Jag är vuxen och har inga bihålor i pannan.
Läkaren förklarade att det är vanligt hos en del folkgrupper. Vilka menade han då? Han kunde tyvärr inte svara mer exakt.
Enligt vår övertandläkare, som tittar mycket på röntgenbilder av ansiktet finns ingen noterbar skillnad i bihålornas utseende eller struktur mellan människor av olika nationalitet och folkslag.
Om en person har stora, små eller inga synliga pannbihålor beror nog enbart på ärftliga orsaker.
En skillnad man däremot kan notera mellan människor från olika delar av världen är bla. pannbenets grovhet (tjocklek).
Jag har varit förkyld riktigt länge och fått en tid nu för att göra datortomografi och läste att man gör en sån när man tror det är bihålecancer, är livrädd!
Gör dom bara en sån då dom misstänker bihålecancer eller kan det vara mot bihåleinflammation också? Är riktigt orolig så snälla hjälp mig.
Vid vanliga enstaka bakteriella bihåleinflammationer (sinuit) är denna undersökning inte aktuell.
Om patienten har ständigt återkommande sinuiter som kan anses kronisk eller där en medicinsk behandling inte ger resultat kan en undersökning med datortomografi (CT) komma på tal. Kronisk sinuit talar man om då symtomen ligger latent i flera veckor där återkommande sinuiter avlöser varandra.
CT kan då genomföras för att utesluta annan patogenes till symtomen så som polyper, tandimplantat, missbildning, malign process, mm.
Har varit på 3 st CT senaste året för problem med bihålorna.
Enligt röntgenutlåtandena har jag förtättade/igensatta ethmoidalceller.
Trångt osteometatala komplexet på vänster sida och ockluderad osteomeatala komplex på höger sida. Samt slemmhinne svullnad på båda sidorna av Sinus maxillaris och i sinussphenoidalis på höger sida samt i sinus frontalis på vänster sida. Ingen av CT är gjorda i samband med akut bihåleinflammation. Och alla har visat samma fynd. Men jag har ständig värk runt framför allt höger öga, näsrot och ut mot tinningen. Även haft ont och svullen känsla i höger öra senaste året. Bihåleproblem i 2 år. Nästäppa, feber (dock låg) svår trötthet och återkommande akuta bihåleinflammationer som behandlats med atibiotika.
Vad betyder dessa fynd i röntgen utlåtandet? Vid läkarbesöken har läkarna aldrig pratat om röntgenläkarens utlåtande utan bara bläddrat igenom CT bilderna och säger att jag inte har Bihåleproblem.
Detta som har setts på CT samt symtom förekommer vid bla. kronisk sinuit.
Benämningen kronisk sinuit (recidivsinuit) är benämningen för ihållande och återkommande bihåleinflammationer över en lång tid (>12veckor). Siniut i käkbihålorna ger symtom i kind och under ögat. Sinuit i ethmoidale ger värk vid näsroten och ut mot tinningarna. Långvariga sinuiter ger trötthet precis som du anger.
Vid ihållande snuva kan infektionen sprida sig till mellanörat via örontrumpetgången som har förbindelse med näsmusslorna nära svalget. En kraftig infektion i mellanörat kan även sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat som då kan ge tillfällig känselnedsättning i ena ansiktshalvan (mungipa, ögonlock, mimik, mm).
Får man besvär med ögonrörelser, dubbelseende, synskärpan, ödem (svullnad) kring ögonen, mm. ska man snarast uppsöka läkare.
Datortomografi (CT) är den metod som bäst visar på slemhinneförändringar i samtliga bihålor. Undersökningen är mycket enkel och går snabbt att genomföra.
Har sedan lång tid haft besvär med mina bihålor, gjort en datortomografi, fått besked om kronisk bihåleinglammation vä. sida, bihålorna i pannan. Har besvär nu på höger sida uppe i pannan, samt tät i hö. näshåla, skall nu enl. uppgift göra en skiktrtg. Av läkare ord. nässpray i ett halv år (ville ej op). Vad kan man utläsa av en skiktrtg. som ej datortomografin visade.
Datortomografi och benämningen skiktröntgen är samma sak. Kallas även för CT (eng; Computed Tomography). Man benämner däremot aldrig magnetkameran (MR) för skiktröntgen fastän bilderna, jämfört med CT’ns, kan upplevas lika vid en första anblick.
Bihålor med CT’n är en enkel radiologisk undersökning som dessutom går snabbt att genomföra. Man erhåller mycket bra bilder av alla bihålor där vätska eller slemhinnesvullnader då kan enkelt diagnostiseras. Vid misstanke på ev. patologisk process i en bihåla kan man även ge kontrastmedel. Många patologiska processer har en omfattande blodkärlsbildning som då kan ses med kontrast i blodomloppet. Stråldos vid denna CT-undersökning av bihålorna är även rellativt liten då dessa undersökningar göres med sk. ”lågdos-metod”.
Tidigare gjordes all röntgen av bihålor vid sinuit, etc. med vanlig konventionell röntgen. Dessa konventionella röntgenbilder var/är oftast svåra att utvärdera för våra radiologer då det finns mycket omgivande skelettstrukturer som kan störa och försvåra diagnostik.
Jag är gravid i vecka 12 och skall göra en sinus röntgen, Är det okej? Eller bör jag vänta? Vilka veckor under en graviditet skall man undvika?
Det är inget problem att du är gravid. När dina bihålor undersöks kommer din egen vävnad som finns mellan ditt huvud och ner till fostret att fungera som ett effektivt strålskydd för fostret. Det är först om man strålar direkt mot fostret eller i dess närhet som man behöver fundera på strålningsrisker för fostret.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett
Var idag på datortomografi för bihålorna, haft besvär i ca 10 v och ätit 3 penicillin kurer varav den sista hjälpte, har legat i migrän dessa veckor och spytt pga smärta, trodde aldrig jag skulle bli frisk däremot är min sänka fortfarande hög (80) o vill inte ge med sig.
Till saken hör att jag är gravid i V.22 och idag när jag kom till röntgen så var sköterskan JÄTTE osäker, hon sprang hit o dit o ville inte svara på mina frågor. Jag var inte orolig när jag kom dit dock gjorde hon mig jätte orolig.
Är detta farligt för mitt barn?? Nu är jag livrädd att jag ska förlora barnet eller att något allvarligt ska hända. Fick förkläde på rygg och mage.
Det är inget problem att undersöka bihålorna med CT (datortomograf) om man är gravid. Den strålning som kan träffa fostret är så kallad spridd röntgenstrålning. Denna strålning har låg energi och stoppas effektivt upp av din egen vävnad innan den når till fostret. Det är din vävnad som absorberar strålningen och det är således du själv som får en liten stråldos. Fostret utsätts inte för någon strålning och får alltså ingen stråldos.
Det är tråkigt att röntgensjuksköterskan inte hade bättre koll på hur man undersöker gravida patienter. Att du nu blev uppskrämd, dessutom helt i onödan, är ju inte tanken. Får hoppas att detta var en engångshändelse, och att sjuksköterskan får hjälp så hon framöver kan agera och informera på ett bättre sätt.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett
Jag har gjort en skiktröntgen på mina bihålor, hade kraftiga infektioner och fick äta stark dos antbiotika, hade varit förkyld flera veckor före. Jag undrar om det syns om infektionen skulle komma från tänder?
Ibland kan detta ses beroende på om tänderna kommer med på CT-bilderna över käkbihålorna.
Misstänker du att tänderna är orsaken till dina bihålebesvär bör du uppsöka din tandläkare.
Om man är 6 år och klagar över att det pyser luft i ögonen när man ökar trycket i näsa och bihålor vad är det som hänt då???
Detta är en anatomifråga som vi anser oss vara duktiga på och nog kan svara på.
Rent anatomiskt finns en förbindelse mellan tårsäcken och näsans håligheter (nästårgången). Tårvätska tömmer sig normalt ner i näsan via denna gång. Det finns troligen abnorma och medfödda varianter på gångar eller fistlar som löper fel där då tårflödet påverkas. Våra radiologer anser det verkar vara så i det här fallet.
Vi anser även detta bör utredas av en öronläkare då störningar i tårflödet kan orsaka ögonbesvär.
Jag ska göra en skiktröntgen (med kontrastmedel) av bihålorna. Hur stor del av huvudet blir undersökt vid en sådan röntgen? Kan man även se andra organ? Jag läste i en tidigare fråga att man ofta inte behöver kontrastmedel vid CT av bihålorna. Vad kan förklaringen vara till att man ska använda detta i mitt fall?
Om vi använder oss av kontrastmedel till blodet eller inte beror helt på den frågeställning remittenten (din doktor) har som ligger till grund för undersökningen.
Vid ”okomplicerade” sinuiter (bihåleinflammation) göres denna undersökning utan kontrastmedel i blodet. Denna visar då om det finns slemhinnesvullnader eller vätska i bihålorna.
Vid oklara slemhinneförändringar (polyper, etc.), ständigt återkommande sinuiter (trots behandling eller pga. tandimplantat) eller ethmoidit (inflammation i silbensbihålan) tillför man kontrastmedel i blodet. Detta för att få kärlrika strukturer i slemhinnan åskådliggjorda.
Avser undersökningen enbart bihålorna kommer inte hela skallen med på bild. Gränsen för bilderna går en bit upp på pannan (ovanför pannbihålorna) till strax nedom gommen.