barn – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Barn med vid röntgen

Vår son gjorde CT av huvudet. Jag stod i rummet under tiden, vid fotändan av ”sängen”. Jag fick ett blyförkläde. Min dotter 12 år stod bredvid mig, hon fick inget blyförkläde. Vi stod i CT-rummet under hela undersökningen. Kan min dotter ha tagit skada? Kan hon bli steril eller få sjukdomar?

Med största sannolikhet händer det inget med din dotter.
Det måste på något sätt ha blivit ett missförstånd. Normalt brukar man inte tillåta att barn är med inne i undersökningsrummet när någon anhörig röntgenundersöks, och tanken var nog att hon skulle ha gått ut eftersom hon inte erbjöds något strålskyddsförkläde.

Risken att hon på något sätt skadas är i praktiken obefintlig. Men om risken är väldigt liten, varför bekymrar man sig då alls om strålningsrisker?
Man kan likna det hela med att åka bil utan att använda bilbältet. Gör man en kort resa på kanske några hundra meter är risken för en trafikolycka väldigt liten, men varför chansa med att inte använda bilbältet. Samma med strålningsrisker för anhöriga som är med vid röntgenundersökningar, varför chansa, antingen strålskyddsförkläde eller så lämnar man röntgenrummet då röntgenapparaten strålar. Men som sagt, risken är väldigt, väldigt liten.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen vs. MR vid Bechterews sjukdom

Min dotter 16 år ska göra röntgen av ländrygg och bäcken pga misst Bechterews.
Hon har tidigare gjort röntgen av halsrygg och röntgen av nedre del av rygg samt CT nedre del av rygg/bäcken pga dykolycka. Läkaren sa att det är svårt att se på röntgen för att diagnostisera den misst sjukdomen och ev måste MR göras.
Jag är lite orolig med tanke på för mycket strålning på en så ung flicka vid hennes fortplantningsorgan. Jag vet att MR är dyrare med risken? Ska jag fråga om MR kan göras?

Av din fråga har jag svårt att förstå varför man väljer att göra en röntgenundersökning om man menar att röntgenundersökningen kanske är otillräcklig för att diagnostisera Bechterews sjukdom. Väljer man att göra en röntgenundersökning ska man kunna motivera denna med att nyttan med undersökningen ska vara större än risken, och nyttan är ju i detta fall tveksam. Jag tycker att läkaren bör rådfråga sina kollegor på röntgenavdelningen om vad de anser bör göras.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cancerrisk av röntgen

Min dotter är nu 4,5 år och har de senaste tre månaderna gjort två slätröntgenundersökningar, en pga en nackspärr som uppkommit plötligt under lek och en pga en misstänkt svald knapp (som senare hittades på annat ställe). Hon fick då även dricka en klunk Visipaque.

Jag känner nu att jag är oerhört oroligt för den strålning hon har utsatts för, särskilt som de röntgade områdena är ”känsliga” områden, framförallt matstrupsröntgen som är i samma region som blodbildande organ. Hur farlig är denna mängd strålning som hon har utsatts för och hur mycket spelar det roll att det var just på dessa delar av kroppen? Det känns som att jag har gett min dotter en framtida cancersjukdom för att jag oroade mig för den där förbaskade knappen som senare visade sig inte ens vara svald!

Nej, du har inte gett din dotter cancer i framtiden till följd av röntgenundersökningarna. Slätröntgenundersökningar ger inte speciellt höga stråldoser till patienten. Jag uppskattar att stråldosen för det bägge undersökningarna tillsammans motsvarar några veckors naturlig bakgrundsstrålning. Detta är absolut inget som man behöver oroa sig för.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cysta i nacken

Min dotter har gjort en MR undersökning efter att man sett en cysta i ett tomrum i nacken, den upptäcktes av en slump på en vanlig röntgen. Hon fick göra en akut MR röntgen dagen efter men har ännu inte fått svar…
Gör man en akut MR för att man misstänker tumör? Hur länge brukar det ta innan man får svar?

Vi har funderat på detta men vi har lite svårt att mer exakt placera det här ”tomrummet” i nacken rent anatomiskt.
Hur som helst finns det ett stort antal cystor. I hjärnan kan man ha cystor som är medfödda vilka oftast upptäcks av en slump. Flertalet av dessa gör ingen väsen av sig. Det finns även medfödda defekter i bl.a. bakre skallgropen (exv. Chiari-missbildning) som kan ge upphov till cystor. Man kan dock inte heller komma ifrån att det även finns några maligna former av cystor som kan uppträda i hjärnan. Gemensamt för flertalet cystor är att typ, dess lokalisation eller storlek inte får störa kroppens vitala funktioner eller den egna hälsan. MR visar oftast mycket bra på vilken form av cysta det rör sig om.

Om en röntgenundersökning göres akut ska normalt svaret vara färdigt strax efter undersökningen eller inom någon/några timmar. För en oprioriterad MR undersökning kan svaret däremot dröja upp till 2-3 veckor…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om röntgen vid forskning

Vi är i valet och kvalet om vår några månader gamla son ska delta i en medicinsk studie eller ej. Studien kommer att innebära flera röntgenundersökningar som han ”slipper” om vi tackar nej till studien. Jag är lite orolig för all strålning han kommer att utsättas för, och undrar om ni kan hjälpa mig. Hur farligt är det egentligen med röntgen?
Läkaren menar att det är så små doser han utsätts för, att det mesta av den strålning man utsätts för är ute i verkliga livet. Min tanke är att min son ju utsätts för denna strålning PLUS den strålning som kommer via röntgen.
Utöver detta har han redan gjort en röntgen på buk/lungor, en MUCG, en DMSA (njurscint) och en urografi.
Finns det några gränsvärden? Hur stora risker medför en röntgen?

Självklart inser jag att flera av dessa undersökningar är nödvändiga för diagnos och rätt behandling. Men det är ett faktum att han kommer att utsättas för fler röntgenundersökningar om vi väljer att delta i studien. Hela min mammainstinkt skriker nej till mer strålning. Men det kanske inte är så farligt?

I erbjudandet om att delta i en medicinsk studie ska det finnas information om riskerna som den extra bestrålningen medför. Alla medicinska studier granskas av en etik kommitté. Om deltagarna i studien utsätts för extra bestrålning får den etiska kommittén hjälp av lokala strålskyddskommittéer för bedömning av strålningsriskerna. Är det inte etiskt försvarbart att genomföra studien ges heller inget tillstånd för studien.

Normalt är riskerna med röntgen- och gammakamera-undersökningar små. Några gränsvärden för hur mycket man får stråla på patienter finns inte, utan lagen säger att all bestrålning som ges ska vara motiverad, dvs patienten ska förväntas ha mer nytta av bestrålningen jämfört med den risk som bestrålningen innebär. Då det gäller deltagande i medicinska studier uppfylls inte alltid kravet med att bestrålningen ska kunna motiveras. Det är därför som dessa studier alltid behöver tillstånd från etisk kommitté.

När det gäller strålningsrisker brukar man jämföra med den risk som den naturliga bakgrundsstrålningen ger. Under ett normalt liv utsätts vi för ca 200 mSv i stråldos från den naturliga bakgrundsstrålningen. Ungefär 1% av de cancersjukdomar som uppträder anser man beror på den naturliga bakgrundsstrålningen. Detta innebär att 99% av cancersjukdomarna beror på något annat eller kan ses som ”naturliga” cancrar.

Er son kommer om han deltar i studien att utsättas för några mSv i extra stråldos till följd av de extra undersökningar som görs. Det innebär en liten riskökning, men jämfört med alla andra risker att drabbas av olyckor och sjukdomar är riskökningen begränsad.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR-hjärna på barn

Min dotter har precis gjort en MR för att se om hon hade förändringar på hjärnan då dom misstänkte epilepsi.
Röntgen visade inga förändringar, tumörer eller liknande… inget ovanligt. Men däremot så såg dom att (som jag förstår det) fettet runt hjärnan såg annorlunda ut. Läkaren sa något om ämnesomsättning i cellerna o att det var väldigt ovanligt. Nu ska en ny MR göras där dom koncentrerar sig på ”fettet”.
Vet inte ens om jag förstått dom rätt…. Vad kan det vara? Dom ska även ta blodprov,urinprov o ryggmärgsprov för att leta efter slaggprodukter. Anledningen till allt detta är för att min dotter har haft ”frånvaro-anfall”.
Kan du försöka förklara för mig?

Detta har våra radiologer svårt att förklara med dessa få uppgifter.
Våra neuroradiologer använder aldrig ordet ”fett runt hjärnan” då det inte, vad vi vet, finns eller existera sådant runt själva hjärnan. Det finns bl.a. ämnesomsättnings- och bristsjukdommar som kan visa sig med olika inlagringar i hjärnsubstansen innuti hjärnan.

Du bör absolut höra med din doktor och få det bättre förklarat för dig.
Du har all rätt att få en begriplig förklaring om hur situationen ser ut och vad som framöver ska hända med din dotter i utredningsväg.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Skelettålder

Hur tillförlitlig är den längd man får fram vid handledsröntgen under en tillväxtutredning?

Vad vi räknar ut är hur länge skelettillväxten fortgår. Dvs. om barnet har en normal, retarderad eller accelererad skelettålder. Detta betyder att vid retarderad skelettålder kommer barnets skelettet att växa kortare tid än vad som borde vara ”normal växttid”. Vid accelererande skelettålder kommer skelettet att växa längre tid än vad som anses normal växtid.

Vi tar en röntgenbild över handen på barnet. Tidpunkten för då skelettet slutar växa kan räknas ut efter de tillväxtzoner som finns i fingrarna men framför allt i handlovens ben. Hur väl den tid vi räknar ut överensstämmer med den kommande verkligheten kan variera med +/- 1 års tillväxt.
Tidigare räknade vi även ut den förmodade slutliga längden på barnet. Denna uträkning gör numera barnmottagningen på lasarettet ( detta gäller i alla fall hos oss).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning på barn

När jag var gravid med min dotter blev jag tvungen att röntgas för man misstänkte att jag hade blodpropp i en lunga. Detta var i slutet av graviditeten och jag var mycket ledsen för att behöva göra den undersökningen.
Nu har dottern (12 år) genomgått en skallröntgen (datortomografi var det nog) då man misstänkte att hon efter ett fall fått hjärnskakning.
Jag oroar mig för att hon fått en stor stråldos under sitt liv och undrar om jag bör försöka unvika att hon tex tandröntgas i ”onödan”. Hon har redan röntgats massor med gånger inom tandvården och fler stora bildserier vill tandläkaren ta för att korrigera tänder som verkar komma ”fel”. Jag känner att jag betraktas som en riktig hönsmamma när jag undrar om alla bilder verkligen är nödvändiga.
Så mina frågor är –

1. Är det onödigt att försöka undvika tandröntgen?
2. Hur ”farliga” är egentligen de stråldoser hon redan fått? (Jag har nyligen läst att datortomografi kan påverka både risk för hjärtsjukdom och stroke och kognitiv förmåga.)

De stråldoser som din dotter har fått är begränsade och riskerna med strålningen är mycket liten. Riskerna kan jämföras med att åka bil (med bilbälte) några hundra mil.

Som alltid när man använder röntgen ska man kunna motivera bestrålningen. Man säger att den ska vara berättigad. Vid hjärnskakning vill man bl.a. förvissa sig om att det inte finns någon blödning i hjärnan eftersom detta kan vara livshotande. Då är det OK med en datortomografiundersökning.

När du var gravid och man misstänkte att du hade en blodpropp i lungan var det också motiverat att göra en röntgenundersökning av dina lungor. Fanns där en propp så måste den behandlas, men eftersom behandlingen i sig innebär en risk för såväl dig som ditt foster kan man inte behandla utan att först ha en korrekt diagnos. Fördelarna med röntgenundersökningen är större än nackdelarna. Dessutom är fosterstråldosen vid lungröntgen liten eftersom man inte strålar direkt mot fostret.

Stråldoserna är mycket små för såväl vanlig tandröntgen (intraorala bilder) som vid panoramaröntgen (översiktsbilder). Önskvärt är att man använder strålskydds-halskrage när så är möjligt för att begränsa stråldosen till sköldkörteln. Din dotter ska inte undvika framtida tandröntgenundersökningar. Jag tror inte att dessa är ”onödiga” utan kan mycket väl motiveras. Att ha bra tänder är viktigt och förhoppningsvis ska din dotter ha dem under många många år framöver.

M. O. Leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

von Rosen skena

Min dotter har haft vonrosenskena i 6 veckor pga mild höftledsluxation och är nu 9 mån, och ska röntgas om ca 1 vecka.

Hur går röntgen till på en sån liten, hur många bilder, och hur stor är risken med strålningen på en så liten kropp, koncentrerat på ett litet område med många viktiga organ? I vilken ställning hålls benen, hur får man henne att ligga still under tiden. Hur vanligt är det att höfterna inte är bra vid röntgen?
Jag tycker gott det kunde skickas med mer utförlig info med remissen.

Hur farligt är det att röntgenundersöka små barn? Röntgenundersökningar går ju till på så sätt att man avbildar patienten genom att skicka röntgenstrålar igenom patienten. Ju mindre patienten är ju lättare är det att komma igenom med strålarna och ju mindre mängd strålning behövs. Därför är risken vid barnröntgen mycket liten.

Dock ska man komma ihåg att inte bestråla barn i onödan och att röntgenundersökningen alltid ska kunna motiveras, dvs att den förväntade nyttan med undersökningen ska vara större än den förväntade risken. (M.O.)

Denna kontroll göres med konventionell slätröntgen. Vi tar normalt 1 bild. Detta är en ”frontal” bild över bäckenet och och båda höftleder med benen sträckta och fötterna pekande rakt upp. Detta på en och samma bild.
Vid denna ålder kan man urskilja ledhuvudets mineralisering på röntgenbilden vilket inte går att se på mindre bebisar. Så en bild räcker.

Då von Rosenskenan har en gummiklädd metall stomme som inte går att röntga igenom tas denna av innan bildtagningen. Denna skena tar mestadels personal på barn- eller ortopedavdelningen av innan ankomst till röntgenavdelningen. Ibland sköter föräldrarna detta själv om dom är vana. Då kan detta göras på röntgenavdelningen. (Detta kan skilja sig åt mellan sjukhus).

Att röntga ett litet barn kräver ett stort deltagande av föräldrarna för att barnet ska känna sig trygg. Vid bildtagningen får man helt enkelt greppa tag om ben, armar och mage så barnet ligger stilla vid exponeringstillfället. Detta gör inte ont på barnet. Oftast skriker barn för dom är rädda. Man får dock vara försiktig så man inte drar i benen.
Denna röntgenkontroll efter eller under behandling av höfledsluxation på barn med von Rosenskena gör vi inte så ofta så någon statistik om behandling och generella resultat är något som berörd barnavdelning bör kunna berätta mer om. (K.T.)

M. O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Bild med tillstånd från [Isakssons Gummifabrik AB]

Blyskydd på barn

Jag var med min son på 3 år på röntgen av hans brutna fingrar. Han skulle sitta på mina knä. Jag frågade efter förkläde men de gav det till mig bara. Jag ville ha ett förkläde till min son också.
Jag frågade då: Så varför fick JAG förkläde utav Er då men inte min son? Det råder ju väl strålning överallt, i hela rummet, på båda?
De svarade att det finns några regler och förklädet skulle bara jag få ifall jag skulle bli deras patient en dag.
Jag förstod inte och frågade igen, om mitt barn också kunde få ett förkläde. De sa att de inte förstod varför jag ville ha något sådant, det var ju bara hans hand röntgas. Men jag vill ju skydda både mig och mina barn från strålningen, oavsett vem som är patient eller inte eller jag vet inte vad de menade?

Vill de kanske att var och en individ ska ha en viss dos av strålning under livet? Barn är ju små varelser och de får allting med allvarligare följder än vi vuxna!

Hur, när och vem som ska bära strålskyddsförkläde har man diskuterat länge, och tyvärr finns det inget självklart svar på frågan.
De rutiner som finns på Röntgenavdelningen vid Helsingborgs lasarett säger:

1. Inga personer ska i onödan utsättas för strålning. Därför ska personer som inte behövs för att genomföra röntgenundersökningen lämna undersökningsrummet.
2. De (anhöriga, medföljande) som behöver vara med inne på röntgenrummet vid undersökningen ska erbjudas strålskyddsförkläde.
3. Patienten ska inte ha några lösa strålskydd * (strålskyddsförkläde).

* Undantaget är testikelskydd till pojkar/män (yngre än 50 år) när man strålar på eller nära testiklarna. Detta under förutsättning att testikelskyddet inte tar bort eller försämrar den diagnostiska informationen för om så är fallet ska man inte använda skyddet. Testikelskyddet kan upplevas som obehagligt (klämmer åt) vilket medför att yngre gossar inte alltid vill samarbeta vid röntgenundersökningen. Om gossar inte vill samarbeta på grund av skyddet ska man inte använda det.

Det vi vill uppnå med våra rutiner är.

A. Vi ska uppfylla de lagkrav som Strålsäkerhetsmyndigheten ställer.
B. Rutinerna ska vara enkla att komma ihåg för personalen.
C. Rutinerna ska vara enkla att tillämpa.

Det finns problem med att ha ”förenklade” rutiner, och det är det som frågan handlar om. Att man erbjuder strålskyddsförkläde till anhöriga är för att förklädet skyddar mot den spridda röntgenstrålningen som finns i undersökningsrummet vid själva bildtagningen. Observera att det är bara under själva bildtagningen som det finns röntgenstrålar i undersökningsrummet. I samma ögonblick som röntgenapparaten slutar sända ut strålar upphör strålningen. Man kan alltså inte ”ladda” upp patienter, utrustning eller lokaler med röntgenstrålning. Mängden spridd strålning som finns i undersökningsrummet varierar mycket beroende på patientens storlek och vad det är som undersöks. Mest spridd strålning blir det när man undersöker buken på en väldigt tjock person. Minst strålning blir det om man undersöker ett finger på ett litet barn.
Vid undersökning av barns extremiteter är mängden spridd strålning liten och därför är nyttan med strålskyddsförkläde till en anhörig begränsad (finns knappt någon strålning att skydda sig mot). Undersöker man däremot ett barns buk blir det lite mer spridd strålning och nyttan med strålskyddsförklädet ökar.

För att slippa ta ställning i varje enskilt fall, hur mycket spridd strålning det rör sig om, har vi förenklat och säger att medföljande alltid ska erbjudas strålskyddsförkläde.

Men ska inte patienten ha strålskyddsförkläde? Nej, patienten ska inte ha strålskyddsförkläde därför att nackdelarna med förklädet är större än fördelarna. Det går inte att använda ett förkläde då man undersöker t.ex. buken eller ryggen på patienten. Den spridda strålningen som man vill skydda sig mot sprids inne i patienten och därför kan förklädet inte göra någon nytta (skyddar bara mot strålning som kommer utifrån).
Då man röntgenundersöker t.ex. en handled så är mängden spridd strålning liten och då finns det inte så mycket strålning att skydda sig mot. Är det så att man undersöker handleden är det därför man misstänker att det kan finnas en fraktur. Skulle man trots allt välja att sätta på ett strålskyddsförkläde på ett barn med handledsfraktur och man råkar stöta till handleden så finns risken att det gör mycket ont och därefter vill barnet inte samarbeta. I värsta fall måste barnet sövas för att man ska kunna göra röntgenundersökningen. Det är komplicerat och det finns risker med att söva en patient.

Det enda fall, där man självklart ska ha strålskydd som patient, är vid röntgenundersökning av tänderna. Röntgenstrålning sprids från käken och kan träffa sköldkörteln i halsen. Sköldkörteln är ett strålningskänsligt organ men som lätt kan skyddas med ett strålskydd mellan käken och halsen i samband med röntgenbildtagning av tänderna.

M. O. leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett