Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!
Jag är gravid i vecka 5 och jobbar i en tandläkarklinik. Vi jobbar kontunerligt med att ta röntgen bilder. Vi skyddar oss genom att gå ut.
Min fråga är, finns det fortfarande risk för strålning eller är det inte fraligt alls?
Det finns ingen som helst risk för strålning i och med att du lämnat rummet (…och inte står i dörröppningen).
Väggarna utesluter helt, den lilla strålning som kommer från odont röntgen, utanför rummet.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg
PET/CT 28 april, är det för tidigt för datortomografi 12 juni för strålrisken? Om kroppen hinner hämta sig?
Låt oss förklara det enkelt… Kroppen återställer sig inte efter en röntgenexponering som efter en tillfällig medicinering. Kroppen samlar på sig röntgenundersökningarna efterhand som kan jämföras med att sola på sommaren. Kroppen samlar på sig den totala mängd bestrålning man utsatts för efterhand under åren som går. Så röntgas man mycket tidigt i livet kan det finnas senare risk för sk. stokastiska skador. Dvs. senare i livet uppkomna cellförändringar som beror på tidigare röntgenbestrålningen.
Vad man inte vet då i framtiden, om man nu får cellförändringar långt senare i livet, var det av röntgen 30-40 år tidigare eller är orsaken något annat? Så att säga…
Om det finns risk för strålningsindicerade skador på organ och celler beror på mängden bestrålning mot samma område, när i livet detta sker, vilket organ, mm.
Normal sjukvårdsrelaterad användning av röntgen ska inte ses som farligt då all röntgen måste vara berättigad medicinskt.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Min son vill undersöka hjärnan med MR kamera. Kan man betala själv och finns denna möjlighet i Stockholm.
För att bli röntgad eller undersökt med MR måste man innan dess blivit undersökt av en doktor (remittent).
Det finns flera offentliga samt privata alternativ i Stockholms-området med MR-kapacitet där man som patienten både kan bli undersökt och sedan vid behov undersökt med MR.
Att helt kringgå detta och enbart genom egen försorg genomgå tex. en MR, utan patientansvarig läkare som då oftast även är remittenten, går inte i Sverige.
Det måste finnas en ansvarig läkare som även ansvarar för svaret från undersökningen och om så behövs påbörjar en behandling av något slag eller remittera vidare till specialist.
Hur det ser ut utomlands och kraven av en klinisk bedömning innan röntgen får vi låta vara osagt. Förmodligen får man vad man betalar för i vissa länder.
Man ska dock inte räkna med att få dessa kostnader för röntgen gjord utomlands bekostad av Försäkringskassan eller det egna landstinget i efterhand om man inte i förväg fått OK för detta.
Om man kan visa på sjukdom med hänvisning till svar från undersökning gjord utomlands, där även ev. utländska bilder ingår, kan behandling ges i Sverige.
Man bör dock räkna med att flertalet undersökningar kommer att göras om, bla. röntgenundersökningar, då utländska röntgenbilder i många fall är av undermålig kvalitét, ej fullständig bildtagning, fel bildprojektioner, ingen ev. kontrast, osäker patientidentifikation, mm. mm.
Så gå till din doktor. Gör han/hon den bedömningen att du inte behöver undersöka hjärnan med MR då behöver du troligen inte detta heller….
Om inte annat har man rätt till att gå till annan doktor som då kanske gör en annan bedömning.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Jag var kallad på en skiktröntgen, men då jag låg där så visade det sej att jag är för bred över axlarna. Vad jag förstår så är måttet ca. 70 cm och min fråga är om det finns bredare modeller? Det är ländryggen som behöver kollas igenom så det gick inte att vända om.
När du skriver ”skiktröntgen” brukar det betyda datortomografi (CT). Magnetkameran (MR) brukar inte namnges som ”skiktröntgen” då den inte är en RÖNTGEN-apparat.
Vid elektiva undersökningar är MR en generellt en mer ”normal” undersökningsmetod för ländryggen då det oftast är kotdiskarna (diskbråck) och ev. påverkan av ryggmärgskanalen (mjukdelar) man avser undersöka.
CT’n används då mer för diagnostik av kotkropparna (skelettet) vad gäller ryggen (kompression, frakturer, åldersförändringar, mm).
MR-gantryt (”öppningen”) är en tunnel med en längd av ca. 160cm och en diameter på ca. 60cm (70cm nyare modeller). Patienten måste åka in i denna tunnel med kroppen där den kroppsdel som ska undersökas ska vara placerad mitt i tunneln. Detta går således inte med patienter som är bredare än gantryts diameter.
Ett CT-gantry är normalt 70-85cm i diameter och har en längd på 20-30cm. Vid en CT-undersökning av ryggen ligger patienten med benen först in genom CT-gantryt samt med armarna hållna uppsträckta bakom/över huvudet. Patienten passerar då inte gantryt med det bredare axelpartiet om ländryggen ska undersökas.
Vi förstår inte riktigt hur du inte fick plats i en CT, om det nu är detta du menar med ”skiktröntgen”, med tanke på att du ligger utanför gantryt med större delen av överkroppen.
Undersökningsmetod (CT vs. MR) beror mycket på frågeställningen. Dvs. vad är det man misstänker är fel och vill ha bekräftat om så är fallet eller det beror på något annat.
Om det är så du trots allt har gjort en MR, där du nu inte fick plats, så kan man kanske konverterar denna till en CT-undersökning…. beroende på just frågeställningen.
Går inte detta finns det sk. öppen MR. Detta kan vara en lösning för patienter med svår klaustrofobi, som inte kan eller vill bli sövda etc., samt för patienter som inte får plats på grund av kroppsstorlek i en vanlig MR eller CT.
Vad vi vet finns en öppen MR på Sabbatsbergs sjuhus i Stockholm. Man måste ha remiss från sin doktor för detta. Om det egna landstinget accepterar och bekostar denna typ av undersökning utanför regionen/landstinget får vi låta vara osagt.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Datortomgrafisvar av tjocktarm sa att tarmen var skadad pga ätit för mycket järn. Kan järn kapslas in i tjocktarmen?
Har fått information att så kan ske med känslig personer bla från 1177 och annan sjukvårdskunnig personal och min följdfråga är kan man i så fall se det på röntgen som svart i tjocktarmen och kan det vara det som sågs i datortomografin. Behövs en kontrollrötgen för att vara säker?
Hur kroppen lagrar järn är en medicinskfysiologisk fråga där man bla. genom blodprover kan konstatera ev. patologisk hög järninlagring i kroppens olika organ.
Normalt sett så upphör all järnupptag i tarmen när kroppens behov är tillgodosedd. Normal mängd järn i kroppen är ca. 5g. Vid störningar i järnabsobtionen kan resultatet vara att tarmen tar upp järn trots ”förråden är fulla”.
Stora mängder järn kan då deponeras i nästan alla kroppens organ dock främst i levern som kan ses i blodprover som patologiska levervärden. Normalt sett kan man inte kortsiktigt äta sig till denna åkomma (genom tex. stora mängder järntabletter). Det som händer i magtarmkanalen vid för stort järnintag är främst en påverkan på avföringen.
Vid andra sjukdommar i tarmen vid tex. inflammation kan resultatet bli blodbristsjukdomar pga. det dåliga järnupptaget i tarmen.
Deponering av järn i levern kan ses med ultraljud som dock inte på egen hand kan avgöra vilken patologi som ligger bakom.
Överskottt på järn deponeras troligen inte i tarmslemhinnan. Hur som helst kan man inte se detta med röntgen av något slag.
Det som är svart på en CT-kolon bild (tjocktarm) är luft.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Kan man se hur gammalt ett höftledsbrott är? Om det är 1 dag gammalt eller nästan 3 veckor gammalt?
Svår akut smärta i ljumskregionen, utåtrotation av benet samt helt oförmåga att belasta det aktuella benet får tolkas som symtom på ett relativt nytt benbrott. Dock kan kraftigt slag, etc. mot höftregionen ge svårare smärtor utan att det finns en fraktur.
I vilket fall som helst ska detta undersökas.
Fraktur i höftleden kan ibland vara svåra att se. Fraktur på lårbenshalsen sk. cervikal höftfraktur (collumfraktur) kan vara en sk. inkilad fraktur eller en ofullständig fraktur genom benet. Dvs. brottets benändar ligger ihoppressade mot varandra helt odislokerat så att höftleden ser hel ut vid en första anblick.
Om frakturmisstanken kliniskt är hög trots normala fynd på röntgenbilden ska man gå vidare i utredningen med andra diagnostiska metoder som datortomografi (CT), magnetkamera (MR) eller ev. skelettscintigrafi. (se bilder av samma höft)
Normalt sker en ny benbildning över frakturområdet i ben. Denna sk. kallusbildning startar efter ca. 1 veckor och består initialt av nybildat brosk som mineraliseras (förkalkas) efterhand.
Efter några veckor kan även denna kallus ses på en konventionell röntgenbild. Detta kallus ”bandagerar” benet som då även stabiliserar benet.
Alla benbrott genererar även mjukdelsblödningar, mer eller mindre, då blodkärl i brottet även de går sönder. Denna blödning kan ses med MR i omkring 2 månader. Därefter ses oftast enbart kallusbildningen ytterligare ett par veckor eller ev. felställning som indikerar på att benet varit sönder.
Om ett benbrott får en gynsam stabil läkning sker ofta en total remodellering av benet så att det återfår sin ursprungliga form. I många fall kan man inte med röntgen påvisa att benet tidigare varit bruten. Detta gäller framför allt benbrott hos barn som har en snabb läkningsprocess.
All behandling av höftledsfrakturer ska behandlas kirurgisk.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Jag har en del CD-skivor som jag skulle vilja ha analyserat och tolkat. Bla. PET/CT-undersökningar av min kropp.
Den möjlighet du har att få externa röntgenbilder (annat sjukhus, utomlands, etc.) granskade är via din egen doktor.
Din doktor eller annan behörig remissföreskrivare i Sverige kan antingen själv granska och tolka dina bilder eller skicka en remiss till röntgen för granskning och utlåtande av dina bilder då som ett led i en utredning. Bilderna kan även i samband med detta visas (demonstreras) för annan specialistläkare inom sjukhuset (ortoped, kirurg, etc.) om sådant behov finns.
Svar från denna granskning av röntgen skickas sedan till din egen doktor som skrev remissen för denna bildgranskning.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Har haft ont i ländryggen, strålar ner i ett eller båda benen samt ont i ljumskarna, detta kommer och går. Haft så i ca två års tid, började efter att ha gjort illa mig vid en förflyttning av patient på mitt arbete. Nu gjort MR som visat hemangiom, ska göra en ny röntgen om ett tag.
Är detta farligt, kan det vara hemangiomet som gör det onda ? Hur ser man att hemangiomet är beningt och inte något annat ?
Man uppskattar att runt 10% av befolkningen har något hemangiom (blodkärlsnystan) inom kotpelaren. Oftast helt ovetande som upptäcks först vid en röntgen av ryggen av annan orsak. Således är symtomgivande hemangiom mer eller mindre sällsynta.
De allra flesta hemangiom inom kotpelaren anses helt ofarliga (sk. inaktiva hemangiom).
Dock finns sällsynta tillfällen då de övergår att växa till sig på sånt sätt att de sprider ut sig även utanför den enskilda kotan sk. ”aktivt hemangiom”. Hemangiomet kan då även involvera närliggande kotor.
Expansiva aktiva hemangiom kan påverka kotans hållbarhet och ge kotkompression samt ryggmärgskompression som då ger personen neurologiska symtom distalt om. Men detta får nog, som sagt, anses myckt ovanligt förekommande.
Med MR kan man avgöra om hemangiomet är aktivt eller inaktivt genom dess utseende (”rund och fin eller spretig”) samt avgöra hur blodkärlrik (signalintensitet) den är.
Har man diskbråck nere i ländryggen så påverkar detta nervrötter ner till bla. benen. Behandlingen här kan då vara sk. rotblockad.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
A suspected nodule seen on IRM (5 mm) is not visible on mammo neither echographie. Can a PET/Ct give a better localisation and diagnostique before a chirurgical biopsie?
The surgerist cannot perfomr a biopsie because the lesion is not localised with mammo-echo.
(Sv. övrs.) ”En misstänkt knöl har setts på IRM (5 mm) och är inte synlig på mammografi eller ultraljud. Kan en PET/CT ge bättre lokalisering och diagnos innan kirurgisk biopsi? Kirurgen kan inte göra en biopsi eftersom lesionen inte kan lokaliseras med mammografi eller ultraljud”.
In case of doubt with regard to mammography and ulj it is MRI breast (MRM) that apply. If you have a chance at some centers, you can make the puncture in the MRI. Those who do not have that option instead make a follow-up MRI breast after about 4 months to see if the change has possibly increased.
PET-CT can only ”see” changes over 5 mm, but it gives no further information than MRI breast. One can not receive any diagnosis with PET-CT, which only indicates that there is one. PET-CT is a tool to check and localize for dissemination of metastases to other sites in the body.
Location and propagation of a local change in the breast be much better with the MR than PET CT. The MRI including contrast can also measure the signal curve to differentiate benign from malignant disease.
(Sv. övrs.) ”Vid tveksamheter vad gäller mammo och ulj så är det MR bröst (MRM) som gäller. Om man har möjlighet vid vissa centra så kan man göra punktion i MR. De som inte har den möjligheten gör istället en uppföljande MR-bröst efter cirka 4 mån för att se om förändringen har ev ökat.
PET-CT kan bara ”se” förändringar över 5 mm men det ger ju ingen ytterligare information än MR-bröst. Man får ingen som helst diagnos med PET-CT som endast visar att där finns något. PET-CT är således mer ett redskap för att kontrollera och lokalisera ev. spridning av metastaser till andra ställen i kroppen.
Lokalisation och utbredning av en lokal förändring i bröstet ses mycket bättre med MR än med PET-CT. Med MR inklusive kontrast kan man även mäta signalkurvor för att differentiera benign från malign sjukdom”.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg
Jag har ett implantat i kroppen och jag har gjort en DT och läkaren jag träffade missade det på röntgen. Jag vill ha en undersökning med ultraljud. Är det farligt att göra det om man har ett implantat i kroppen eller en metall? Hur får man en ultraljudsundersökning på ett ställe i kroppen för mjukdelarna om inte distriktläkaren ger en det? Min distriktläkare sa att jag måste ha problem med bihålorna för att få en ultraljudsröntgen för tinningarna och i pannan inte för att jag hade ont. Om jag blir sämre så sa läkaren att han skulle göra en magnet kamera och det går absolut inte. Patientnämden sa att jag har rätt att göra en ultraljudsundersökning den ofarligaste.
Nu vet vi inte vad det är för åkomma du söker för och vad för sorts implantat du har i kroppen. Att genomgå en CT (DT) eller ultraljud med metall i kroppen är inte farligt. Metall påverkas inte av vare sig röntgenbestrålning eller ultraljudet. Det ända man riskerar få är dåliga bilder. Att undersöka bihålorna göres bäst och enklast med just CT. Att kunna genomgå en MR-undersökning med metall i kroppen beror mycket på vad och var denna metall finns. De flesta metallföremål för medicinska implantat är av Titan eller annan icke magnetisk legeringsmetall.
Man kan som patient inte kräva en undersökning eller behandling som inte förespråkas av en behandlande läkare eller annan behörig remissföreskrivare.
Det man som patient kan göra för ev. få ett annat beslut vad gäller viss undersökning eller behandling är att i så fall byta läkare. Nu är det ju inte säkert att detta heller hjälper om den egna önskade undersökningen inte då heller anses befogad.
’ Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). ’
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg