Hur många CT innan det blir farligt

Jag undrar hur många gånger man kan göra en dataröntgen innan det blir farligt? Jag har på ett år röntgat lungorna 1gång. Bröstkorgen 1gång. Huvudet 2 gånger med kontrast. Magen 1gång. Börjar kännas som att man kanske blir utsatt av för mycket strålar. Är detta farligt?

Alla röntgenundersökningar innebär en liten risk. Det är stråldosen som avgör hur farlig undersökningen är. Beroende på typ av röntgenundersökning ligger stråldosen normalt mellan 0,1 mSv (millisievert) och 10 mSv.

1 mSv i stråldos innebär en viss liten risk. 2 mSv i stråldos innebär dubbelt så hög risk som 1 mSv och 10 mSv innebär tio gånger högre risk jämfört med 1 mSv.

Det finns ingen gräns då strålning börjar bli farligt. Det finns alltså inget så kallat tröskelvärde. Även små stråldoser innebär en liten risk. Man blir inte mer känsligt för strålning av att utsättas för strålning. Man härdas heller inte. Om man är med om två lika undersökningar med samma stråldos så är risken med den första undersökningen lika stor (liten) som risken med den andra undersökningen. Det är den sammanlagda stråldosen som anger den totala risken med de röntgenundersökningar som man har varit med om.

Lite kan man likna detta med att köra bil. Kör man bil en mil finns det en viss liten risk att råka ut för en trafikolycka. Kör man ytterligare en mil så dubblas den totala risken för en trafikolycka, men risken för varje körd mil är lika.

Risken med röntgenundersökningar är att man kan drabbas av en cancersjukdom i framtiden. Oftast tar det mer än 20 år efter röntgenundersökningen innan man får en så kallad strålningsinducerad cancer. Trots att det görs över 6 miljoner röntgenundersökningar varje år i Sverige, är det mindre än 1% av cancrarna som beror på röntgenstrålningen. Mer än 99% av de cancersjukdomar som upptäcks beror alltså på något annat än röntgenstrålning. Lite slarvigt kan man kalla dessa 99% för ”naturligt” förekommande cancer.

Eftersom det trots allt finns en liten risk med röntgenundersökningar finns det lagar som styr användningen av röntgenstrålning. Patienter får endast röntgenundersökas om detta är berättigat. Detta innebär att man bedömer det som sämre för patienten att avstå från röntgenundersökningen jämfört med att göra den. Det finns risker med att inte få eventuella sjukdomar diagnostiserade. Är dessa risker större än riskerna med röntgenstrålning ska man naturligtvis göra röntgenundersökningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen av en cysta som ger symtom

Fick efter löptur brännande /tryckande huvudvärk på vänster främre hjässlob. Även illamående /ont i magen. Vid CT såg man ca. 1 cm stor cysta i vänster tinninglob . Tidigare bihåle röntgen (två år tidigare) visade då cysta men oförändrad storlek. Har nu konstant tryck och huvudvärk främst vänster. Blir trött att fokusera blicken. Synen kontrollerades men ingen synnedsättning som torde ge dessa symptom. Jag har ett ständigt ”sus” i huvudet samt ”lockkänsla” värst mornar och förmiddags tid. Inga motoriska bortfall eller nedsättningar. Blodprover normala. Besvären har tilltagit.

Min fråga är ; kan cystan orsaka mina besvär trots vad man bedömde oförändrad storlek?

Detta med neurala symtom är radiologer inte experter på utan det är mer en fråga för en neurolog eller liknande neurospecialist.

Vad cystor ger för besvär beror mycket på sort, storlek och läge av cystan. Neurocystor kan man ofta klacificera efter karakteristiskt läge, utseende, etc. och ger allmänt kända specifika symtom. Dessa behöver då oftast ingen vidare utredning av såvida inte symtombilden förändras (…beroende på sort av cysta). Så är det nytillkomna besvär där man konstaterat att cystan inte ändrat form eller karaktär kan symtomen bero på annat än cystan.

Nu är ju en tidigare CT-sinus (sinuit) inte en optimal undersökning för att kartläggning av en cysta i skallen då man bara får med främre delen av ansikte/skalle samt oftast gör denna utan kontrastmedel till blodet. Det verkar dock som du nu gjort en ny CT-skalle i samband med dessa nu aktuella symtom. Om man använt kontrast eller inte vet vi inte. Stora flertalet akuta CT’n av skallen görs initialt utan kontrast i blodet då frågeställningar oftast är infarkt eller blödning.

Om dessa nu aktuella symtom inte går över kan det finnas ett behov av en mer noggrann kartläggning av cysta och hjärna med CT inklusive kontrast eller magnetkamera (MR) för att utröna om cystan påverkar omkringliggande hjärnstrukturer och då kan ge de symtom du beskriver.
Men detta är en sak din doktor får och ska ta ställning till om enbart den kliniska undersökning och gjorda CT’n är tillräcklig för en klar diagnos eller man ska gå vidare i utredningen med bla. MR, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Diafragmans rörelse vid röntgen

Kan man göra ett röntgentest för att se hur diafragman rör sig under utandning?

Det är en enkel röntgen där man med sk. röntgengenomlysning kan bedömma hur diafragman rör sig. Hos kallas denna undersökning för ”pendling”.
Normalt ska de båda diafragmavalven röra sig lika. De tillfällena då vi gör denna undersökning är oftast vid misstänkt felsväljning där en sk. främmande kropp (matbit, leksak, etc.) ev. hamnat i någondera bronkgren. Oftast hamnar den då i höger bronkträd då denna rent anatomiskt fortsätter mer rakt ner. Vänster huvudbronk viker mer av.
Även vid tex. lungatelektaser där lungblåsorna pga. otillräckligt utrymme, bla. av vätska, trycks ihop kan man med denna genomlysning se de mediala delarna av lungorna ev. röra sig i sidled (mediastinal pendling).

Denna ev. obstruktion (stopp) av lufttillförsel till delar av lungorna kan ge allvarlig lungkollaps som starkt kan påverka syreupptaget i lungorna.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Meniskskada i knäet

Jag undrar om man kan göra något åt meniskskador. Har varit på 3-4 vanliga röntgenundersökningar. Men då har man inte hittat något i knäet.
Har även varit hos en ortoped specialist. Då sa han igenom att känna utanpå knäet att det var en liten kantskada på menisken. Så nu undrar jag hur ska jag gå tillväga för att verkligen få det bekräftat på att det är en menisk skada..

MR knä
MR knä

MR! … och därefter ev. behandling genom tex. artroskopi där man kan plocka ut ev. meniskfragment som ligger och ”skräpar” leden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Var och när tar man blodprover inför röntgen

Jag ska göra en magnetröntgen, just nu befinner jag mig i USA och kommer hem i Maj. Jag skall ta blodprov minst 3 dagar innan mitt besök, hur går jag till väg. Finns det möjlighet att göra det på helgen eller är 2 dagar innan på morgonen tidigt nog?
Vart tar jag mina blodprov?

Om man behöver ta vissa blodprover inför en undersökning, där kontrastmedel till blodet ingår som en del av undersökningen, så följer det med en remiss för att ta blodprover.
Dessa blodprover tas då på vårdcentral, sjukhusets provtagningscentral, etc. Dessa blodprover bör tas i god tid (diabetiker inom 1 vecka) innan undersökningen så provsvaret hinner komma in i datasystemen innan undersökningsdagen.
Är man sent ute med att gå och ta proverna så bör man ta dessa på något sjukhus inom regionen där proverna inte behöver skickas ivag för analys. Det går då att ta dessa en dag innan undersökningen såvidar det inte är helg. Är man riktigt sent ute så går det i ”ömmande fall (!)” att ta proverna samma dag.
Har man blivit av med remissen för blodproverna så ska man ringa aktuell röntgenklinik som då skickar ut ny provtagningsremiss eller ger direktiv.

Följer det INTE med någon remiss för blodprover så behöver man inte ta några.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Metod för röntgen av lungorna

 Jag vill veta vilka Röntgenundersökningar lämpar sig bäst och ger bäst svar och resultat och kan bäst påvisa förändringar eller skador vid dessa här angivna problem :

Astma, allergisk alveolit, inflammation i lungblåsorna och bronkiolerna, skador på lungblåsorna / alveolerna, förtjockade vägar i alveolerna, förtjockt luftvägsslemhinna och ärr på luftvägsslemhinnor, ärrbildning och förtjockning i lungorna, ärrbildning på lungvävnad, förtjockning av lungsäcken, lungsäcks inflammation, lungfibros, lungemboli, lunginfektion, luftrörsinflammation, pneumoni, pneumothorax, emfysem, bronkiektasier, mesoteliom.

Finns kanske en och samma metod att använda att se alla dessa problem vid en och samma röntgen tillfälle , eller det är olika metoder som är bäst lämpade att påvisa dessa problem.

 Den enda enskilda radiologiska metod/teknik som täcker in stora flertalet av dessa frågeställningar är datortomografi (CT/”skiktröntgen”). En diagnos erhålles dock oftast av en kombination av utredningsmetoder.

Man får dock aldrig en remiss med så många frågeställningar.  Alla röntgenundersökningar ska ha föregåtts av kliniska undersökningar då det går att ställa flertalet diagnoser enbart utifrån kriterier den kliniska undersökningen ger (astma, lunginflammation, luftrörsinflammation, mfl.). Beroende kliniken som baseras på sjukhistoria, symtom, blodprover, askultation, tidigare tester som spirometri på lungkapacitet, bronkoskopi, mm. brukar frågeställningarna, då röntgen kan anses behövas, vara begränsad till 2-3 stycken.

En konventionell lungröntgen är en enkel och snabbt genomförd undersökning som ställer flertalet av dessa diagnoser. Denna röntgen brukar därför vara starten för de flesta  lungundersökningar. Bilderna från denna undersökning är mycket bra och ger en överskådlig bild över lungfälten, hjärta, revben, bronker och blodkärlen. Frågeställningar om inflammation, pleurit (lungsäcksinflammation, vätska), hjärtinkompensation, pneumothorax, revbensfraktur, mm. kan oftast då besvaras.
Om denna lungröntgen visar normala förhållanden brukar detta räcka såvidar det inte finns mycket starka misstankar på patologi utifrån de kliniska proverna för fortsatt utredning.

CT-thorax kan kompletterar en konventionell lungröntgen om man önskar mer utredning eller uppföljning av patologi eller det finns oklara fynd (malignitet, metastaser, lungfibros, orsaker till pleural f). CT som förstaval gäller vid frågeställning om bla. lungemboli (blodpropp), traumaskador, hemothorax, etc.
På grund av högre röntgenbestrålning, tidskrävande och en trolig tillförsel av kontrastmedel till blodet är CT inte generell undersökningsmetod av lungorna trots sin beträfflighet och den oftast mycket goda diagnostik man kan erhålla.

Men oavsett frågeställning  och röntgenmetod så rapporteras alla patologiska eller avvikande fynd av intresse som ses på bilderna.

 K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Granskning av CT-bilder

Finns det någon lungradiolog i Region Skåne (Lund?) som är specialist på att granska bilder från CT lungor? Om CT på ett mindre sjukhus i Skåne visat ospecifika förändringar, kan man då be att få bilderna granskade i Lund?

Röntgenbilder och svaret på dessa granskas alltid av en specialistläkare. Om undersökningen först blivit bedömda av läkare, underläkare, etc. som ej erhållit specialistkompetens inom röntgen eftergranskas alltid bilderna och det svar som givits av en erfaren radiolog (specialist). Detta görs på aktuell röntgenklinik eller på distans. Så oavsett hur litet sjukhus man blivit undersökt på, så tittar en erfaren radiolog på bilderna.

Det finns som du nämner, mer specialiserade radiologer som är väldigt duktiga inom sina ”special-områden”, på de större sjukhusen. Så det händer frekvent att mindre kliniker konsulterar dessa specialister på de större klinikerna för rådgivning och för en ev. sk. ”demonstration på röntgenrond”.
Prata med din egen doktor om detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kompression vid bildtagning

Jag undrar lite om kompression som används för att minska stråldosen bla vid ländryggsundersökningar. I vilka fall ska man inte komprimera, jag tänker på fraktur, osteoporos, gamla människor osv?

Kompressionsband över patienten
Kopmpression

Kompressionen, där man pressar ner ev. bukfett för att få kortare väg för röntgenstrålen att passera kroppen, ger något bättre bilder samtidigt som även strålningsmängden minskar något. Det är svårt att precisera vilka patienter man kan använda sig av detta på. Man måste bla. se till patientens hälsotillstånd.

Är patienten ”omfångrik” så är dock denna kompression bra med hänseende till just bildkvalitet och bestrålning. På smala patienter ger denna kompression mindre fördelar.

Idag är röntgenapparaterna dock så bra kalibrerade att de ger generellt väldigt liten strålning mot förr. Detta betyder att om undersökningen är befogad så är den lilla mängd extra strålning man ger patienten, utan kompression, i stort sett helt ofarlig. Detta är en bedömning som den som röntgar gör från fall till fall.
Men generellt enligt lag ska man alltid vidta åtgärder som minimerar bestrålningen. Detta innefattar då även blyskydd, minimera bildantalet, mm.

K.T. rtgss
Röntgen Helsingborg

Att få meningiom av tandröntgen

Jag har varit hos tändläkare i 2 år för att göra implantat. De har tagit 30 extra bilder av mina tänder och 2 gånger av alla mina tänder med en specielt röntgen. Jag märkte det var mycket bilder och jag blir ledsen om det var av mistag. Igår läste jag på texet tv att det finns sammband mellan hjärntumör med röntgen av tänden .Jag blev mycket orolig vill veta om man kan få den här sjukdommen och efter hur lång tid man kan få den.

Risken med att röntgenundersökas hos tandläkaren är väldigt liten, även om man tar många bilder i samband med tandimplantat. Cyklar man eller tar bilen till tandläkaren är detta oftast farligare (trafikolyckor) än röntgenundersökningen.

För några dagar sedan kunde man läsa i tidningar om att tandläkarröntgen orsakar hjärntumörer. I en studie gjord i USA hade man funnit att patienter med hjärntumören meningiom hade varit mer utsatta för tandröntgen jämfört med en kontrollgrupp som ej hade drabbats av hjärntumörer. Studien visar på en så kallad samvariation men säger inget om att det verkligen är röntgenundersökningarna som orsakar tumören. Det är först om den nyligen publicerade studien får stöd av annan forskning som man kan dra slutsatsen att det är röntgenundersökningen som orsakar hjärntumörerna. Det finns idag inga studier som ger detta stöd. Tvärt om visar de flesta studier att låga stråldoser, som från tandröntgen, inte orsakar hjärntumörer. Dessa studier säger inte att det är helt ofarligt med tandröntgen, men att risken är så liten att man (ännu) inte har kunna påvisa den.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur ser metall ut på röntgen

 Hur ser en metall ut vid en hjärnröntgen är den vit metallen eller svart?

Höftprotes
Höftprotes

 Metall i en röntgenbild kan avbildas både vitt som svart mot omgivande strukturer. Detta beror på hur man konfigurerat aktuell röntgenmodalitet att visa bilderna för en specifik undersökning. Sedan kan man även invertera digitala röntgenbilder oavsett den ursprungliga inställningen så man får ut optimal information ur bilden. Så metall kan avbildas både vit som svart på bilden. De äldre analoga röntgenfilmerna (plastfilm) som framkallades på kemisk väg avbildade alltid täta strukturer vitt.

Vad gäller röntgenbilder av hjärnan är dessa antingen CT- eller MR-bilder. Om metall av något slag finns i skallen är man väldigt restriktiv med MR så då är CT den metod som oftast gäller. En CT-skalle avbildar hjärnan som en gråskalebild där tätare partier (ben, etc.) avbildas ljusare än omgivande mjukdelar som då avbildas mörkare. Metall i bilden blir då helt vitt men ger samtidigt mycket störningar i bilden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024