MR leverfläck

icon_mini_faq Kan det vara farligt att göra magnetröntgen när man nyss tagit bort leverfläckar?

icon_mini_register Nej!

icon_mini_profile Olof R. överläkare
Röntgenavd. Helsingborgs lasarett

Silverplåtar och MR

icon_mini_faq Kan man magnetröntga en skalle vid misstänkt hypofysadenom, när man har silverplåtar i skallen sedan tidigare op. på 50-talet?

icon_mini_register Man måste först bedöma silverplåtarnas storlek med vanlig konventionell röntgen. Silver är inte magnetiskt och ger troligtvis därför bara små störningar på MR-bilderna. Det kan dock bli värmeutveckling i silvret under påverkan av det starka magnetfältet. Om temperaturen då stiger för mycket runt plåtarna kan omgivande vävnader eventuellt ta skada.

icon_mini_profile C-G. S.
Överläkare röntgenavd. Helsingborg

CT teknik

icon_mini_faq Vad är det för skillnad mellan klassisk röntgen och datortomografi? (jag arbetar med ett skolarbete)

icon_mini_register Man benämner inte den “vanliga” röntgen, vilken nog är den du menar, med “klassisk röntgen” i vardaglig tal. Den vanliga röntgen med ett “pendelstativ”, C-båge, med eller utan digital teknik, benämns allmänt som “konventionell röntgen” eller “slätröntgen”. Med denna teknik göres idag de flesta enklare röntgenundersökningar av skelett, tarmar, urinvägar (urografi), m.fl. “högvolymundersökningar”.
Vid datortomografi roterar ett “konventionellt” röntgenrör runt patienter i ett sk. gantry. På motsatta sidan finns detektorer som tar emot röntgenstrålen med bildinformationen. Denna process kan idag återskapa kropp och organ som 3D-bilder.
Läs mer under våra sidor om teknik.

icon_mini_profile K. T. röntgenssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT Legg-Calvé-Perthes

icon_mini_faq Vår son, nyss fyllda 3 år fick “över en natt” Legg-Calvé-Perthes i en höft vilket konstaterades med röntgen, 1 gång 2 bilder. Samtidigt konstaterade vi att han fått en utväxt på den vänstra bröstkorgen. Denna har nu tagits 3 röntgenbilder av, men den kunde inte ses på dessa. Via ultraljud kunde läkaren se att det mellan 2 revben är en utväxt, “-brosk som förkalkas”, som han menar är helt ofarligt för vår son men kan påverka honom kosmetiskt. Nu överväger läkarna en CT-undersökning där barnet så skall nedsövas för att undersöka bröstkorgen.
Vi känner oss osäkra på vad vi egentligen utsätter vår son för.
Hur skadlig kan denna röntgen vara för honom i förhållande till den information undersökningen ger? Är CT-undersökning mer skadlig än vanlig röntgen? Vilken information får man av CT som man inte får av den vanliga röntgen? Vi känner oss osäkra för vi kan märka på alla läkare vi mött att de inte stött på något liknande förr. I samband med Calve-Perthes har jag läst att detta säkrast undersöks med MR för att vara säker på diagnosen. Är det farligare än vanlig röntgen för ett litet barn?
Vi saknar en helhetsyn över behandlingen av vår son, eftersom olika avdelningar undersöker honom.
Hoppas ni hjälpa oss med lite information eller hänvisning till var vi kan hitta mer att läsa?

Hälsningar oroliga föräldrar

icon_mini_register Legg-Calvé-Perthes utreds bra med vanlig röntgen eller MR (magnetkamera). När det konstaterats kan det vara en fördel att kontrollerna sköts genom en barnmottagning via en barnspecialist eller genom en ortopedmottagning med en barnintresserad ortoped.
Det finns olika ursprung till skelettutväxter. På barn kan i regel de förslitningsbetingade utväxterna uteslutas. För övriga benutväxter går det inte att entydigt föreslå den ena utredningsmetoden före den andra utan att närmare veta vilken typ av utväxt som misstänkes. MR anses i regel ge mindre skadliga biologiska effekter än CT (datortomografi) vilket kan vara viktigare att ta hänsyn till i samband med barn än med vuxna individer. Vissa typer av benutväxter studeras dock bättre med CT än MR varför MR därför inte alltid är att föredra.
Helt riktigt måste man väga strålningsrisken vid CT mot hur allvarlig man misstänker förändringen vara som avses studeras. Allmänt sett kan man säga att CT, som är beroende av täthetsskillnader i det studerade objektet, bättre värderar skelettstrukturen i en utväxt än MR. MR, å sin sida, är beroende av hur hårt väteatomen är bunden i molekylerna i vävnaderna varvid vattenhalten är viktig. Det gör att MR bättre studerar mjukdelar, dit brosk räknas, än skelettstruktur.

icon_mini_profile H de V.
Överläkare Röntgen

Fotnot: Legg-Calvé-Perthes sjukdom angriper av okänd orsak höftledskulan hos barn med risk för deformation av denna vilket då kan medföra framtida höftbesvär.

MR privat

icon_mini_faq I Amerika finns det många kliniker som erbjuder olika tjänster till privatpersoner, som t.ex. magnetkameraundersökningar. Finns det privatkliniker i Sverige som gör MR-undersökningar till patienter som vill bekosta det själva?

icon_mini_register Det finns i Sverige privata kliniker där du kan genomgå diverse olika radiologiska undersökningar. Däribland MR-undersökning.
Dock måste du som vid all annan röntgenundersökning, oberoende av klinik, vårdform etc., ha en remiss från läkare. Några privata kliniker har möjlighet till kombinerad klinisk undersökning samt en MR-undersökning. Väntetiderna hos dessa privata alternativ är relativt kort (1-2 veckor) då det oftast endast är MR-undersökningar av enklare karaktär som göres vid dessa kliniker.
Är kliniken ej ansluten till Försäkringskassan får man själv betala för undersökningen med den faktiska kostnaden. En MR-undersökning av t.ex. ländryggen kostar dig då mellan 3.000:- och 5.000:- beroende på hur omfattande undersökningen är. Mer information kring detta kan du få från t.ex. Praktikertjänst som driver Ellenbogen i Malmö, Medicinsk Röntgen Hötorget samt röntgen på Löwenströmska sjukhuset i Stockholm.

icon_mini_profile Tidbokningen MR
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen av cancer

icon_mini_faq Undrar, om man gör en röntgen av bäckenbenet, går det då att se om det skulle kunna vara cancer?
Egentligen undrar jag bara om man kan upptäcka cancer via röntgen ?

Tack på förhand !

icon_mini_register Med vanlig konventionell röntgen kan man se olika förändringar i skelettet. Detta kan vara t.ex. “destruktioner”, där skelettets porösa benvävnad saknas eller där en förtätning av benvävnaden skett. Vanligen orsakas denna destruktion av metastaser, d.v.s. dottertumörer till någon sorts cancer lokaliserad i ett annant organ. Mer sällan är det en tumör som utgår direkt från skelettet.
Röntgen kan även ske med en. s.k. datortomograf (CT). Kroppen avbildas då i tunna bildskivor, där både skelett och mjukdelar samtidigt ses bra. Genom denna metod kan man då även påvisa ev. tumörer i mjukdelarna inom bäckenet.

icon_mini_profile C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Svaret

icon_mini_faq Hur säkert är röntgenresultat?
Jag har haft problem med min hals en längre tid och genomgått CT för hals samt vanlig röntgen för lungor. Jag är orolig för tumör, men min läkare menar att resultaten inte visar på det. Men hur säkert kan det vara? Nu efteråt har jag också funderat på att jag fick info om att jag skulle hålla andan under CT när en röst sade det till mig. Men det var aldrig någon som sedan sade det åt mig…
Hur påverkar det resultatet? Kan röntgenläkare se om om röntgenbilden är otydlig? Hur noggranna är man egentligen? Kan jag lita på min läkare?

icon_mini_register Du kan lita på röntgen.
Skulle din CT-undersökning av halsen vara suddig eller otydlig och inte gå att bedöma skulle du kallas tillbaka till röntgenavdelningen till förnyad undersökning eller komplettering (ta fler bilder). Vi på röntgenavdelningen är mycket duktiga på det vi gör och försöker hela tiden förbättra och optimera vårt arbetssätt, men eftersom människor inte är ofelbara kan jag därför inte garantera att det aldrig blir fel.

icon_mini_profile J. B. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR teknik

icon_mini_faq Undrar om man vid MRT av hjärna och IV kontrast, kört med “MS protocol” alltid också finner tumörer, eller använder man nån annan vätska eller protocol då man söker efter tumörer, jfrt med MS?

icon_mini_register “MRT (magnetresonanstomografi) av hjärnan utan intravenös kontrast visar större delen av eventuella tumörer. Om man ger intravenös kontrast, t.ex “MS-protokoll med kontrast”, skärps undersökningen ytterligare och man ser bl.a tumörer. Samma sorts intravenösa kontrast används vid alla undersökningar. Denna kontrast innehåller gadolinium (Gd), som tillhör de sällsynta jordartsmetallerna. Vid speciella frågeställningar kan man lägga till extra protokoll/sekvenser för att förfina undersökningen ännu mer.”

Hälsningar
icon_mini_profile C-G. S. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Tjocktarmsröntgen

icon_mini_faq Jag har fått tid för tjocktarmsröntgen. Dom jag pratat med och som också har gjort en sådan här undersökning säger att den är väldigt obehaglig. Det skall tydligen göra rätt så ont när ni pumpar in luft. Stämmer detta? Kan jag ta något smärtstillande innan undersökningen?

icon_mini_register Det stämmer till viss del att undersökningen kan vara tuff.
Först är det förberedelserna som är omständiga och kan upplevas väldigt jobbiga. Sedan kommer själva undersökningen.
Undersökningen är relativt snabbt genomförd. Men det kan vara jobbiga 10-15 minuter. Först sätter vi en pip i ändan. Är du redan irriterad här pga. förberedelserna kan detta moment upplevas med viss sveda. Sedan låter vi kontrastmedlet fylla upp tjocktarmen. Denna kontrast släpps ut igen då tjocktarmen är fylld. Sedan kommer luften!
För att få godtagbara (bra) bilder på tarmslemhinnan krävs att denna spänns ut. Det åstadkommer luften i tarmen. Man kan uppleva rejäla “knipsmärtor” i magen när luften vidgar tarmen. Vi försöker skynda på denna del av undersökningen då vi vet att den oftast upplevs obehaglig.
När vår bildtagning är klar (5-10 minuter) släpps luften ut igen i kontrastpåsen och ev. knipsmärtor avtar då nästan genast.
Vi måste dock påpeka att olika patienter upplever denna obehagskänsla olika. Vissa tycker att “det inte var så farligt” medan andra tycker det var mycket obehagligt.
Vad gäller smärtstillande medel rekommenderar vi inte att dessa intas innan undersökningen. Detta för att du då är fastande (undantag för “livsviktig” medicinering). Då tarmarna är “rena” distribueras dessa tabletter rätt snabbt igenom tarmkanalen. Förutom att verkan då kanske inte blir den förväntade kan dessa tabletter misstolkas vid granskning av bilderna om dom då ligger i tjocktarmen.
Stolpilla är ej heller lämpligt då ett “Klysma” (minilavemang) skall tas senast 2 timmar innan udersökningen. I praktiken görs detta 3-4 timmar innan besöket på röntgenavdelningen. Ett smärtstillande preparat i “stolpille-form” som då tagits innan Klysmat har till största delen förlorat sin verkan efter denna tid.

Mvh
icon_mini_profile K. T. röntgenssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Rotblockad ländrygg

icon_mini_faq Jag har fått tid för ländryggen + injektion av Farmaka.
Vad för farmaka är det som används? MR-röntgen visade låg L5-S1, en måttligt buktande disk med en lätt deformering av främre durasäcken med dominas för vänster. Även en vä-sidig lateral recess-stenos som påverka vänster S1 roten. Kan en nervblockad hjälpa mig?
Sjukgymnastik hjälper mycket lite. Har haft ont i över 1 år och har smärtor dygnet runt.
Har läst att det kan finnas en viss risk med en nervblockad såsom viss förlamning, stämmer det ? Tacksam för svar snarast.

icon_mini_register Du har flera frågor så jag börjar med den första.
De mediciner som är aktuella är antingen lokalbedövningsmedel eller en kombination av lokabedövningsmedel och kortison.
Du har, vad du beskrivit, ett diskbråck som har förutsättning att kunna påverka nervroten i övergången länd-sakralrygg. För att vi säkert skall veta att dina besvär är orsakade av detta diskbråck vill vi därför bedöva den nervrot som kan vara påverkad. Anledningen till detta är att man ibland kan ha diskbråck som inte ger symtom.
Diskbråck som klämmer eller ligger an mot en nervrot ger ofta upphov till en lokal inflammation runt nervroten som då i sin tur ger upphov till ännu större trängsel och ytterligare besvär.
Passar dina symtom med den nervrot som vi har funnit vara påverkad vid MR-kamera undersökning väljer man ofta att spruta en blandning med lokalbedövning och kortison för att både ta bort smärtan och dämpa den inflammatoriska reaktionen runt nervroten som jag beskrivit ovan.
Den spruta du får, med blandningen enl. ovan, ger ibland en viss, men kortvarig, bedövnings- /förlamningskänsla i det ben som den aktuella nervroten löper ner i. Ungefär på samma vis som man kan uppleva i munnen när man bedövas hos tandläkaren.

Mvh
icon_mini_profile J. B. leg. läk.
Röntgen, Helsingborgs Lasarett AB

oktober 17, 2002

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024