barn – Sida 5 – Fråga Röntgendoktorn

Hur farligt är det för en bebis att röntgas?

Min dotter blev röntgad när hon var 3 månader och 5 månader och kommer att göra en ny röngen när hon är ca 9 månader. De har misstänkt att hon har höfledsinstabilitet men all röngen visar att allt verkar ok men det var någon kalkhalt i kärnan av kulan som inte var ok ännu men att det tydligen var normalt för hennes ålder men att man därför vill göra en röntgen ännu en gång.

Det känns läskigt att hon måste röntgas så mycket, vilka skador kan det ge. Känns konstigt att vi har skyddsförkläde när hon ligger helt oskyddad ….

För att få utsätta patienter för röntgenstrålar måste två villkor vara uppfyllda. För det första ska den förväntade nyttan med undersökningen vara större än risken med bestrålningen, och för det andra ska man använda så lite röntgenstrålar (minimal stråldos) som är rimligt möjligt.
När det gäller röntgenundersökningar av små barn görs riskbedömning på samma sätt.

En röntgenundersökning går till så att man låter röntgenstrålar träffa den del av patienten som ska undersökas. Av dessa röntgenstrålar absorberas ungefär två tredjedelar i patienten och ger upphov till en stråldos i patienten. Ungefär en tredjedel sprids från patienten ut i röntgenrummet. Om någon person förutom patienten finns i röntgenrummet vid undersökningen kommer en del av den spridda strålningen att träffa denna person och ge en liten stråldos. Endast ungefär en procent av de ursprungliga röntgenstrålarna går igenom patienten och ger upphov till röntgenbilden.

Att patienten inte har strålskyddsförkläde är att detta skyddar mot den spridda strålningen, men denna sprids ju bort från patienten och träffar därför normalt inte patienten och då gör förklädet ingen nytta.

Risken med röntgenstrålar är att strålningen kan leda till att förändringar i cellers arvsanlag vilket kan utvecklas till cancersjukdomar senare i livet. Risken för detta är dock väldigt liten. Normalt klarar celler av att reparera de skador som strålningen orsakar. Är skadorna svåra så dör oftast cellen. Att enstaka celler dör är helt betydelselöst. Dagligen och stundligen dör massor av celler i allt levande. De celler som faller bort ersätts av nya celler (undantaget nervceller där ”nyproduktionen” är liten).

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vår son, nyss fyllda 3 år fick “över en natt” Legg-Calvé-Perthes i en höft vilket konstaterades med röntgen, 1 gång 2 bilder. Samtidigt konstaterade vi att han fått en utväxt på den vänstra bröstkorgen. Denna har nu tagits 3 röntgenbilder av, men den kunde inte ses på dessa. Via ultraljud kunde läkaren se att det mellan 2 revben är en utväxt, “-brosk som förkalkas”, som han menar är helt ofarligt för vår son men kan påverka honom kosmetiskt. Nu överväger läkarna en CT-undersökning där barnet så skall nedsövas för att undersöka bröstkorgen.
Vi känner oss osäkra på vad vi egentligen utsätter vår son för.
Hur skadlig kan denna röntgen vara för honom i förhållande till den information undersökningen ger? Är CT-undersökning mer skadlig än vanlig röntgen? Vilken information får man av CT som man inte får av den vanliga röntgen? Vi känner oss osäkra för vi kan märka på alla läkare vi mött att de inte stött på något liknande förr. I samband med Calve-Perthes har jag läst att detta säkrast undersöks med MR för att vara säker på diagnosen. Är det farligare än vanlig röntgen för ett litet barn?
Vi saknar en helhetsyn över behandlingen av vår son, eftersom olika avdelningar undersöker honom.
Hoppas ni hjälpa oss med lite information eller hänvisning till var vi kan hitta mer att läsa?

Hälsningar oroliga föräldrar

Legg-Calvé-Perthes utreds bra med vanlig röntgen eller MR (magnetkamera). När det konstaterats kan det vara en fördel att kontrollerna sköts genom en barnmottagning via en barnspecialist eller genom en ortopedmottagning med en barnintresserad ortoped.
Det finns olika ursprung till skelettutväxter. På barn kan i regel de förslitningsbetingade utväxterna uteslutas. För övriga benutväxter går det inte att entydigt föreslå den ena utredningsmetoden före den andra utan att närmare veta vilken typ av utväxt som misstänkes. MR anses i regel ge mindre skadliga biologiska effekter än CT (datortomografi) vilket kan vara viktigare att ta hänsyn till i samband med barn än med vuxna individer. Vissa typer av benutväxter studeras dock bättre med CT än MR varför MR därför inte alltid är att föredra.
Helt riktigt måste man väga strålningsrisken vid CT mot hur allvarlig man misstänker förändringen vara som avses studeras. Allmänt sett kan man säga att CT, som är beroende av täthetsskillnader i det studerade objektet, bättre värderar skelettstrukturen i en utväxt än MR. MR, å sin sida, är beroende av hur hårt väteatomen är bunden i molekylerna i vävnaderna varvid vattenhalten är viktig. Det gör att MR bättre studerar mjukdelar, dit brosk räknas, än skelettstruktur.

H de V.
Överläkare Röntgen

Fotnot: Legg-Calvé-Perthes sjukdom angriper av okänd orsak höftledskulan hos barn med risk för deformation av denna vilket då kan medföra framtida höftbesvär.

Etikett: barn

Strålning barn

CT Legg-Calvé-Perthes