Fråga Röntgendoktorn – Sida 18 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Behandling av kotkompression

Jag har sedan mitten av 2011 fått diagnosen kotkompression på. Detta har blivit värre med tiden fram till idag. Har gjort ett antal s.k. MRT-röntgen men har ännu inte fått några diagnoser om vad som kan göras mot detta. Har enbart fått information om att det finns metoder som till stor del kan eliminera mitt tillstånd till det bättre, d.v.s. något kirurgiskt ingrepp eller insprutning av ”cement” så att jag kan bli återställd och kunna leva ett värdig liv utan värk, speciellt på ländryggens högra sida och ner i högra låret.
Anser sjukvården att min ålder gör att det inte blir någon form av behandling p.g.a. kostnadsskäl?

En patient ska och får inte uteslutas för adekvat vård och behandling om detta är möjligt och kan underlätta för ett bedrägligt livsföring eller lindra smärta. Dock tar sjukvården ofta hänsyn till om en ev. behandling kan skada eller förvärra ett tillstånd hos patienten om därför alternativa behandlingsmöjligheter finns att tillgå.

Nu behandlar vi inte din åkomma men som exempel har vi mååånga mycket åldriga patienter inom tex. angiografi (kärlröntgen) som undersökes samt behandlas för sina besvär. Denna verksamhet är mycket kostnadskrävande men görs frekvent för att patienterna ska få en dräglig tillvara utan smärtor och bensår, etc.
Detta oavsett ålder…..

Nu vet vi inte hur indikatorer för behandling av kotkompressioner ser ut eller efter vilka indikatorer man påbörjar div. behandlingsformer. Röntgen görs oftast initialt för att konstatera kotkompressionen samt utreda orsak och utesluta ev. diferentialdiagnos (aortaneurysm, urinvägsproblem, ryggskott, mm) som orsakat ryggsmärtorna.

Behandling av kotkroppskompressionen baseras nog mycket på hur och när denna skada uppstod. Troligen väljs enbart smärtlindring, sjukgymnastik och liknande vid äldre ”kroniska” kompressioner (osteoporos) medan nya (färska) genom tex. trauma kan bli föremål för operation genom tex. cementering av kotkroppen (vertebroplastik).

Smärtor vi kotkompression går oftast i recidiv och kan därför avta efter en tid. Dock blir ryggkotan inte bättre utan snarare oftast sämre efterhand varför smärtorna kommer och går i intervaller.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Trångt i en CT

Jag ska genomgå skiktröntgen för bukens mjukdelar. Jag lider av klaustrofobi och är mycket orolig över att åka in i tunneln.

Hur går en sådan undersökning till? Hur lång tid tar den? Ska hela jag in i tunneln? Blir man fastspänd?

CT-maskinen är i princip bara en rund öppning (gantry) på ca. 70cm i diameter och har ett djup på ca. 30-40cm beroende på modell.
När du ska röntga buken häri ligger du med benen först genom öppningen. Det betyder att huvud och armar och en del av bröstkorgen hamnar utanför och passerar aldrig gantryt medan benen sticker ut på andra sidan gantryr ”fritt i rummet” så att säga.

Det finns inget att oroa sig för med att en CT skulle kännas innestängd. Tro mig….

Det är stor skillnad mellan CT och MR (magnetkameran) som däremot har en lång tunnel som kan te sig riktigt trång. Om det nu inte trots allt är en MR-undersökning du ska genomgå.

K. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntga axeln trots graviditet

Jag har röntgat min axel idag o jag är gravid i vecka 29.. Frågan är om det är farligt för barnet??
Läkaren sa att det inte va farligt men alla på röntgen tyckte att eftersom det inte var akut så borde man väntat tills jag fött barnet.. Så som sagt, är det farligt för barnet??

Att röntgenundersöka axlarna på en gravid patient medför så små stråldoser till fostret att denna kan anses som ofarlig. Stråldosen motsvarar några timmars naturlig bakgrundsstrålning.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Vanlig tandröntgen vs. CT

Jag var hos en tandspecialist igår för att titta på kaviteter kring tandroten där jag eventuellt har en infektion.
Då det inte blev några bra 2D röntgenbilder så ska jag bli skickad till sjukhuset för att ta skiktbilder av kaviteten.

Jag undrar om det är så kallad skiktröntgen som används. Jag har hört att denna metod ger hög strålning och märkbar förhöjd cancerrisk, i alla fall skiktröntgen av kroppen.
Är det hög strålningsrisk att skiktröntga tänderna också? Hur är det i förhållande till vanligt tandröntgen?
Eller är det en annan metod som används för att titta på sådana problem?

Från din beskrivning kan jag inte avgöra om du har undersökts med en vanlig datortomograf, eller om du har undersökts med en utrustning som kallas för ”conebeam CT” eller kort CBCT. Bägge utrustningarna är en form av skiktröntgen. Bägge utrustningarna ger stråldoser som ger en något liten liten förhöjd risk för cancer. Det är aldrig frågan om en märkbar förhöjd cancerrisk, oavsett vad som undersöks.

Nästan alla CBCT-utrustningar är till för undersökning av tänder. Generellt sett så ger CBCT lägre stråldoser än en vanlig datortomograf. Dock är strålningsrisken så liten, oavsett typ av utrustning, att det är väl motiverat att göra röntgenundersökningen.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen en vecka in på graviditeten

Hur stor är risken att barnet i magen kan ta skada efter att mamman har blivit röntgat sig i magen. Barnet var endast en vecka gammalt då röntgen genomfördes.?

Ett nyligen befruktat ägg är inte speciellt strålningskänsligt. Dock finns det en liten risk att ägget kan skadas. Om det befruktade ägget har skadats kommer det inte att klara av den komplicerade processen att växa fast i livmoderslemhinnan. Om graviditeten fortgår har det befruktade ägget inte tagit någon skada av bestrålningen.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hur göra med oklar diagnos på ljumskbråck

Har fått en svullnad (mjuk som känns mest i stående)i vä ljumske, varit hos 3 läkare med diagnos som ”tror inte det är cancer”, ”det är ingenting”, ”troligen ljumskbråck”.
Skulle vilja veta vad det är och vilken röntgen som är bäst att göra? Vill inte till läkare som inte vet något.

Ljumskbråck kan i många fall ställas genom enbart kliniska symtom och palpering.
Ett ljumskbråck utgörs av bukhinnan med en tarmslynga genom en försvagning i ljumskligamentet (inguinal ligamentet) kan puta ut/ner i ljumsken vid ansträngning. Detta bråck kan man då ofta ”putta tillbaka” upp i bukhålan där tarmdelarna ju hör hemma.

Är man osäker på diagnos kan ett enkelt ultraljud vara den initiala metod man undersöker ljumsken med.
Vid fortsatt utredning är en datoromografi (CT) en bra metod för diagnostisera en stor mängd tillstånd i buken bla. oklara ljumskbråck.
Vid de flesta bukundersökningar med CT’n dricker patienten en kontrastblandning före undersökningen. Detta för att bla. urskilja tarmar från andra strukturer i buken.
Denna kontrast i tarmen gör även att man oftast ”enkelt” kan urskilja ev. tarmbråck ner i ljumsken.
Då tarmen ibland putar ner i ljumsken när patienten spänner bukmusklerna kan detta även göras i samband med bildtagningen vid en CT-undersökning.

Vet inte om sk. herniografi (se ’www.rontgen.com’ ’undersökningar/buk’) fortfarande genomförs som rutin på några röntgenkliniker i Sverige. Denna metod som går ut på att spruta in kontrastmedel, via en nålpunktion, in i buhålan var standard för ljumskbråck tidigare men har idag ersatts av CT.

Men som med all röntgen innebär detta en bestrålning av patienten. Klara kliniska diagnoser ska man därför inte överdiagnostisera med hjälp av röntgen.
Om man är oöverens med den diagnos eller behandling den egna läkaren ställer kan man ev. byta doktor eller gå till mag-tarm-specialist genom sk. ”egenremiss”. Men du får vara beredd på att det kan vara långa väntetider. Titta på internet om ditt närmaste sjukhus…

K.T. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Risker med gammakamera

Är kallad till KliniskFysiologi för hjärtundersökning med gammakamera 2-dagars undersökning. Läste lite om det och är jätte orolig för riskerna med injicering av radioaktivt ämne, känner mig inte tillräckligt dålig för att ta riskerna. Man har kollat mitt hjärta med ultraljud och allt var ok. Det här känns onödigt.
Borde jag gå ändå? Hur stora är riskerna med undersökningen?

Om du har blivit kallad till en undersökning beror det på att en läkare har gjort bedömningen att du på grund av eventuella problem med ditt hjärta har nytta av att göra undersökningen. Visserligen kommer du att utsättas för joniserande strålning från ett radioaktivt ämne, dock är risken med strålningen begränsad. Den mängd strålning som undersökningen innebär motsvarar några års naturlig bakgrundsstrålning. Det är ett sämre alternativ för dig att avstå undersökningen.

För att sjukvården ska få göra röntgen- eller scintigrafiundersökningar (gammakamera) måste man alltid ha gjord bedömningen att nyttan med undersökningen är större än den risk som undersökningen innebär. Man säger att undersökningen ska vara berättigad. Så är det i ditt fall också.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Orolig efter röntgen vid graviditet

Är orolig efter att ha röntgat mitt bäcken/höfter samt fotled efter en ridolycka för fem veckor sedan. Fick igår veta att jag är gravid. Hur påverkar detta barnet? Är i ca: vecka 9 nu.

Mängden strålning som fostret har utsatts för är liten, och med största sannolikhet har fostret inte påverkats alls av strålningen. Bestrålningen har tydligen skett under vecka 4, och så tidigt under graviditeten är fostret inte speciellt känsligt för strålning, åtminstone inte då det rör sig om små stråldoser som i det nu aktuella fallet.

M. O., sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Själv bekosta MR

Jag har kotkompressioner i ryggen har fått göra vanlig röntgen, då smärtan ibland är outhärdlig och jag har bett min läkare om en magnetröntgen så det inte ligger någon nerv i kläm eller tumör eller något då kompressionen sitter högre upp än vad jag har ont.

Svaret jag fick var att jag kan kontakta ett privatsjukhus och betala själv!!!
Jag är 45 år och har jobbat sen jag var 15 har jag inte bidragit med någonting. Har under ett antal år arbetat på hospice (vård i livets slutskede) där man såg riktigt ruskiga felbedömningar läkare hade gjort på pat som kanske om den fått rätt vård i tid kanske överlevt.
Vad är mina rättigheter som patient hos vem ska jag klaga?

Enklast är att byta doktor och ev. få en annan bedömning från en annan doktor.
Man kan även på eget bevåg boka tid hos specialistmottagning (ortopedi) på närmaste sjukhus, sk. egenremiss. Detta kan dock då innebära en längre väntetid.

Man ska inte gå omkring med odiagnostiserad svår smärta i ryggen. Det kan finnas behandlingar för just din åkomma som gör vardagen lite lättare. Detta vet man inte innan du fått en ordentlig utredning gjord.
Slätröntgen ger ingen bild av diskbråck, spinalkanalen, nervrötter, etc. bara en antydan på att detta kan finnaas.

Det finns privata kliniker där du samtidigt både blir undersökt kliniskt samt ev. med magnetkamera alt. CT. Sök då någon klinik som är ansluten till Försäkringskassan. Det kostar dig då bara ett vanligt läkarbesök.
Hur det är i dina trakter med desa kliniker vet vi inte. Vissa privata alternativ tar fullt betalt för undersökningen. Runt 2-3500:- kan undersökningen inkl. MR då kosta.
Kolla Internet och ring runt…

Klagomål om vården lämnar man till Patientnämnden i den region/landsting man bor i. Desa hjälper till med råd, handläggning, etc.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg