Röntga lungorna ofta

Hur ofta kan man göra lungröntgen? Behöver man oroa sig över cancer från lungröntgen? Har behövt röntga mig flertalet ggr senaste tiden, hur hög risk är det att jag får cancer av detta?

Den individuella risken att drabbas av strålningsinducerad cancer är liten.
Visst erhåller patienten en högre sammanlagd organdos vid upprepade röntgenundersökningar. Det finns ju dock en orsak till att du behöver dessa återkommande röntgen-undersökningarna av lungorna.
Man ska alltid bedöma risker vs. nytta av en röntgenundersökning. Alternativet om man inte genomgår en röntgenundersökning, som är berättigad eller krävs för kontroll av effekten efter behandling, kan bli svår ohälsa.

Om man kan påvisa att ett organ skadats av ett stort antal röntgen-undersökningar visar sig denna stokastiska skada först efter 20-30 år. Sedan vet man inte om en framtida organskada (cancer) är strålningsinducerad (röntgen) eller man ändå hade fått denna cancer av en stor mängd andra fysiologiska/biologiska orsaker.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Panik inför CT

Jag får panik när jag ska göra röntgen av urinblåsan o annat efter blod i urinen.
Kan man inte istället åka in i bågen med fötterna istället för huvudet. Ingen läkare på vc kan svara. Har försökt 2 ggr men fixar det inte.

Om det är en datortomografi (CT) som du ska genomgå, så oss veterligen så åker man normalt sett igenom denna ”båge” (gantry) med fötterna före och huvudet och armarna som ligger upplagda ovanför huvudet hamnar under största delen av undersökningen utanför gantryt.
Eftersom lungorna troligen också ska undersökas vid samma tillfälle måste bildtagningen börja strax nedom hakan för att få med hela lungorna. Detta medför att ditt huvud då ligger mitt i gantryt eller alldeles i kanten av öppningen i gantryt. Denna tid du har huvudet en bit in i gantryt är kortvarig (2-3 minuter) under det bilder tas av lungorna.
Efter att lungorna röntgats ska du under de återstående bildserierna över buken och urinvägarna inte så långt in genom gantryt så att ditt huvud hamnar ”inne” i gantryt. Vid dessa återstående bildserierna ligger du en bra bit utanför med huvudet.

Värre än så är det inte…. vilket är lätt att säga för någon som står bredvid…
Be din remitterande läkare på vårdcentralen att skriva ut något lugnande läkemedel som du kan ta strax innan undersökningen startar. Glöm i så fall inte att fråga den aktuella röntgenkliniken om det är ok att ta en tablett strax innan undersökningen. Oftast behövs ingen fasta för denna typ av röntgen.

Fråga personalen inne på CT-rummet när du kommer dit om du kan få ”provåka” undersöknings-britsen fram och tillbaka genom gantryt innan så du får känna på hur det kommer att kännas när undersökningen väl startar på riktigt.

Din doktor kan även rådgöra med röntgenkliniken om det finns alternativa undersökningsmetoder för att erhålla en bra diagnos på dina besvär. En mycket stark indikation och avvägning för denna CT-undersökning kan föranleda att du erbjuds narkos för att klara av att genomföra detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Cervixcancer som bifynd

Undrar bara kort och gott om man ser livmoderhalscancer och äggstockscancer på ct buk med intravenös kontrastvätska? Egentligen är frågeställningen endast lever/ blindtarm men kollar ändå röntgenläkaren alla andra organ?

Vid ett tidigt stadie av livmoderhalscancer (cervixcancer) då det egentligen är enbart celförändringar och inte invasiv växt i omgivande mjukdelar ses detta troligen inte med varken CT eller MR oavsett kontrastmedel då minsta storleken på synbar diagnostikbar förändring brukar ligga på ≥1cm. Magnetkamera och transvaginalt ultraljud är de diagnostiska metoderna som normalt lämpar sig bäst vid en inledande utredning.
MR klarar ofta bättre av att diagnostisera mindre tumörengagemang till omgivande organ än vad CT klarar.

Äggstockscancer (ovarialcancer) ses oftast med CT då denna form av cancer oftast ger symtom först när tumören växt till sig varför utredningen startar i ett relativt sent skede.
Vad gäller ovarialcancer ställs denna diagnos i de tidigare stadierna genom blodprov av cancermarkörer för denna typ av cancer samt invaginalt ultraljud.

Patienterna med dessa cancerformer får oftast genomgå en CT thorax/buk med intravenös kontrastmedel för att dels visualisera tumörutbredning lokalt men även kontroll av ev. fjärrmetastaser från tumören.

Vid granskning efter bilddiagnostik med CT och MR synas alla organ som ses på bilderna. Mest uppmärksamhet ägnas de organ som ingår i frågeställningen från  remitterande läkare. Med tanke på den stora mängd bilder som produceras vid en CT-undersökning detaljstuderas inte varje enskild bild vilket det inte finns kapacitet för. Därför är det viktigt med en klinisk väl framställd indikation och frågeställning från remitterande läkare. Dvs. din doktor.

KT. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Piercing

Jag ska göra en vanlig slätröntgen av höften, måste jag ta ut mina näspiercingar och ögonbryns piercing????

Nej du behöver inte plocka av kroppssmycken i metall såvida de inte sitter över den del av kroppen du ska röntga, Tex. navelsmycke om ländryggen ska röntgas med konventionell röntgen eller man ska genomgå en CT av buken då kan det bli störande bildartefakter (oönskad bildbrus).

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Herniografi

Jag har fåt remiss från kirurgen till CT herniografi. Det gäller om oklart ljumskbråck. Varför gjorde dom CT krystning utan kontrast medel?

Äldre herniografi

Tidigare gjordes en radiologisk herniografiundersökning genom nålpunktion av bukhinnan varefter radiologen injicerad jodkontrastmedel i bukhålan. Patienten fick sedan krysta medan röntgenbilder togs från olika vinklar och vid ljumskbråck syntes en utvidgning av tarmen genom ljumskligamentet.

CT-buk med kontrast i tarmarna

Numera göres denna undersökning med ultraljud, MR eller CT (datortomografi) vid oklara fall. Flertalet ljumskbråck kan diagnostiseras genom kliniska fynd.
En CT-herniografi göres inledningsvis utan kontrast vare sig intravenöst eller då patienten dricker kontrastmedel. Oftast kan radiologen enkelt se ett ljumskbråck när patienten krystat under själva bildtagningen.

Vid fortsatt oklara fynd bildmässigt kan undersökningen göras om efter att patienten druckit kontrastmedel och ev. intravenös kontrast för att utesluta annan patologi. Tarmarna innehåller då kontrastmedel som bildmässigt avbildar tarmens utvidgning vid krystning.

Ultraljud är också en bra diagnostisk metod där även differentialdiagnos (annan orsak till besvär med liknande symtom) kan ställas.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Värme av kontrast

Jag var nyligen på en datortomografi och fick jod baserad kontrastvätska.
Min fråga, som jag inte hittat något svar på i Internet.
Varför får man denna känsla av värme som sveper som en slöja över en, från huvudet till benen? Vad är det som händer i blodet/kroppen när man får denna känsla?

Den exakta fysiologiska orsaken till denna värmekänsla i kroppen vet man inte men det finns en teori och konklusion.

Vissa kontrastsorter (Omnipaque) är lätt hypertona vilket betyder att dom har något högre osmolalitet mot blodplasma. Denna högre halt av saltpartiklar (osmolalitet) i kontrastmedlet medför att vätska dras från extracellulära vävnad ut till blodbanorna vilket medför en vasodilatation (kärlvidgning) genom en ökning av plasmavolymen. Äldre typer av kontrastmedel med högre osmolaritet kunde resultera i en volymökning av plasman på 20-30%.
Vid injektionen av en större bolusdos (lätt) hyperton jodkontrast kan detta medföra en viss värmekänsla eller ibland smärta när blodkärlen vidgas. Tiden för en normalisering av plasmavolymen kan vara 15-30min.

Lågosmolära kontrastsorter (Visipaque) som är helt isoton mot blodplasma medför oftast inte denna värmekänsla som riskerar att patienten rör sig omedvetet vid kontrastinjektionen pga. värmekänslan vilket då kan medföra rörelseartefakter i bildmaterialet.

Graden av värmekänsla i olika kroppsdelar beror således mycket på om kontrasten är hyperton men även mängden kontrast som injiceras samt koncentrationen av jod i kontrastvätskan.
Många känner av en värmekänsla vid en kontrastinjektion men inte så att dom upplever allt för mycket obehag av denna värmekänsla.

Nu kommer säkert en fråga varför man då inte alltid använder lågosmolär kontrastmedel? Anledningen är ekonomisk då det är dyrare att köpa in dessa lågosmolära kontrastmedel. Med tanke på de MYCKET stora volymer kontrastmedel som går åt idag på landets CT-enheter blir detta en mycket stor sammanlagd kostnad.

Kim T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

CR vs. CT

Är CR röntgen samma som CT?

Digital bildplatteavläsare

CR (Computed Radiography) är en förkortning för digital röntgenfilm dvs. med konventionell röntgen (skelett, lungor, mm) görs denna bildtagning på digitala bildplattor (likt digital kamera/mobil) som skickar bilden direkt digitalt till en monitor för granskning och lagring. Tidigare analoga röntgenbilder fick kemiskt framkallas i olika bad innan man kunde se vad de föreställde.

CT (computed tomography) är den internationellt engelska förkortningen men på svenska är den generellt förekommande förkortningen DT (datortomografi).
På ren svenska bland allmänheten kallas denna metod för skiktröntgen och avbildar undersökt kroppsdel som digitala bildskivor/snitt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man lita på CT

Jag fick diagnosen Pigmenterad Villo nodulär Synovit i min högra armbåge ca år 2000. Har opererats ca 5 ggr men den är åter kommande. Då testades strålning i 4 veckor men åter igen kommer den tillbaka.
Jag lever med mycket smärta som bara blir värre och värre. År 2019 sattes jag in på cellgifter (Imitinib) i tablettform. Dom verkade få tumören att stanna av eller växa långsammare.
Sist jag gjorde en magnetröntgen var 1995. Jag har enorm cellskräck och måste sövas! Nu påstår min Onkolog att man kan se exakt samma saker med en Datortomografi?
Jag gjorde den och fick i telefonen samtal veta att tumören är borta??? Antingen har han löst cancerfrågan eller så ser man inte tumören som 2019 var 2,5cm lång och 1,5 cm. Jag vet att dessa tumören inte annat än växer och växer.

Ska jag våga tro på hans fynd eller är det extremt dyrt och komplicerat att söva och göra denna undersökning så man har valt DT?

Denna PVNS har en långsam progress som börjar med växt i ledhinnan (synovia) med en ev. senare överväxt till benet som visar sig som kortikala (benhinna) multipla cystor. Oftast upptäcks dessa bencystor med enbart konventionell (vanlig) röntgen som tillsammans med symtomen med rörelsesmärta vid ledrörelser indikerar för en fortsatt utredning med MR för mjukdelsengagemang och benbiopsi som säkerställer diagnosen.

CT (datortomografi) är en mycket bra röntgenmetod för att åskådliggöra skelettförändringar. Så när man nu har fastställt diagnosen PVNS med MR och vet var denna lesion är lokaliserad, då den är benign på så sätt att den inte sprider sig, så kan uppföljningen mycket väl göras med CT där man följer utvecklingen.

Om din  PVNS gått i regress helt får vi låta vara osagt men din doktor borde veta vad han prata om. Du har ju fått cellgift som hämmar tillväxt av onormala celler vilket kan ha haft en väldigt bra effekt på din PVNS.
PVNS har dock ofta en långsam progressiv men aggressiv tillväxt där recidiv är relativt vanligt så fortsatta kontroller bör nog ske.
En kontroll av armbågsledens mjukdelar (ledhinna/yta) där allt började kan troligen även utföras med  ultraljud lite beroende på var i leden denna lesion satt/sitter.  Ultraljud ger en mycket bra bilddiagnostik av mjukdelar men där ben ger störande inslag i ultraljudsbilden.

Narkos kan medföra risker för patienten så kan man slippa helnarkos av en patient där man enbart ger lugnande (sedering) vid en undersökning som får patienten att må bra så är denna form av anestesi att föredra. Sedan är det generellt svårt att få till ej akuta tidbokade undersökningar med narkos involverad.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa båtbensfraktur på MR

Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.

MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024