Fråga Röntgendoktorn – Sida 3 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Metod för undersökning av lever och bukspottskörteln

Vilken metod är bäst om man skall röntga levern eller bukspottskörteln?

Den klart enklaste metoden som även troligen ger den bästa bilddiagnostiken är med ultraljud. Tillförs kontrastmedel i blodet vid ultraljud får man en bra översikt på ev. patologiska kärlrika processer.
Ultraljud i handen på en bra läkare eller sonograf ger mer detaljerad information om utseende och funktion av dessa organ än vad annan teknik och metod klarar av.
Fördelarna med CT eller MR är den bildinformation man på köpet får av omkringliggande organ och strukturer.

KT. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Godartade njurcystor

Hur kan man se på röntgen att 2 cystor på ena njuren är godartade? Fick besked idag?

Benigna njurcystor är mycket vanliga och ses oftast som bifynd vid annan röntgenundersökning. Dessa fynd följs inte upp om de inte ger några symtom pga. sin storlek eller påverkar njuren.

Godartade cystor har en rundad slät kontur med en tunn vägg vars innehåll utgörs av klar vätska. Denna vätskas attenueringsvärde (dämpning av röntgenstrålen) kan mätas på bilderna efter en datortomografi där man då får ett värde på nära 0 HU (Hounsfield unit) både före samt efter en kontrastinjektion. Detta värde fås då det inte finns någon inväxt av blodkärl i en godartad cysta så som det ofta finns i mer maligna solida förändringar. Cystor vars innehåll har högre attenuering eller tjocka väggar bör utredas vidare med exv. ultraljud eller MR.
Ibland kan man få ett felaktigt attenueringsvärde på innehållet vid små cystor där omgivande njurvävnad stör mätningen eller om cystan brustit och fått en inflammation, blodinnehåll, mm.
Maligna förändringar med inväxt har ofta en mer spretig kontur.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hårextension och MR

Jag ska göra en magnetröntgen snart. Har en fråga. Jag har isatt i mitt hår tejpextentions (löshår). Tejp/plastfästen. Jag har mailat företaget och enligt dom är det ingen fara då dessa fästen inte ska innehålla någon metall.
Vet ni något om detta? Jag är lite orolig.

Inga problem med magnetfältet då dessa hårextensions enbart är tejpade med en form av plastplatta mot ditt riktiga hår.
Således inget metall inga bekymmer med MR….

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Meddela kontrastreaktioner

Jag fick utslag efter har tagit kontrastvätska på KS. Vad kan man göra åt det?

Du bör meddela den röntgenklinik där du gjorde undersökningen om denna reaktion du fick efter kontrasten. Detta så denna reaktion kan journalföras så att man i sjukvården är uppmärksam på detta nästa gång du ev. ska få kontrast vid en undersökning. Du ska även själv ta upp det med din doktor ifall hen framöver vill skicka dig på en liknande röntgenundersökning.
Beroende på hur kraftig din hudreaktion (urticaria) var behöver du ev. premedicineras med antihistamin mot ev. kontrastreaktion vid kommande undersökningar med jodkontrast.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Implantat av Titan på flygplatsen

Måste jag ha intyg vid flygplatsen?? Jag har titanskruvar i käkarna.

Titan är en metall med oerhört liten magnetism. Titan blir endast magnetisk när man lägger på ett yttre magnetfält sk. paramagnetism. I dessa små storlekar som nya tandimplantat är ger de inte utslag i en större metalldetektor. Om man håller en handburen metalldetektor alldeles intill kinden på en person med äldre tandimplantat av Titan med annan legering så får vi låta det vara osagt om den då ger utslag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Slöja vid MR

Jag ska på magnetröntgen i morgon i Norrköping
Och undrar om det verkligen stämmer att jag inte kan välja att ha min slöja på mig av religösa skäl.
Röntgen ska göras av mina höfter så slöjan är knappast i vägen för undersökningen. Jag är faktiskt väldigt tveksam till om de får säga till mig att jag inte får ha slöjan på mig.

Personalen på sjukhus kan i princip kräva vad som helst av dig inför en specifik undersökning eller behandling. Ofta krävs vissa förberedelser eller åtgärder för att erhålla en säker undersökning som ger en tillfredsställande diagnostik.
Följer man inte de åtagande som sjukvårdspersonal menar att man måste följa så finns risk för att undersökningen eller behandlingen inte blir av.
Att man som patient byter om till sjukhuskläder i samband med tex. en MR-undersökning är för att på ett enkelt sätt minimera risker för att de egna kläder innehåller metall i form av tex. knappar, nitar, dekorationsstråd, färgtryck, mm.

Du bör kunna ha på dig vissa kläder, så som slöja, så länge den inte innehåller material som kan ge störningar i bilderna typ metalltrådar, pärlor, dekoration med metall, tryckta färgmönster, mm. Du får givetvis inte heller ha några spännen eller klämmor under slöjan som fäster i håret.
Många sjukhus kan idag erbjuda en slöja som patientklädsel.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Tandröntgen vid tidig graviditet

Hade min sista mens 4 maj. Den 20 maj var jag hos tandläkaren och de togs bilder på tänderna. Fick positivt graviditetstest den 26 maj och idag 29 maj. Enligt gravid app är jag idag i vecka 3+4. Finns risk att embryot /barnet tagit/ kommer ta skada av undersökningen.

Nej. Tandröntgen med normalt 2-4 enstaka tandbilder (intraoral bildsensor) som placeras inne i munnen ger ca. 0,01-0,02mSv (milliSievert) per bild.
Den naturliga bakgrundstrålningen alla i Sverige får från solen, marken, husmaterial, mm. ligger på ca. 1-2 mSv per år lite beroende på var i landet man bor. En enkel flygresa till New York ger ca. 0,05mSv.

Du får ett blyskydd runt halsen som främst ska ge skydd för sköldkörteln som är belägen fram på halsen. Detta skydd utgör även ett visst skydd för resten av kroppen från den sk. sekundärstrålningen som är spridd strålning från tänder, käkar och munhåla ism. röntgenbestrålningen.
Den strålning som ett foster får vid en tandröntgen är försumbar. Ett blyförkläde även över magen får därför mer ses som en åtgärd för att dämpa oron hos den blivande modern vid röntgenundersökningen. Är en gravid kvinna orolig för röntgen kan man skjuta upp denna del av undersökningen om den inte anses nödvändig.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Alternativ till jodkontrast

Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.

Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.
Nackdelen med denna metod är den är komplicerad och kräver mer av dig och sjukvården då det är ett invasivt ingrepp.

Då datortomografi (CT-angio) troligen är utesluten kan man ev. göra en MR-angio (magnetkamera) där det också behövs kontrast men i mycket mindre volym än CT-angio. Ska du få kontrast bör du ”vätskas upp” inför undersökningen.
Det finns även ett alternativ men som används mycket sällan då den är svårare att utföra såväl logistiskt som för patienten vilket går ut på att patienten får engångs-dialys direkt efter undersökningen.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Smärta i fingrarna vid kontrastinjektion

Jag gjorde en röntgen i dag med kontrast.
När kontrasten fördes in gjorde det fruktansvärt ont och mina fingrar bara krampade och drog ihop sig. Har ont och minskad styrka i armen fortfarande efter 7 timmar. Förra gången jag gjorde det svullnade hela armen upp. Har tidigare gjort det utan problem.
Men varför krampade mina fingrar så fruktansvärt och varför har jag blivit så svag i armen? Kommer aldrig våga göra om detta igen.

Lite svårt att så här bredvid utröna varför du upplevde denna effekt i samband med kontrastinjektionen.
Troligen har du genomgått en datortomografi-undersökning (CT). Vid undersökningar med denna teknik får patienten ofta kontrast som då injiceras med en automatisk injektorspruta. Denna injektor sprutar in specificerad volym och hastighet av kontrast i en nål (PVK) satt intravenös (blodkärl) i patienten arm. Inte sällan rör det sig om ca 50-100ml kontrast som injiceras med ca 3-5ml per sekund.

Ifall en PVK inte sitter korrekt i venen kan en stor mängd kontrast då injiceras extravasalt (utanför) blodkärlet och fördelas ut i armens mjukdelar. Detta kan då snabbt ge en avsevärd svullnad av armen. Denna svullnad kan då även utgöra ett tryck på de nervbanor lokalt som löper ner distalt om svullnaden som då ger upphov till smärtförnimelse och ev. tillfällig sensibilitetsbortfall (känsel) i hand och fingrar.
Normalt ska en injektor stoppa injektionen då den möter motstånd vid själva injektionen. Har patienten väldigt ”slappa” mjukdelar vid injektionsplatsen kan en injektion med injektor fortgå utan att den stoppar då den inte möter på flödesmotstånd i dessa mjukdelar.

Vid insättande av PVK kan denna nål träffa på mindre nervbanor som då smärtar tillfälligt.
Ett annat dock mycket mer ovanligt förekommande orsak till svår smärta i fingrarna vid själva kontrastinjektionen är att PVK’n av misstag sättes i en artär i armvecket istället för en ven som den borde ligga i. En stor mängd kontrast flödar vid själva injektionen då arteriellt ner i handen innan den vänder för att flöda tillbaka till venös cirkulation. Denna kontrastmängd ersätter då under flera sekunder mycket av syresatt blod vilket ger syrebrist och upphov till ischemisk smärta i handen som är snabbt övergående när enbart blod åter cirkulerar till hand och fingrar.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Andra fynd vid CT-urinvägar

Har gjort en CT njurar, urinvägar med kontrast. Undrar om fler organ i buken kan ses med den undersökningen.

Vid en CT-undersökning (datortomografi) av urinvägarna med kontrastmedel kan man även diagnostisera bifynd i andra organ bara dom är med på bild. Många diagnoser baserar sig på sk. bifynd i samband med undersökning av helt andra orsaker och organ. Detta gäller framförallt vid CT-undersökningar där en stor del av kroppens organ och strukturer avbildas. Dessa bifynd kan patienten vara helt omedveten om och är helt symtomfri från.

Bifynd göres relativt ofta vilka flera av dom kan vara svåra att ställa en adekvat diagnos på. Undersökning baserad på annan frågeställning och patologi ”designas” tekniskt mot just den frågeställningen. Bifynd i andra organ kräver ev. annan ”design” av undersökningen för att få optimala bilder för en säker diagnostik. Dessa patienter kan därför rekommenderas att genomgå ytterligare kontroller för något som sedan visar sig inte spelar någon roll för hälsan.

I en Skotsk undersökning från 2013, med 300 helt friska och helt symtomfria 73-åringar, gjordes en MR-hjärna där fann man patologiska förändringar i en tredjedel av alla dessa ”friska” patienter.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg