Fråga Röntgendoktorn – Sida 86 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Blodkärlsundersökning

Är 32 år och har under ca 9 år haft en brusande,vinande och pulserande tinnitus som avtar när man håller mot sidan av halsen för att sedan komma när man släpper.
De kollade halskärlen med ultraljud,för att se förkalkningar men där var inga då. På öron kollade dom så det inte var en tumör på hörselnerven, de trodde att det är ett kärl jag hör. Skulle höra av mig vid förändring.Det har det blivit nu, har fått tid på vårdcentralen.

Om man ska röntga kärl i hjärnan eller halsen vilken undersökning blir det då? Är jätterädd för komplikationer vid kärlröntgen. Tack på förhand!

Åsa.

Man bör börja undersökas med magnetkamera (MR) eller skiktröntgen (CT) som är enkla undersökningar.
För att kunna se blodkärlen ges en liten mängd kontrastmedel, i ett blodkär i t.ex. armvecket, i samband med undersökningen. Förutom blodkärl ser man även omgivande vävnader på halsen och i hjärnan bättre pga. kontrasten.
Först om dessa undersökningar inte ger tillräcklig information om dina besvär kan man göra en kärlröntgen (angiografi). Detta gör man om dina besvär är på pass stora för dig att denna mer omfattande undersökning, som får ses som en mindre operation, anses berättigad. Vid denna undersökning för man in med en slang via ljumsken och sprutar sedan kontrasten lokalt i aktuella kärl uppe i halsen.

C-G S. överläkare
Röntgen Helsingborgs Lasarett

Strålning

Hej jag undrar hur farligt det med röntenstrålning? Jag är 25 år och har röntgats en del i mitt liv.

CT-huvud två gånger, Ct-bihålor 3 och Ct-buk en gång. Ryggen en gång, vanlig buköversikt en gång, samt njurat två gånger, nyckelben, armar och ben…
Detta är ju fördelat under mina 25 år och har ju behövts…. tror jag eftersom det är gjort.

Jag är orolig för att jag nu har stor eller större chans att få cancer pga detta än någon annan. I så fall hur snabbt kommer det och var?

Man ska alltid bedöma nyttan mot den strålning man utsätts för vid röntgenundersökningen. Nyttan med en säker diagnos betyder så pass mycket mer än den lilla stråldos, som det trots allt rör sig om, som man tillför patienten.

Vid varje undersökning eftersträvas minsta möjliga bestrålning versus bildkvalité och därmed en diagnostisk möjlighet. Det finns tuffa krav ställda av Statens strålskyddsinstitut (SSI) som styr vår verksamhet, vad gäller röntgenstrålningen, för att den ska vara säker för patienten och personalen.
Varje år får en person i Sverige 4 mSv (millisievert=mått på strålningsdos) av detta utgör diverse röntgenundersökningar normalt ca. 0,7 mSv.
Resten är strålning från naturen, solen, etc. Enbart bakgrundsstrålningen från naturen ger dig ca. 1 mSv per år. Dvs. en 4-del av den totala årsdosen.

Ökad risk för framtida cancer av strålningen anses föreligga när man under mycket kort tid utsätts för 100 mSv eller mer. Vid strålning på 15000 mSv dör man med stor sannolikhet. Riskerna är dock svårbedömda då ålder, strålat organ, hälsotillstånd, rökning, etc. spelar in. (ref: SSI. 2006)

K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Förberedelser

Varför är det inför en röntgenundersökning viktigt att patienten är rätt förberedd både ur medicinsk synpunkt och ur patientsynpunkt?

Dessa två begrepp går mycket i varandra och “hand i hand”. Det finns tvåstora aspekter varför en patient ska förberedas.

Den första är för att erhålla optimala förhållande som ger bra “röntgenbilder” och som ger ett tillfredställande undersökningsresultat där man, utifrån dessa bilder/media, kan ställa en säker diagnos för ev. vidare behandling eller åtgärd.

Den andra aspekten berör patientens säkerhet och välbefinnande. Flertalet undersökningar är även sk. interventionella åtgärder. Detta betyder att man ev tvingas både sticka och skära i patienten vid “undersökningen”. Om… det efter en undersökning visar sig att patienten omedelbart behöver opereras, går inte detta om patienten inte är, t.ex. fastande (för narkos), där blodprov inför ev. blödningar har tagits (pat. kan då förblöda vid ev. operation), ingen vet om rätt blodgrupp finns i sjukhusets blodbank för att ge vid ev. operation, etc., etc.
Många “undersökningar” kräver även lugnande medicinering inför och en säng att vila i efteråt för patientens välbefinnade.

Så.. fastän vissa förberedelser känns jobbiga för patienten så göres dessa inte i onödan.

K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Havsborstmask

Jag är en student i maringiologi som har en fråga gällande röntgen.
Havsborstmaskars käkapparatur mäter mellan 1mm och flera mm. Dessa används i fossil och kallas Scolecodonter.
Jag undrar om det går att röntga en recent havsborstmask för att få en exakt bild av käkapparaturens arkitektur?

Käkpartiet hos dina maskar måste vara mineraliserat för att synas med konventionell röntgen.
Det bästa är då att röntga dem med högupplöst film. Denna typ av fintecknande filmer finner du vid bl.a. tandröntgen.
Det skulle då vara hos någon tandläkare som ej gått över till digital röntgen än.
Modern mammografi (digitalt) bör även klara detta. Denna teknik har dock ej ännu någon större spridning i landet.
Konventionell ny digital röntgenteknik, som de flesta röntgenadelningar har idag, har ej denna upplösning i bilden för dessa små strukturer.

K. T. rtgssk.
Röntgen Helsingborgs lasarett

Strålning

Jag röntgade en sån stående hjärt/lungröntgen igår och blev lite “groggy” och kände mig svag efteråt, kändes även stramt och bedövat på i princip hela överkroppen.
Är det normalt att man får såna reaktioner?

Jag är 31 år och tävlar i sport på en lagom nivå, orsaken till mitt läkarbesök var att det kändes som nåt satt bakom bröstbenet, har nu kommit fram till att det är damm från trafiken som irriterar i bronkerna så röntgen var egentligen onödig.

Undrar även hur stor del av kroppen som utsätts för strålarna vid en stående röntgen (huvudet,armarna känns också påverkat)?
Och är det risk för skador på könsorgan,dna?

Av röntgenstrålning kan man inte få sådana symptom som du beskriver.
Psykologiska faktorer kan bidra till en sådan reaktion då man trots allt nog känner viss stress inför undersökningen, resultat, etc.
Dvs. man “spänner” sig.

Vad gäller strålningen vid röntgenundersökningen så kan man inte komma ifrån att andra delar av kroppen mottager viss bestrålning. Dock är denna, sk. sekundära bestrålning, så pass liten, då dessa andra organ inte befinner sig i det primära strålfältet, att denna bestrålning saknar betydelse.

S. E. specialistläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Graviditet och lungemboli

Vad är den mest lämpliga tekniken att använda sig av om en havande kvinna vill undersöka sig för misstänkt lungemboli?

Föreligger en stark misstanke på lungembolisering torde CT (datortomografi) av lungartärerna vara den metod som snabbast och skonsammast kan ge svar på frågan.

Metoden innebär dock en viss bestrålning av fostret, vilket innebär en avvägning mellan risk och vinst för moder resp. foster.
Vid uppkomst av ev. lungembolier är detta dock en så pass allvarlig situation för moder och, i förlängningen fostret, att en snabb diagnos måste ställas oavsett metod.

J. B. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett

Terminologi

Vad är columna bertini eller bertina?

Ulla L.

Detta är områdena i njurparenkymet (märgen) mellan njurpyramiderna. Dvs. området är lokaliserat inne i njuren.

J. B. överläkare
Röntgen Helsingborgs lasarett

Röntgen hand

Har bara en liten fundering. Kan man se sprickor i handen på röntgen?

Det beror på var den är lokaliserad samt hur stor den är. Handen består av ett stort antal småben.
Man kan säkert upptäcka 99% (!?) av frakturerna i handens skelett med radiologiska metoder. För att komma upp i denna siffra kan man dock bli tvungen att ta till väldigt sofistikerade röntgenmetoder.

Mvh
Kim T. Rtgssk.
Röntgenavdelnngen Helsingborgs lasarett

Svaret

Hej! Varför tar det så lång tid för doktorn att bedömma bilderna?

Det är många faktorer som spelar in här.
– Viken typ av undersökning det rör sig om. Ett finger går snabbare att bedömma än röntgen av buken.
– Hur många sitter redan i väntrummet, före dig, och väntar på sina svar.
– Vid svårbedömda fall tittar ofta flera inblandade doktorer på dina bilder. Dessa måste då finnas eller komma till röntgenavdelningen.
– Akuta undersökningar av svårare skador går före alla andra röntgensvar!
– Sedan ska våran egen doktor finnas på plats! Under kvällar och helger sitter här oftast endast en doktor. Denna ska då förutom granska och skriva svar på röntgenbilder även samtidigt genomföra vissa undersökningar och föra diskussioner med andra doktorer från vårdavdelningarna, etc.
– Ytterligare tusen saker kan komma emellan och därmed fördröja svaret.

K. T. rtgssk.
Röntgen Helsingborgs lasarett

CT hjärna

Jag har lidit av spänningshuvudvärk en tid och fick innan sommaren tid för röntgen av min hjärna för att utesluta hjärntumörer och annat sk-t som man får för sig ha i skallen. Röntgen visade ingen och jag kunde släppa det och huvudvärken försvann.
Min fråga är kan man lita på en CT-röntgen till 100%?

Datortomografen, CT, är ett ypperligt och ett fantastiskt instrument för röntgendiagnostik av de flesta kroppsorgan. Däribland skalle och hjärna.
Men… det är ju som allt annat här i världen… man kan inte garantera något till 100%.
Man måste tolka en friad röntgenundersökning med att där med största sannolikhet inte finns något fel. Börjar tvivel smyga sig in i alla våra undersökningar kan man hålla på att utreda alla och allt till dags ände utan, sinsemellan teknik, ändrade resultat!

J. B.
Överläkare. Röntgen Helsingborgs Lasarett