Fråga Röntgendoktorn – Sida 17 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

Hjälpa till vid röntgen vid graviditet

Idag var jag på röntgen med min son, på hand bäcken. Han är allvarligt muskelsjuk och han måste passas på hela tiden så jag måste alltså vara med honom. När personalen frågade om jag var gravid svarade jag automatiskt ”nej” (har varit på hundra röntgen med min som) men det är jag, i ca V8-9 . Han var tvungen att ta två bilder o jah stod precis bredvid och höll i hand ben, hade ett sånt där tjockt blyförkläde.
Men nu bekymrar jag mig såklart , vad kan hända ? O jag kommer oavsett få göra fostervattens prov och moderkakeprov för att se att fostret inte har några allvarliga sjukdomar.

Strålskyddsförklädet ger ett bra skydd. Dessutom skyddas fostret av din egen vävnad som finns mellan huden och in till livmodern. Stråldosen till fostret är i praktiken försumbar och risken för fostret är minimal eller kanske till och med noll.
Att gravida inte bör hjälpa till i samband med röntgenundersökningar är mer en ”akademisk” fråga. I strålskyddssammanhang menar man att endast om nyttan med röntgenstrålning är större än risken med strålningen så är det OK att stråla.

För patienten är nyttan större än risken, annars hade man inte gjort undersökningen. För medföljande förälder kan nyttan diskuteras, men som förälder ser man en ”nytta” med att kunna hjälpa sina barn. För fostret däremot finns ingen nytta, därför bör fostret inte utsättas för någon onödig strålning, även om denna är ”pytteliten”.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Bells Pares

Jag har råkat ut för Bells pares, dom har inte gjort någon röntgen på mig.
Har ätit kortison tabletter, men det gav ingen resultat. Har maserat mitt ansikte på egen hand, provat akupunktur, men mitt högra öga vill inte funka riktigt. Vad jag menar är att det blinkar inte . Det rycker bara lite .
Så nu undrar jag hur länge detta ska ta innan ögat funkar som det ska, det har tagit 3-månader redan utan resultat.

Detta med Bells pares är en klinisk fråga som du bör ta upp med din doktor och då få en bra och förståelig förklaring om tillståndet samt de behandlingar som finns/göres och varför.
Beroende på vad den kliniska undersökningen ger som (trolig) orsak till ansiktsförlamningen göres behandling och ev. vidare utredning efter detta. Bells pares kan bero på infektion. Svåra öroninfektioner kan tex. sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat och ge dessa symtom.
Har ansiktsförlamningen uppkommit snabbt eller efter trauma mot huvudet eller om man av någon anledning kan misstänka en malignitet som orsak till nervpåverkan då göres en röntgen.
Flera former av ansiktsförlamning läker ut efter 2-3 mån. Finns dock fall där viss defekt kan kvarstå permanent.

Har du problem med fuktningen av ögat måste man åtgärda detta med tex. en fuktkammare. Kontakta din doktor….

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Graviditet och magnetkamera

Några veckor sedan fick jag kallelse till magnetkamera röntgen för att undersöka ryggen och en dag innan gjorde jag ett grav.test då jag inte kunde utesluta graviditet. Testen var negativt, för säkerhets skull bokade jag tid hos gynekolog och doktorn sa likadant att jag är inte gravid så jag kan gå till magnetkameraundersökning.
Nu visar sig att jag är gravid gjorde igår ett nytt grav.test vilket var positiv och vet inte vad ska jag göra. Alltså barnet var endast 10 dagar gammalt då röntgen genomfördes. Finns det möjlighet att fostret kan ha klarat sig eller är det bara att boka tid att avbryta graviditet?

Magnetkameran utnyttjar magnetfält och radiovågor för att skapa en bild av patientens inre. Det förekommer alltså inga röntgenstrålar. Ett nyligt befruktat ägg är inte känsligt för de magnetfält eller radiovågor som används.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Kothemangiom

Min mor har fått diagnos vid röntgen:
Bifynd Kothemangiom TH12 i ryggen och undrar vad det är?

Ett hemangiom är en benign (godartad) ansamling av blodkärl som bildar något som kan liknas med ett garnnystan.
Hemangiom är relativt vanligt förekommande och hittas oftast som ett sk. bifynd då man röntgenundersökes av en annan orsak.
Ett hemangiom har oftast ingen klinisk betydelse utom då den växer till sig och då kan ge en försvagning av kotan som kan kollapsa (kotkompression), om det nu är i en kota den sitter.

Vanligaste platserna där man finner dessa hemangiom är just i ryggkotorna samt levern. Inte heller i levern har de någon klinisk betydelse om de inte pga. sin storlek utövar tryck mot omgivande organ eller strukturer.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

130522

Vilken undersökning för knäledsbesvär

Jag undrar om man kan se en vanlig inflammation och meniskskada på en röntgen.
Vad gör man då om man ser detta på undrsökningen. Har haft besvär av dåliga knä i många år.

Magnetkameran (MR) är ett ypperligt verktyg för dessa diagnoser.
Meniskskador i knäleden är en av de vanligaste orsakerna till besvär. Varje år behandlas ca. 2500 meniskskador i Sverige. Korsbandsskador är mer vanligt förekommande (5000) medan artros är den absolut vanligaste orsaken till knäbesvär. Knäartros förekommer hos 5% av befolkningen i ålder35 till 54 år. Knäartros är den näst vanligast sjukdommen i världen enligt WHO.
Meniskskador uppkommer mestadels genom vridvåld/överträning av knäleden. Meniskerna i sig kan inte ses med vanlig konventionell röntgen. Meniskskador kan dock vara svåra att diagnostisera enbart kliniskt. En trasig meniskskiva kan ge upphov till ledkapselinflammation (infektiös artrit).

Ledinflammation kan även vara bakteriellt betingat som via blodet drabbar knäleden. Diagnosen ställs då genom kliniska symtom (värme, värk, svullnad…), blodprover och ev. ledpunktion för odling av ledvätskan.
En ledartrit kräver ingen röntgen initialt innan behandling. Det kan senare bli aktuellt att radiologiskt följa upp artrit för diagnos av ev. tillstötta ledskador eller benpåverkan (osteit).
En MR undersökning blir oftast aktuell vid nyligen genomgånget trauma där en kartläggning av knäleden anses behövas inför en ev. operationskrävande åtgärd, vid långvarig svår värk med nedsatt rörlighet eller annan defekt där genomgången behandling inte gett någon effekt. Alternativt kan även ultraljud åskådliggöra inflammation i knäledens yttre mjukdelar.

En infektiös artit behandlas troligen enbart medicinskt och ev. spolning av leden. En klinisk fråga vi inte är så insatta i…

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reaktion av kontrast

Undrar hur länge det är normalt att känna värmekänslan av kontrast medlet. Har fått det många gånger förr men det hat gått bort väldigt snabbt. Nu har det gått några timmar och jag känner fortfarande den ”varma” känslan i halsen och vid blåsan.

Normalt sett kommer denna värmekänsla i samband med kontrastinjektionen snabbt övergående (10-30sek.).
Man kan då uppleva en värmekänsla i bla. hals, ansikte, nedre delen av buken, skinkor.
Värmen uppkommer bla. genom att blodkärlen drar in vatten genom de permeabila kärlen då kontrastmedel har något större osmolalitet än vatten. Blodkärlen ökar då i storlek (vidd) vilket ger en känsla av värme i kroppen.
Som sagt sitter denna känsla inte i någon längre stund. Att du efter några timmar fortfarande har denna känsla kan bero på någon annan reaktion (allergi) som då ger obehag i halsen. Du måste vara observant på att halsen inte känns svullen i samband med denna känsla. Uppge detta obehag om du framöver ska genomgå fler undersökningar med kontrast.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Finns risker med MR

Jag har magnetröntgat hjärnan två gånger och kroppen (hela buken) två gånger och undrar nu hur mycket strålning jag utsatts för (magnetisk och radiovågor)?
Jag vore tacksam om ni kunde ge mig en jämförelse och en siffra, tex. ungefär hur mycket radiovågor ger en MR i jämförelse med att prata i mobilen en timme och hur mycket magnetisk strålning ger en magnetröntgen jämfört vad det man i normala fall utsätts för?
Hur ofta/många gånger kan man göra MR utan att det förknippas med risker? Är riskerna för tex. neurologiska sjukdomar och hjärntumörer förhöjd för mig som gjort två MR av hjärnan?

Magnetkameran använder inte röntgenstrålar. För att skapa bilder av patientens inre används magnetfält och radiovågor. Undersökningar med magnetkamera anses som riskfritt såvida man inte har olämpliga föremål inopererade i kroppen. Olämpliga föremål kan till exempel vara pacemaker eller vissa metallföremål, oftast av äldre datum.

Hur mycket radiovågor utsätts kroppen för? Ett mått på detta är att se på vad som händer med energin från radiovågorna. Energin som absorberas i kroppen leder till att kroppstemperaturen ökar. Normalt ökar temperaturen med några tiondels grader vid en magnetkameraundersökning. Att kroppstemperaturen ökar lite grann är helt ofarligt. Går man till exempel upp för en trappa så ökar också kroppstemperaturen några tiondels grader.

Eftersom MR inte ger ökad risk för till exempel neurologiska sjukdomar eller tumörsjukdomar finns heller ingen gräns för hur ofta eller hur många gånger man kan göra magnetkameraundersökningar. Det som begränsar är tillgänglighet och kostnad.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Risk med mammografi

Jag har precis gjort en mammografi, är bara 25 år och undrar om denna kan öka risken för bröstcancer? Efter mammografiundersökningen så sa sköterskan att man vanligtvis inte gör en undersökning på unga för körtlarna är så känsliga för strålning pga den unga åldern. Hur ser riskerna ut?

För att få utsätta patienter för röntgenstrålar måste nyttan med undersökningen vara större än risken med röntgenstrålarna. Man säger att undersökningen ska vara berättigad.

Man behöver skilja på mammografiscreening och klinisk mammografi. Screening innebär att man röntgar brösten utan misstanke om sjuklig förändring. Screening görs inte på unga kvinnor därför att det är sällsynt att unga kvinnor får bröstcancer. För unga kvinnor är screening inte berättigad, nyttan är helt enkelt för liten.

Klinisk mammografi görs om det finns misstanke på sjuklig förändring. Detta görs även på unga kvinnor. Eftersom det finns en misstanke om sjukdom är nyttan med undersökningen större än risken varför undersökningen är berättigad.

Risken med röntgenundersökning är att den kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer. Dock är riskerna små. Risken kan beskrivas utifrån effektiv stråldos, som just är ett mått på risken att få en strålningsinducerad cancer. Den effektiva stråldosen vid en klinisk mammografi är vanligen mellan 0,1 och 0,2 mSv. Detta motsvarar ungefär en månads naturlig bakgrundsstrålning. Detta är en liten stråldos och risken för din del är i praktiken försumbar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Se bråck med ultraljud

I över ett års tid så har jag haft ett tryck och smärta i sidan av magen i jämhöjd med naveln. Varit hos flera olika doktorer. Fick till slut en röntgen men ingenting hittades. Vad jag skulle vilja veta är vad det är för skillnad på röntgen och på ultraljud ? Borde jag göra ett ultraljud eftersom smärtan ökar? Ibland så får jag som en stor bulle där jag har ont men inte jämt.. Vad kan det vara som röntgen inte såg?

Nu vet vi inte vilken röntgen du gjort men troligen var det en datortomografi (CT) av buken. En konventionell röntgen ger inte så mycket mer information av buken än luftfördelning i tarmarna (vid iliusmisstanke) eller ev. misstänkt förstoppning. Idag gör stora flertalet bukundersökningar med CT oavsett frågeställning.

CT-undersökningar göres liggande. Den förändring du beskriver kan vara ett bråck. Bråck uppstår vid försvagningar eller defekter i bukhinnan (peritoneum) och gör sig mest påminda vid upprättstående. När patienten ligger ner går bråcket ofta ”tillbaka” till normalt tillstånd och ses kanske därför inte på en CT-undersökning som gjorts avslappnad liggande.

En bråcksäck kan ibland enkelt kliniskt diagnostiseras om läkare kan palpera (känna) denna utbuktning. Oftast då med patienten i såväl stående som liggande position.
Om varken den kliniska eller bilddiagnostiska (CT) undersökningen ger svar på ev. misstänkt bråck kan ett ultraljud göras. Med ultraljud ser man ev. svagheter och defekter i bukhinnan där ett ev. bråck då uppstår.

K.T. rtgsk
Röntgen Helsingborg

Röntgen veckan innan befruktning

Genomgick en datortomografi av buken ca en vecka före det tillfälle som nu har gjort mig gravid. Det ägget som nu blivit befruktat har alltså blivit ganska mycket bestrålat. Kan man vara säker på att det inte orsakar några missbildningar. Är osäker på om jag skall göra abort eller ej.

Det är inget problem att obefruktade ägg bestrålas, och man kan vara helt säker på att bestrålningen inte orsakar missbildning. Risken är väldigt liten att ägget skadas av strålningen. Om ägget trots allt har skadats kommer skadan att medföra att det befruktade ägget misslyckas med att växa fast i livmoderslemhinnan.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg