Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.
MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.
Har gjort en CT njurar, urinvägar med kontrast. Undrar om fler organ i buken kan ses med den undersökningen.
CT-urinvägar
Vid en CT-undersökning (datortomografi) av urinvägarna med kontrastmedel kan man även diagnostisera bifynd i andra organ bara dom är med på bild. Många diagnoser baserar sig på sk. bifynd i samband med undersökning av helt andra orsaker och organ. Detta gäller framförallt vid CT-undersökningar där en stor del av kroppens organ och strukturer avbildas. Dessa bifynd kan patienten vara helt omedveten om och är helt symtomfri från.
Bifynd göres relativt ofta vilka flera av dom kan vara svåra att ställa en adekvat diagnos på. Undersökning baserad på annan frågeställning och patologi ”designas” tekniskt mot just den frågeställningen. Bifynd i andra organ kräver ev. annan ”design” av undersökningen för att få optimala bilder för en säker diagnostik. Dessa patienter kan därför rekommenderas att genomgå ytterligare kontroller för något som sedan visar sig inte spelar någon roll för hälsan.
I en Skotsk undersökning från 2013, med 300 helt friska och helt symtomfria 73-åringar, gjordes en MR-hjärna där fann man patologiska förändringar i en tredjedel av alla dessa ”friska” patienter.
Kan man genom en röntgen av ländrygg, bröstrygg med sk slätröntgen även se cancer och andra sjukdomstillstånd i lungor etc.
Konventionell ländrygg
Troligen inte då bilden med konventionell röntgen bländas in så den enbart täcker in ryggraden med dess utskott från olika projektioner.
Mjukdelarna som kan ses med konventionell röntgen, det som finns kring ryggraden, kan dåligt avgöras om det är normala strukturer eller patologisk strukturer. Luftförande organ som tarmar kan bedömas grovt efter hur luften fördelas i dessa.
Såvida en sjuklig förändring inte utgöres av en stor massa som påverkar omkringliggande strukturer som då kan misstänkliggöra ett patologiskt bifynd.
Däremot om undersökningen göres med datortomografi (CT) så får man med hela kroppsvolymen trotts man enbart avser undersöka ryggen. Det finns då möjlighet att upptäcka annan sjuklighet (bifynd) inom hela det område som avbildas.
Jag har gjort en lungröntgen. Fick nu svar att läkarna vill komplettera med en datortomografi. Varför? Blev nu orolig!
Konventionell röntgen
Röntgen av lungorna (pulmones) är den vanligaste undersökningen på röntgenavdelningen.
En vanlig konventionell lungröntgen ger väldigt bra och överskådliga bilder av lungorna och hjärtats kondition. Denna ”enkla” och snabba metod används således ofta initialt vid oklara utredningar där man finner kliniska fynd från lungorna.
Om man på den vanliga konventionella röntgenbilden ser något som inte kan förklaras leder detta oftast till en kompletterande bildtagning/undersökning. Det kan vara normala fynd med avvikande utseende.
Det kan även vara strukturer i bilden som utgörs av tex. fibrösa stråk, avvikande anatomi, lungkärl, infektion, mm.
Denna kompletterande undersökning kan då antingen göras med samma teknik (andra projektioner) eller med annan teknik som lämpar sig bra för aktuellt organ.
CT-thorax
Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att avbilda hela bröstkorgen (thorax) med dess olika delar så som lungvävnad, blodkärl, bronker, diafragma, matstrupe, mm. Man kan mycket väl göra en datortomografi (CT) som initial undersökningsmetod istället för den konventionella metoden.
Vilken metod man väljer för att undersöka lungorna med beror mycket på remittentens (din doktor) val samt, och framför allt, frågeställningen. Dvs. vilken patologi man misstänker baserad på de kliniskt fynden (symtom, blodprover, askultation. mm.) och hur man bäst avbildar denna ev. patologi.
Att alla undersökningar av lungorna inte från första början görs med datortomografi beror bla. på att det idag varken finns tidsutrymme eller tillräckligt antal CT-maskiner för detta. Röntgen av lungorna är en av de vanligaste undersökningen på en röntgenavdelning idag.
Jag skulle vilja köpa några kopior av röntgenplåtar. Hur gör jag med detta?
Kontakta den röntgenklinik där bilderna är tagna. Du beställer den eller de undersökningar du vill ha. Man köper undersökningarna styckevis.
De levereras sedan på CD-skiva eller USB-minne som sätts i datorn. Det följer med ett visningsprogram för bilderna som startar automatiskt.
Kostnaden för köp av bilder skiljer mellan olika röntgenkliniker från allt mellan 50-300Skr.
Leverans sker till ett postombud som rekommenderat brev.
Innan du får tillgång till dina bilder ska denna köpbegäran godkännas av en radiolog eller annan ansvarig läkare på den aktuella röntgenkliniken. Du kan få avslag på din begäran att köpa dina egna bilder. Det är inte alla bilder som är bra att ensam titta på då man som lekman kan ha svårt att tolka vad som ses på bilderna.. Många läkare och vårdenheter har tillgång till röntgens bildarkiv vilket då gör det möjligt att vid ett läkarbesök eventuellt se bilderna ihop.
Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen. Har en tandbrygga i munnen med rätt så mycket guld på baksidan av tänderna. Har det någon betydelse för röntgen?
Nej den kan du behålla på. Guld och silver är inte i sig magnetiskt oavsett legering. Sedan sitter denna ädla metall inte ivägen för bildtagningen nere i ländryggen.
Hade man avsett göra en MR av hals och skalle blir det bäst bilder om man kan ta ut lösa delar som tex. avtagbara tandbroar ur munnen som innehåller någon metall. Fastsittande protetik som implantat eller cementerade skenor får sitta där det sitter oavsett vad som ska undersökas.
Jag ska göra en magnetröntgen av ländryggen.
Jag har en tandbrygga som det är guld på baksidan av tänderna. Spelar det någon roll? Sen undrar jag om man kan begära och få nåt lugnande eftersom jag får panik i trånga utrymmen.
Guld i munnen påverkas inte av bildtagningen av ländryggen.
Be din egen remitterande doktor att skriva ut någon lugnande läkemedel till dig du själv kan ta en stund innan undersökningen
Gjorde en magnetkameraundersökning igår och den som skulle injicera kontrastvätskan misslyckades upplevde jag (han var inte ordinarie personal). Det kom utanför på armen och han torkade upp det. Jag kände ingenting i kroppen som jag gjort alla andra gånger jag fått det. Påtalade det men han vidhöll att man inte säkert kände av det och att det inte var något problem. Tog även upp det med receptionisten efteråt som sa att det skulle upptäckas omgående på dataskärmen om det inte hade lyckats.
Jag känner mig ganska övertygad att jag inte fått i mig kontrastvätskan.
Hur påverkar det resultatet i så fall? Finns det risk att man missar något? Kan man verkligen se om man missat kontrastvätskan?
Vid en injektion av MR-kontrast injiceras denna ofta för hand av en sjuksköterska som relativt enkelt avgöra om kontrasten går ”rätt” i blodkärlet eller inte. När man sprutar något utanför ett blodkärl (extravasering), för hand eller med en sk. automatisk injektor, brukar detta kännas rejält på patienten samt att en kvaddel vid punktionsstället uppkommer. Om något droppar utanpå huden kommer detta troligen från när sjuksköterskan kopplar på en förlängningsslang eller vid kontroll av befintlig kanyl med koksalt innan själva kontrastinjektionen. I praktiken kan även förlängningsslangen till nålen lossna vid pågående injektion om den inte skruvats på ordentligt.
De flesta patienter får ingen känsla av MR-kontrasten vid själva injektionsmomentet. Det är oftast först i efterhand patienten kan få huvudvärk, yrsel och illamående, som är de vanligaste effekterna efter en MR-kontrastinjektion.
Vad gäller jodkontrast vid en CT-undersökning får patienterna oftast mycket mer känningar av kontrasten vid själva injektionstillfället i form av bla. värmekänsla i kroppen.
Att kontrast verkligen injicerats i patienten är ofta förutsättning för en diagnostik där kontrast krävs för en specifik frågeställning.
Som beskrivits ovan går det oftast snabbt att ”fysiskt” avgöra om kontrastinjektionen inte ”går rätt”. Det kan ibland vara svårt för sjuksköterskan, beroende på typ av undersökning och organområde, att direkt framför monitorerna vid undersökningens gång avgöra om patienten fått lämplig mängd kontrastmedel för att ge en adekvat undersökning.
Om injektionen på något sätt gått fel eller annan oklarhet finns kontaktas ansvarig läkare (radiolog) eller annan medicinsk ansvarig som gör en bedömning av bilderna om undersökningen gått som förväntad, kontrastmängden räcker eller behöver kompletteras med ytterligare en undersökning. Även vid den senare bedömningen av bilderna kan läkare se om oklarheter fanns vid kontrastinjektionen.
Så oavsett oförutsedda händelser vid en enskild undersökning får patienten alltid en fullgod diagnostisk undersökning i slutändan.
Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?
MR höftprotes
Detta kan vara vad som helst då vi inte vet vilken detalj i MR-bilden du syftar på.
Spongiös benstruktur skiftar alltid i gråskala i bilden beroende på olika kompakta partier av strukturen i ett och samma ben. Ligament, broskbeklädnad, ligament, mm. ger svarta resp. vita partier i bilderna beroende på hur de olika ”vinklade” signalerna från benet tolkas av MR-apparaten.
Har du en höftprotes så är svaret enkelt. Metallen i din höftprotes ger ingen signal som kan registreras av magnetkameran.
Man får alltid ett område för platsen där metall finns som inte ger någon bildinformation. Detsamma gäller för datortomografi (CT) som kan få än mer destu mer distorsion i bilden av metall än MR.
Har du inte en protes eller annan metall i höften så kan vi inte ge dig ett specifikt svar….
Har gjort CT-kolon och undrar om cancer så högt upp som kring nedre delen av bröstbenet kan upptäckas genom undersökningen?
Vid en CT-colon fås oftast hela buken med på bild. Dock är bildtagningen optimerad för just tjocktarmen, dess sträckning samt den luft/koldioxid som infunderats och spänner ut tarmen. Då tarmen spänns ut så komprimeras mycket av omkringliggande organ som då kan vara svårtolkat för våra radiologer. Bukbilderna blir ”förvrängda” anatomisk.
Man brukar inte bestråla mer än vad som avses undersökas. Strukturer alldeles utanför aktuella områden kommer troligen med. Oftast ligger vänster tjocktarmsslynga (flexur) strax under vä. diafragmavalv varför man då även får med en del av lungornas diafragmala bas.
Om man letar patologi utanför tarmarna eller i thorax (lungor) så måste en CT-undersökning och bildtagning göras på annat sätt. Utifrån frågeställning från remittent ”designar” våra radiologer hur undersökningen ska utföras (med/utan kontrast, bildtagning, etc.).
Om man ser något i kanterna på bilderna som inte kan förklaras eller ser misstänkt patologiskt ut kompletteras undersökningen oftast med en utvidgad undersökning av detta område. Tex. en hel CT-thorax.
Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
KT. rtgssk
