barn – Sida 3 – Fråga Röntgendoktorn

Stråldos till foster och små barn

Min dotter på 6 månader ska röntga bäcken- och höftleder. Detta på grund av att en av hennes höfter eventuellt inte var riktigt stabil när hon föddes. Jag ringde till röntgen för att fråga om det här med strålning och bebisar, men fick inget direkt svar, mer än att ”det tror vi inte ska vara så farligt”. Det kändes inte som ett tryggt svar i någon bemärkelse.
Man försöker ju till varje pris undvika strålning när barnet ligger i magen, så jag undrar, är det inte lika farligt när barnet är utanför magen? Barnets utveckling är ju i full gång även utanför magen. Jag funderar även kring det här med att röntga i det området där äggstockarna befinner sig. Flickor föds ju med sin uppsättning ägg, medan pojkar producerar spermier först senare i livet. Vet man vad som händer med flickors ägg vid röntgen? Detta kunde de inte svara på när jag ringde till röntgen, vilket känns mycket märkligt, då jag anser det vara en viktig fråga. Det (!) de kunde svara på var att de normalt sett tar två bilder. Hur hög stålningsdos kommer min dotter att utsättas för och som sagt, vet man att fertiliteten och kvaliteten på ägg och äggstockar inte påverkas?

Barn under 18 månader och foster är ungefär lika strålningskänsliga.

Gravid personal som jobbar i miljöer där de kan utsättas för strålning har rätt till omplacering till ”strålningsfria” arbetsuppgifter under sin graviditet. Om den gravida kvinnan väljer att fortsätta jobba i miljöer där strålningen förekommer får detta ske under förutsättning att fosterstråldosen inte överstiger 1 mSv (millisievert). 1 mSv anses ge en så liten riskökning (för en framtida cancersjukdom) att den anses som acceptabel. Kvinnans resor (pga trafikolyckor) till och från jobbet innebär nästan alltid större risker för fostret.

Ungefär 1 mSv varje år är också den stråldos som vi alla (vuxna, barn, foster) får från den naturliga bakgrundsstrålningen. Denna stråldos är liten och inget som vi behöver eller ska oroa oss för. Stråldosen vid undersökning av eventuellt instabila höfter på små barn är väldigt liten, mindre än 0,05 mSv. Denna lilla dos har ingen påverkan på ägg, äggstockar eller fertilitet.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgenstrålning av barnskalle

Min dotter ska på 3 mån ska ev genomgå en skallröngen för att se om plattorna har slutit sig..hur farligt är detta för hennes hjärna?

Som alltid när man gör en röntgenundersökning ska man kunna motivera undersökningen, dvs man ska anse att nyttan med undersökningen är större än risken med bestrålningen. För patienten är det då ett sämre alternativ att avstå från röntgenundersökningen än att göra den.

På små barn är kraniet upptill inte slutet, men det kommer att slutas med tiden. Det är viktigt att kraniet inte sluts för tidigt men heller inte för sent i livet. Om det finns misstanke om att kraniet inte utvecklas som det ska är det helt klart motiverat att göra en röntgenundersökning.

Strålningsrisken är väldigt liten. Förenklat kan man säga att om patienten åker bil till och från sjukhuset då man gör röntgenundersökningen är bilresan ungefär lika farlig som undersökningen (om man nu bor några mil från sjukhuset). Det finns alltid en risk att man ska råka ut för en trafikolycka, men den är inte speciellt stor, och på samma sätt är det med röntgenundersökningen. De allra allra flesta barn som röntgenundersöks kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

Idag var jag med min son till tandläkaren & de tog en röntgenbild på hans tand. Jag satt ca 3 m från honom (utan blyskydd)och är nu orolig för att mitt barn tagit skada av detta. Jag är i v.35. Tandsköterskan sa att det inte var någon fara för att strålningen är så liten, men jag ville ändå kolla med er.

Då man röntgenundersöker små barn är det bra om någon förälder är med vid undersökningen, detta för att barnet ska kunna känna sig trygg. Normalt ska man som medföljande förälder ha strålskyddsförkläde (blyförkläde) på sig. Alternativt kan man står en bit bort. Då strålningen snabbt avtar med avståndet reducerar ett avstånd på två meter strålningen lika mycket som ett strålskyddsförkläde. Du var tre meter bort och då är det inget som helst problem för dig eller för ditt foster.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se sen utveckling med MR

Kan man se på magnetröntgen vilken grad av utvecklingsstörning ett barn har? Han är 19 mån kan ej sitta elller gå ?

Man måste skilja på hur utvecklingstörningen ter sig kliniskt och vilka anatomiska avvikelser man då kan se vid en undersökning av hjärnan med magnetkameran. Det är just de anatomiska avvikelserna man kan se på MR. Hur detta sedan ev. ger uttryck som ett avvikande beteendemönster kan man inte i detalj avgöra med en MR-undersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Anatomi om tårkanalen

Om man är 6 år och klagar över att det pyser luft i ögonen när man ökar trycket i näsa och bihålor vad är det som hänt då???

Detta är en anatomifråga som vi anser oss vara duktiga på och nog kan svara på.
Rent anatomiskt finns en förbindelse mellan tårsäcken och näsans håligheter (nästårgången). Tårvätska tömmer sig normalt ner i näsan via denna gång. Det finns troligen abnorma och medfödda varianter på gångar eller fistlar som löper fel där då tårflödet påverkas. Våra radiologer anser det verkar vara så i det här fallet.
Vi anser även detta bör utredas av en öronläkare då störningar i tårflödet kan orsaka ögonbesvär.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Barnröntgen i Grekland

Har en dotter på 6 år och när hon var 1,5 år så var vi i Grekland på en ö. Hon blev då väldigt dålig i luftvägarna och då det inte blev bättre blev hon röntgad på öns sjukhus (hon fick medicin och tillfrisknade sedan). Jag är ingen expert men röntgenapparaturen på sjukhuset syntes inte vara av modernt snitt, snarare medeltid. Sedan detta tillfälle har jag då och då tänkt på detta och oroats över stråldosen hon fick när hon var så liten.
Nu har hon senaste två veckorna klagat över att det känns konstigt i halsen och hon har hicka varje dag. Min oro är över hur farlig röntgenstrålning är för ett barn och cancerrisken.

Barn anses vara tre gånger känsligare än vuxna för strålning. Detta kan förklaras med att cellerna delar sig oftare hos barn och det är i själva delningen som celler är strålningskänsliga. Att röntgenundersöka halsen, både hos barn och hos vuxna, är en undersökning som ger patienten låga stråldoser.
Hur den grekiska röntgenutrustningen strålade kan jag inte uttala mig om, men även om den gav säg tre gånger mer strålning jämfört med en modern utrustning så är stråldosen ändå rimligt liten. Jag kan tänka mig att stråldosen maximalt kan motsvara vad gamla skärmbildsundersökningar gav. På 1950-talet och fram till början av 1970-talet var det vanligt med screeningundersökning av barns lungor för att upptäcka tuberkulos. Trots att flera miljoner barn blev undersökta runt om i världen har mig veterligen ingen kunnat påvisa att dessa har en förhöjd risk för cancer. Det kan tänkas att några har drabbats, men att dessa inte syns i den mängd av cancrar som har andra orsaker.
Slutsatsen är att om det finns en risk är den väldigt liten och inget man ska oroas över.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Anografi

Jag undrar hur mycket strålning mitt barn utsätts för under en anografi (”filmade” under cirka 10-15 min) och under en ”vanlig” skiktröntgen av tarmarna? Jag undrar även vad kontrasten innehåller vid en anografi?

Anografi av små barn är stråldosmässigt en snäll undersökning. Stråldosen ligger mellan 0,2 mSv och 0,4 mSv bland annat beroende på hur stort barnet är. En skiktröntgen, eller datortomografi-undersökning, av buken på ett litet barn ger stråldoser på ungefär 2 mSv.
En stråldos på 2 mSv är en liten stråldos, och risken som är förknippad med stråldosen är också liten.

Som alltid innan man ska gör en röntgenundersökning frågar man sig vad som är bäst för patienten. Har man besvär är det oftast viktigt att få detta utrett. Avstår man från röntgen kan kanske problemen förvärras och innebära en långt större risk för patienten jämfört med risken att göra undersökningarna.

Kontrasten innehåller antingen grundämnet jod eller grundämnet barium. Jod eller barium är kemiskt knutna till stora molekyler som gör ämnet ofarligt. För att få en lämplig konsistens brukar man spä kontrastmedlet med koksaltlösning.

M.O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Ultraljud av led i rörelse

Finns det någon typ av röntgen där man kan se hur muskler och ligament fungerar under rörelse?
Min dotter har en agressiv spastisitet pga en traumatisk hjärnskada. Hon fick gjort en ”röntgen filmning” för många år sedan, där man kunde följa hur sväljningsreflexen fungerade.Som jag minns det kunde man se väldigt mycket av mjukdelarna.
Nu skulle jag önska att man kunde få följt upp höftrörelser med en likadan bild, för att veta hur det ser ut kring höften så vi kan ta ut rörelserna utan att skada henne.Vad finns det för möjligheter?

Vid filmning av sväljningen då patienten mer eller mindre ”äter” en kontrastblandning med tjock konsistens tittar man på ev. dysfagi (sväljsvårigheter).
Vid röntgen av sväljningakten med konventionell röntgen visas inte mjukdelarna på ett acceptabelt sätt fast det kan se så ut vid en snabb blick på bildskärmarna.
Det enda vi kan komma på där man kan studera mjukdelarna i rörelse, på ett ”enkelt” sätt, är med ultraljud. Ultraljud av senor i rörelse längre ut i extremiteterna gör både vi samt flertalet andra röntgenavdelningar.
Undersökning med samtida rörelser i höftleden utförs troligen endast på något enstaka sjukhus i Sverige då denna undersökning kräver specialkunskaper av den som gör den.
Vi tror(!) Sahlgrenska i Göteborg gör (eller har gjort) sådan här undersökningar av leder i rörelse med ultraljud.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Förberedelser för barn

Min dotter på 5 år ska röntga magsäcken, inga förberedelser stod det, ska vara där kl 10-14 eller 15. Lite frågor. Ska hon fasta innan? varför tar undersökningen så lång tid?

Normalt sköts förberedelserna av barn under en viss ålder (hos oss 18år) av en barnavdelning på sjukhuset. Detta tror vi gäller för flertalet sjukhus i Sverige.
Vi vill generellt att barn över 6 månader fastar några timmar innan undersökningen av bukorgan. Hur länge beror på vilken del av magen samt med vilken metod undersökningen ska utföras.
Hos oss ska barn som ska undersöka magsäcken och/eller tolvfingertamen hållas fastande från kl: 24.00 natten mot undersökningsdagen. Om undersökningstiden ligger sent på dagen kan barnet få ett nattmål (exv. 03.00) för att sedan somna om. Om undersökningen ska göras under förmiddagen klarar barn oftast att hållas fastande fram tills dess.
Några andra förberedelser, så som laxering, har vi inte inför en undersökning av magsäcken. Men detta kan skilja röntgenavdelningar emellan.

Vad gäller tiden för att göra undersökningen anger vi alltid ut denna med god marginal. Att undersöka barn kan ta tid. Skriver vi ut den faktiska tiden som normalt är ca. 30-40 minuter, beroende på frågeställningen, så förväntar sig patienter och anhöriga att vi håller denna. Ibland kan vi inte detta. Då blir det destu gladare miner om vi trots allt gör klart undersökningen på en bråkdel av den tid som uppgavs på kallelsen.
Sedan kan en undersökning av magsäcken dra ut på tiden om undersökningen även involverar tolvfingertarmen om frågeställningen är t.ex. pylorusstenos (förträngning av nedre magmunnen).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om blyskydd på små pojkar

Min son röntgades med DT flera gånger som spädbarn och liten pga en (godartad) njurtumör. Han har även röntgats omfattande pga misstänkt tarmvred efteråt mm men mig veterligen har aldrig något testikelskydd el dyl använts. Är det inte lika noga med små, i övrigt friska, pojkar???

Kan man så ska man skydda testiklarna även på små pojkar om man strålar på eller i närheten av testiklarna. Dock finns det problem med att använda testikelskydd vid bukundersökning med datortomografi.
För det första så genererar skyddet störningar i bilden vilket kan försvåra tolkningen av bilderna. För det andra kan datortomografens dosautomatik få problem vilket generellt sett leder till högre stråldoser. Blyet som finns i skyddet uppfattar dosautomatiken som att patienten är väldigt tjock, och då ökar datortomografen strålningsmängden för att kompensera för att patienten är tjock.

Ytterligare en förklaring kan vara att testiklarna inte var så nära röntgenstrålarna. Detta gäller troligen vid undersökning av njurarna. Man strålade en bit (flera cm) ovanför testiklarna och då är mängden spridd strålning som träffar testiklarna så liten att skyddet inte gör nytta eftersom det knappt finns någon strålning att ta bort.
En sista förklaring är att barnet måste ligga stilla under undersökningen. Om man använder testikelskydd kan detta irritera barnet och då kan det vara svårare att få bra bilder. Om bukröntgen pga misstänkt tarmvred gjordes med vanligt röntgen gäller i stort sätt samma som ovan, dock kan dosautomatiken (som också finns på vanlig röntgenutrustning) fungera trots skyddet.
Även om du anser att ditt barn har utsatts för en hel del röntgenstrålning är dock risken att han ska drabbas negativt av detta väldigt liten, och absolut inget som man ska gå och oroa sig för.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett