teknik – Fråga Röntgendoktorn

Röntga lungorna ofta

Hur ofta kan man göra lungröntgen? Behöver man oroa sig över cancer från lungröntgen? Har behövt röntga mig flertalet ggr senaste tiden, hur hög risk är det att jag får cancer av detta?

Den individuella risken att drabbas av strålningsinducerad cancer är liten.
Visst erhåller patienten en högre sammanlagd organdos vid upprepade röntgenundersökningar. Det finns ju dock en orsak till att du behöver dessa återkommande röntgen-undersökningarna av lungorna.
Man ska alltid bedöma risker vs. nytta av en röntgenundersökning. Alternativet om man inte genomgår en röntgenundersökning, som är berättigad eller krävs för kontroll av effekten efter behandling, kan bli svår ohälsa.

Om man kan påvisa att ett organ skadats av ett stort antal röntgen-undersökningar visar sig denna stokastiska skada först efter 20-30 år. Sedan vet man inte om en framtida organskada (cancer) är strålningsinducerad (röntgen) eller man ändå hade fått denna cancer av en stor mängd andra fysiologiska/biologiska orsaker.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

CR vs. CT

Är CR röntgen samma som CT?

CR (Computed Radiography) är en förkortning för digital röntgenfilm dvs. med konventionell röntgen (skelett, lungor, mm) görs denna bildtagning på digitala bildplattor (likt digital kamera/mobil) som skickar bilden direkt digitalt till en monitor för granskning och lagring. Tidigare analoga röntgenbilder fick kemiskt framkallas i olika bad innan man kunde se vad de föreställde.

CT (computed tomography) är den internationellt engelska förkortningen men på svenska är den generellt förekommande förkortningen DT (datortomografi).
På ren svenska bland allmänheten kallas denna metod för skiktröntgen och avbildar undersökt kroppsdel som digitala bildskivor/snitt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Implantat av Titan på flygplatsen

Måste jag ha intyg vid flygplatsen?? Jag har titanskruvar i käkarna.

Titan är en metall med oerhört liten magnetism. Titan blir endast magnetisk när man lägger på ett yttre magnetfält sk. paramagnetism. I dessa små storlekar som nya tandimplantat är ger de inte utslag i en större metalldetektor. Om man håller en handburen metalldetektor alldeles intill kinden på en person med äldre tandimplantat av Titan med annan legering så får vi låta det vara osagt om den då ger utslag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur snabb strålning efter

PET/CT 28 april, är det för tidigt för datortomografi 12 juni för strålrisken? Om kroppen hinner hämta sig?

Låt oss förklara det enkelt… Kroppen återställer sig inte efter en röntgenexponering som efter en tillfällig medicinering. Kroppen samlar på sig röntgenundersökningarna efterhand som kan jämföras med att sola på sommaren. Kroppen samlar på sig den totala mängd bestrålning man utsatts för efterhand under åren som går. Så röntgas man mycket tidigt i livet kan det finnas senare risk för sk. stokastiska skador. Dvs. senare i livet uppkomna cellförändringar som beror på tidigare röntgenbestrålningen.
Vad man inte vet då i framtiden, om man nu får cellförändringar långt senare i livet, var det av röntgen 30-40 år tidigare eller är orsaken något annat? Så att säga…

Om det finns risk för strålningsindicerade skador på organ och celler beror på mängden bestrålning mot samma område, när i livet detta sker, vilket organ, mm.
Normal sjukvårdsrelaterad användning av röntgen ska inte ses som farligt då all röntgen måste vara berättigad medicinskt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur ser metall ut på röntgen

Hur ser en metall ut vid en hjärnröntgen är den vit metallen eller svart?

Metall i en röntgenbild kan avbildas både vitt som svart mot omgivande strukturer. Detta beror på hur man konfigurerat aktuell röntgenmodalitet att visa bilderna för en specifik undersökning. Sedan kan man även invertera digitala röntgenbilder oavsett den ursprungliga inställningen så man får ut optimal information ur bilden. Så metall kan avbildas både vit som svart på bilden. De äldre analoga röntgenfilmerna (plastfilm) som framkallades på kemisk väg avbildade alltid täta strukturer vitt.

Vad gäller röntgenbilder av hjärnan är dessa antingen CT- eller MR-bilder. Om metall av något slag finns i skallen är man väldigt restriktiv med MR så då är CT den metod som oftast gäller. En CT-skalle avbildar hjärnan som en gråskalebild där tätare partier (ben, etc.) avbildas ljusare än omgivande mjukdelar som då avbildas mörkare. Metall i bilden blir då helt vitt men ger samtidigt mycket störningar i bilden.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgenstrålar kvar i ett rum

Min dotter har fått hyra en lägenhet i andrahand som var för några år sen en tandläkarpraktik (alltså lägenheten). Det har funnits röntgen apparat i praktiken och säkert har tagits tusentals röntgen bilder. Det som oroar mig är om det finns strålning kvar i lägenheten alltså så kallade sekundär strålning.
Jag är väldigt orolig,min dotter är ung och studerande vistas hemma ofta läser mycket.

Röntgenstrålningens energi upphör i samma stund som röntgenröret slutar skicka ut denna. Att röntgen kan påverka den mänskliga kroppen i för stora doser beror på att när dessa strålar som består av fotoner passerar mänsklig vävnad kan de genom jonisation påverka en cells atomstruktur. Detta ger då en liten kemisk förändring av cellen. Så en levande cell kan skadas av för mycket röntgenbestrålning.
Detta gäller inte oorganiska ting så som metall och sten. Dessa lagrar inte heller någon som helst bestrålning utan energin absorberas helt av tex. betong. Röntgenstrålens energi upphör i samma ögonblick den absorberas av annan materia.

Således röntgenstrålar påverkar endast levande celler i det ögonblick bestrålningen skapas. Varken förr eller senare. Röntgenstrålning kan inte finnas kvar i ett rum när röntgenapparaten släcks.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborgs lasarett

Vad händer vid bestrålning

Varför måste vi skydda oss mot röntgenstrålning? I såfall vilken organ är utsatt för det?

Alla levande celler i kroppen kan påverkas negativt av röntgenstrålning. Strålningen kan skada cellen så att denna dör, eller så kan våra arvsanlag i cellen bli förändrade så att cellen, genom en lång process, övergår från att vara en frisk cell till att bli en cancercell.

Det är när cellen delar på sig som den är känsligt för omvandligt till att bli en cancercell. Detta innebär att vävnader som består av celler som ofta delar på sig är mer strålningskänsliga än vävnader som inte delar sig så ofta. T.ex. är röd benmärg (som bildar celler som behövs i vårt blod) strålningskänslig då den delar sig ofta.
Nervceller, som vår hjärna bland annat består av, delar sig nästa aldrig och är därför inte speciellt strålningskänslig. Barn är ungefär tre gånger mer strålningskänsliga jämfört med vuxna då barns celler delar på sig då de växer.

Att vi vill skydda oss från onödig bestrålning av röntgenstrålar är ett sätt att minska risken att drabbas av en strålningsinducerad cancersjukdom.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Liten MR för arm

Hej, fick just veta att jag ska på magnetröntgen med min handled. Min fråga är om det är den här stora maskinen som man åker in i som de menar eller finns det en mindre variant för handleder mm?
Har astma och får panik om något är för nära mitt ansikte för då känns det som om jag inte kan andas och får då ett astmaanfall i ren panik.

Visserligen finns det små MR-kameror där man sticker in armen/handen och har resten av kroppen utanför magneten. Dessa är dock ganska ovanliga. Vanligen är MR-kamerorna stora och i dessa åker patienten in med delar av kroppen i magneten. Om du tror att du har problem med detta bör du ringa till sjukhuset där du ska göra undersökningen och berätta om dina problem.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hur många MR-bilder behövs

Hur många bilder behövs ca för en komplett MRT på en hjärna i 2D och 3D? 3D ca 1100 stycken, tror jag eller?
Hur stor i Megabyte är ett bildsnitt på en MRT hjärna?

Storleken i megabyte på en MR-bild hjärna beror på vilken typ av undersökning som görs, men vid en ganska normal undersökning av hjärnan används en snittjocklek på 3 mm och bildmatrisen är på 512 x 512 bildelement. Varje bildelement har ett bitdjup på 12 bitar (= 1,5 byte) vilket ger 4096 olika nivåer av ”gråskalan”.
En 2D (två-dimensionell) bild blir alltså: 1,5 * 512 * 512 = 393216 byte = 384 kilobyte = 0,375 megabyte. Sen tillkommer några kilobyte till varje bild i form av en ”bild-header” som innehåller information om patienten, hur undersökningen gjordes, datum och klockslag, mm.
Jag vet inte exakt hur många 3 mm snitt som behövs för att täcka in hela hjärnan, men jag uppskattar att stacken bör vara ca 15 cm hög. Detta skulle innebära 50 st 2D-bilder om dessa ligger ”kant i kant”. Således blir stacken 50 * 0,375 megabyte = 18,75 megabyte stor. Även här tillkommer ”bild-header” så storleken blir totalt på ungefär 19 megabyte.

För att bilderna ska ta mindre plats i bildarkivet kan dessa komprimeras. Villkoret för kompressionen är att ingen information får förloras, så att bilden alltid kan återskapas exakt såsom originalet var. Man pratar om ”lossless compression”. Används bildkompression kan storleken oftast halveras.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Ändring av röntgenbestrålningen

Varför ändrar man på exponeringstiden och inte på strömstyrkan (mA) vid en dentalrtg-bild? Båda borde ju påverka den totala mängden fotoner. Blir det någon skillnad i bilden?

I praktiken skulle man kunna öka rörströmmen istället för att öka exponeringstiden. Det blir ingen skillnad i bilden. Jag misstänker att det tekniskt är enklare (och billigare) att bygga röntgensystem där man bara kan ändra på exponeringstiden och ha en konstant rörström.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett