lungröntgenbilder genom typiska avplanade diafragmavalv samt vid förekomst av emfysem där lungblåsorna (alveoler) smält ihop till större blåsor. Datortomografi (CT) är däremot mycket bra på att diagnostisera mindre emfysemblåsor även i ett tidigt skede av KOL som inte ses med den konventionella röntgenmetoden.

Detta tillsammans med de kliniska symtomen samt spirometri (lungfunktionstest), som alltid ingår i utredningen ställer diagnosen KOL.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Otydliga bilder

Jag gjorde en magnetröntgen på hjärnan med kontrastvätska imorse. Jag rörde huvudet en stund för att jag inte låg bekvämt. Kan detta ha påverkat röntgenbilderna som togs?

Jo bilderna blir otydliga om det sker en rörelse i samband med själva bildtagningen. Dock ser vi alltid om bilderna är OK eller inte i samband med själva bildtagningen. Bilder som blir suddiga eller fel på annat sätt tas om. Vid de flesta undersökningarna upptäcker man dessa ev. oklarheter i bilderna omgående så att biltagningen omedelbart tas om. Om patienten av någon anledning hunnit lämna röntgen, där bilderna vid granskning i efterhand bedöms som oklara eller har oklara fynd, så kallas patienten tillbaka för kompletterande bildtagning.

Vi ser alltid till att vi får optimala bilder för en diagnostik vid en undersökning oavsett metod.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kollas allt i bilderna och anges i svaret

Jag har mått dåligt i 9 månader nu med diverse neurologiska symptom.
I vintras blev jag kallad för att göra en MR med kontrast av hjärnan. Jag är väldigt orolig att något missats om min läkare inte har en ”omfattande” frågeställning. Så min fråga är, kollar ni efter ”allt” och då inte bara de allvarligaste och vanligaste sjukdomarna utöver frågeställningen? Kan jag vara trygg med att veta att jag inte har något som avviker? Trots det inte är akut?

En undersökning av skallen med magnetkamera (MR) är troligen den bästa metod vi har idag. Bilderna är oerhört detaljrika (efter dagens mått mätt) där strukturer som inte ses med annan metod/teknik framträder här. Så du har gjort en väldigt bra undersökning för diagnostik av symtom från neurokraniet.
Vid en granskning av bildmaterial efter en undersökning tittar våra radiologer på ALLA strukturer som ses på bilderna. Inte enbart en preciserad frågeställning eller förväntad patologi. Frågeställningen ställs efter patientens symtom samt ev. andra tidigare tester/prover. Fynd i bilderna kan oftast diagnostiseras korrekt efter lokalisation, utseende på fynd och från sjukhistoria angivet i remissen på patientens kliniska symtom, mm.

Om man inte kan klargöra eller identifiera oklara (inget säkert patologiskt) och klart misstänkta patologiska fynd i bilderna går man alltid vidare med utredningen.
Annat fynd på bilderna som inte räknas som en aktuell patologi och som ingår i den aktuella utredningen anges ofta som sk. bifynd. Dvs. det finns fynd i bilden som kan vara värt att notera men som (troligen) inte behöver åtgärdas/behandlas.
När ett utlåtande kommer från röntgen med svar som ”normala förhållande”, ”ingen patologi”, etc. så har även hänsyn tagits till förändringar orskade av ett normalt åldrande. Förändringar som normalt återfinnes hos äldre men inte hos yngre. Dessa ”för åldern normala fynd” anges därför oftast inte i svaret om det inte är avvikande för just åldern.

Så har du fått besked på att inget som kan förklara dina besvär och symtom ses på MR-bilderna eller andra prover och tester säger annat så kan du vara lugn på den biten.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

B12 medicin inför MR

Jag tar b12 sprutor för min hjärndimma och hjärnfunktion. Påverkar det vad man ser på MR röntgen av hjärnan?

Nej ingen sådan medicinering med vitamintillskott påverkar MR-bilderna av hjärnan.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg