Kategori: teknik

 Hej! Jag undrar om det är farligt att bli röntgad många gånger, för nu har dom röngat mig 6 gånger på 1 månads tid p.g.a. hydracefalus med shunt?

 Det är som vi nämnt tidigare att nyttan måste överväga risken med strålningen. Vissa typer av undersökningar och organ kan endast undersökas med röntgen då det idag inte finns andra alternativ för dessa undersökningar.

Ventriklarnas utbredning i hjärnan kontrolleras med datoromografi (CT) eller magnetkamera (MR). En CT-undersökning av skallen ger ca. 1,5-2 mSv strålning per gång (normal strålningsdos per svensk och år är 4 mSv) . En magnetkamera ger dig ingen joniserande strålning (röntgenstrålning).

Shunten måste dock nästan alltid kontrollröntgas efter undersökning med magnetkameran för att kontrollera att inställningen för flödet inte ändrats av det starka magnetfältet i MR-kameran.
Denna kontrollröntgen sker då med vanlig konventionell röntgen, sk. genomlysning. Endast en bild krävs då för denna kontroll av shunten. Beroende på röntgenapparat ger dessa olika mycket strålning. Dock är idag de flesta röntgenapparater och metoder för undersökningar så pass optimerade att minsta möjliga strålning ges till patienten.

Dessa kontroller är livsviktiga för dig för att undvika tryckstegring i hjärnans ventrikelsystem. Här överväger nyttan mångfallt ev. risker med den lilla röntgenstrålning som ändock tillföres genom CT’n eller kontrollröntgen efter MR.

 K. T. rtg.ssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

 Hej jag undrar hur farligt det med röntenstrålning? Jag är 25 år och har röntgats en del i mitt liv.

CT-huvud två gånger, Ct-bihålor 3 och Ct-buk en gång. Ryggen en gång, vanlig buköversikt en gång, samt njurat två gånger, nyckelben, armar och ben…
Detta är ju fördelat under mina 25 år och har ju behövts…. tror jag eftersom det är gjort.

Jag är orolig för att jag nu har stor eller större chans att få cancer pga detta än någon annan. I så fall hur snabbt kommer det och var?

  Man ska alltid bedöma nyttan mot den strålning man utsätts för vid röntgenundersökningen. Nyttan med en säker diagnos betyder så pass mycket mer än den lilla stråldos, som det trots allt rör sig om, som man tillför patienten.

Vid varje undersökning eftersträvas minsta möjliga bestrålning versus bildkvalité och därmed en diagnostisk möjlighet. Det finns tuffa krav ställda av Statens strålskyddsinstitut (SSI) som styr vår verksamhet, vad gäller röntgenstrålningen, för att den ska vara säker för patienten och personalen.
Varje år får en person i Sverige 4 mSv (millisievert=mått på strålningsdos) av detta utgör diverse röntgenundersökningar normalt ca. 0,7 mSv.
Resten är strålning från naturen, solen, etc. Enbart bakgrundsstrålningen från naturen ger dig ca. 1 mSv per år. Dvs. en 4-del av den totala årsdosen.

Ökad risk för framtida cancer av strålningen anses föreligga när man under mycket kort tid utsätts för 100 mSv eller mer. Vid strålning på 15000 mSv dör man med stor sannolikhet. Riskerna är dock svårbedömda då ålder, strålat organ, hälsotillstånd, rökning, etc. spelar in. (ref: SSI. 2006)

 K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

 Jag röntgade en sån stående hjärt/lungröntgen igår och blev lite “groggy” och kände mig svag efteråt, kändes även stramt och bedövat på i princip hela överkroppen.
Är det normalt att man får såna reaktioner?

Jag är 31 år och tävlar i sport på en lagom nivå, orsaken till mitt läkarbesök var att det kändes som nåt satt bakom bröstbenet, har nu kommit fram till att det är damm från trafiken som irriterar i bronkerna så röntgen var egentligen onödig.

Undrar även hur stor del av kroppen som utsätts för strålarna vid en stående röntgen (huvudet,armarna känns också påverkat)?
Och är det risk för skador på könsorgan,dna?

 Av röntgenstrålning kan man inte få sådana symptom som du beskriver.
Psykologiska faktorer kan bidra till en sådan reaktion då man trots allt nog känner viss stress inför undersökningen, resultat, etc.
Dvs. man “spänner” sig.

Vad gäller strålningen vid röntgenundersökningen så kan man inte komma ifrån att andra delar av kroppen mottager viss bestrålning. Dock är denna, sk. sekundära bestrålning, så pass liten, då dessa andra organ inte befinner sig i det primära strålfältet, att denna bestrålning saknar betydelse.

 S. E. specialistläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

 Vad är röntgenstrålar?

 När frigjorda elektroner från katoden (efter uppvärmning) träffar anoden uppstår en sk. jonisering. Anodens elektroner störs i sina banor runt atomerna då en extra elektron tillföres elektronskalet. Elektronerna byter då plats i de olika banorna (skalet) varpå övertaliga elektroner lämnar atomen och susar iväg ut från elektronskalet. Denna fria elektron (foton) utgör strålningen. Detta sker samtidigt vid en ofatlig stor mängd elektronskal på anoden.
I samma ögonblick strömmen av elektroner från katoden upphör avstannar således även strålningen.

 K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

 Vad händer med kroppen efter röntgen?

 Inget, förutsatt att en “normal” röntgen genomförs samt att man inte tillhör de grupper där röntgen alltid bör hållas på ett minimum.
Om patienten således är ett barn, en kvinna som är gravid eller där flera omfattande undersökningar göres i följd under en kort tid bör man inta viss förhållning till den konventionella röntgenundersökningen.

 K. T. rtgssk.
Röntgen. Helsingborgs lasarett
(Läs mer om detta under Teknik).