MR – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Att utreda en knäskada

Jag vred knäet rejält illa för några dagar sedan åkte till vårdcentralen dock var det väldigt svårt få hjälp. De tyckte skulle äta Alvedon och vila
Men kan inte böja, fruktansvärt smärta. Fick till slut röntgen som dock visande inget. Läkaren på vårdcentralen vägrande göra mer. Vägra skicka till magnetröntgen. Dock känner jag något är av. Han sa magnetröntgen är inget, man lagar inte idag korsband menisk eller ledband om de är paj utan var mycket otrevlig.
För 13 år sedan trillande likadant, knäskålen gick av fick sen svår smärta i 2 år. Fick sen magnet röntgen som då visande mer skada.
Läkaren sa jag kan inte begära få en magnetröntgen. Han sa han inte kan göra mer så jag får leva med detta. Sa det finns folk som är svårt sjuka behöver mer hjälp.
Vad tycker ni jag ska göra? Ska jag vänta söka till akuten, för den läkaren gör inget mer än att vara mycket hemsk otrevlig! Det känns som något är av.

Det är ju som så att man som patient inte kan kräva en undersökning, behandling, etc. som inte förespråkas av läkare. Dvs. man behöver en remiss av en läkare till mer speciella undersökningar innan detta kan bli gjort. Är du inte nöjd med det besked eller åtgärder en specifik läkare förordar kan du gå till en annan läkare och se om denna gör en annan bedömning.

Med ”vanlig” röntgen går det enbart att bedöma skelettet samt broskhöjden om knäleden röntgas med patienten i stående position. Med ledning av höjden på ledspringan (knäledsbroskets tjocklek) går det då att dra slutsatser om patienten har artros. Mjukdelsstrukturer i knäleden som menisker, ligament, korsband ses bra med en magnetkamera (MR).

Vid trauma eller akut uppkommen smärta i knäleden är en vanlig röntgen oftast förstaval tillsammans med kliniska tester i form av bla. palpation (känna), test av rörelseomfång och ev. instabilitet samt ev. knäledspunktion för diagnostik och tömning av ledvätska, etc. För mer ingående fakta om de kliniska testerna får du fråga din egen doktor.

Om man ska fortsätta utredningen med en MR-undersökning efter en vanlig konventionell röntgen beror detta mycket på symtom, om den vanliga röntgen inte påvisat någon skelettskada, diagnostiserad skelettskada med lösa fragment i leden, om värken inte anses bero på degenerativa förändringar (åldersbetingad), hur aktiv patienten är, mm.
Detta har även betydelse för om den fortsatta behandlingen blir i form av ren sjukgymnastik, medicinering eller ett operativt ingrepp typ artroskopi (titthål), etc.

K.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Svart i MR-bilden

Har en fråga om mina röntgenbilder. Det är MR-bilder. Man kan se ett svart område i den ena höftledskulan. Vad kan det vara?

Detta kan vara vad som helst då vi inte vet vilken detalj i MR-bilden du syftar på.

Spongiös benstruktur skiftar alltid i gråskala i bilden beroende på olika kompakta partier av strukturen i ett och samma ben. Ligament, broskbeklädnad, ligament, mm. ger svarta resp. vita partier i bilderna beroende på hur de olika ”vinklade” signalerna från benet tolkas av MR-apparaten.

Har du en höftprotes så är svaret enkelt. Metallen i din höftprotes ger ingen signal som kan registreras av magnetkameran.
Man får alltid ett område för platsen där metall finns som inte ger någon bildinformation. Detsamma gäller för datortomografi (CT) som kan få än mer destu mer distorsion i bilden av metall än MR.
Har du inte en protes eller annan metall i höften så kan vi inte ge dig ett specifikt svar….

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Chiari med stående MR

Jag letar efter ställen i Sverige där det finns vertikal/upprätt MR (bl.a. för diagnostisering av Chiari malformation). Känner till att det finns i Umeå men tydligen med för dålig upplösning. Undrar om ni vet var någon annanstans det finns?

Chiari kan idag diagnostiseras med såväl en datortomografi (CT) som ”vanlig” liggande MR-undersökning. Hur behandlingen ser ut beror nog till stor del hur avflödet ner i ryggmärgskanalen påverkas av lillhjärnans nedhäng (Chiari) inte storleken på själva nedhänget. Tyngdkraften har liten påverkan av tonsillernas nedhäng i stora nackhålet. Däremot påverkar nackens vinkel utrymmet i nackhålets bakre kanal där framåtnick ger mindre utrymme och bakåtnick ger större utrymme. En öppen MR-kamera ger således möjlighet att ha den kroppshållningen och göra de rörelser som under belastning ger besvär.
En mer och mer använd metod idag är sk. Cine-MRI där själva likvorflödet filmas. Man har då möjlighet att mer exakt avgöra likvorflödet ner mot ryggmärgskanalen oavsett storleken på själva nedhänget.
Stående MR har idag generellt inte nog med ”kraft” för detaljerade bilder med denna funktion.

Stående MR kan vara lämpad för undersökning av ryggraden, kotdiskarna, knäleder, mm. vid belastning. Även väldigt kraftiga patienter som inte får plats i den ”normala” MR-tunneln kan ev. undersökas med en sk. öppen eller stående MR.
En MR för stående undersökningar finns idag vid Norrlandskliniken i Umeå vad vi vet.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

För många sjukproblem för en doktor

Jag har fått svar från MR-röntgen. Ett minimalt diskbråck centralt mellan de sista koftorna längst ner i ländryggen vilket jag känt av i många år. Men nu sedan ett halvår har jag haft sådan värk att vissa dagar kan jag inte stå och inte alls sitta på en stol, det bränner, spränger och pulserar i vilande som i rörelse. Röntgensvaret var att L-2 kotan utgöres av en hemangiomkota och ingen mer förklaring?

Jag har problem med inflammation i kroppen som de letar efter, går på prednisolon 7.5 mg som underhållsdos under tiden har innan dess fått några kurer, och skulle ta 10 mg eftersom värken är olidlig. Hela kroppen slutade fungera nästan helt efter de tog bort en lymfkörtel i halsen då jag hade förstorade lymfkörtlar över hela kroppen i 2 år. Magen slutade fungera då med, kronisk järnbristanemi i hela livet, en bedrövlig kalkaxel, pålagringar i nackkotorna 6-7 och nu fick jag reda på att jag fått framfall, men livmoder och en äggstock är bortopererad sen flera år. Jag har nästan ingen känsel i ändtarmen vilket gör att jag inte kan tömma tarmen normalt utan att föra in ett finger i sidan och pressa upp och sen får trycka ut det.
Är helt i övergångsåldern. När jag kissar så trycket det på blåsan så strålen kommer uppåt, och har svårigheter att sitta normalt på toaletten på grund av smärtan på L-2 kotan. Röntgen för ett år sedan visade en minimal cysta i höger njure, och har inte lagt så mycket tänkande på det eftersom det var ganska vanligt men de senaste 2 veckorna har jag haft en ihållande värk från höger njure, lite molande värk.

Så nu undrar jag om någon kan se en helhet i allt. Har haft blödande magsår, flera fickor i tjocktarmen och tolvfingertarmen. Vanliga starka värktabletter fick jag inte ta så har gått på 8 Alvedon om dagen i 2 år men det har inte hjälpt men kämpat ändå. Nu har ortopeden skrivit ut oxycontin vilket jag varit emot men var tvungen för att överhuvudtaget komma ur sängen så jag kan ta promenader och vara lite aktiv mycket på grund av att jag går på prednisolon. Äter även mycket kalcium, D3-vit, magnesiumcitrat, k-2.
Gallan är borta sedan många år. Prednisolonen jag fick efter sista operationen kan jag nog säga räddade mitt liv, i så dåligt skick var jag då. Har fått många kortison sprutor i axeln men nu blir det operation och jag vet inte om jag kommer orka med fler operationer, axeln, framfallet, och nu hemangiomet.

Allt detta sköts av en allmänläkare på vc. Kan framfallet ha orsakats av L-kotan och svagheten i låren, och svårigheterna med tarmtömningen och urinstrålen och ”ingen sexlust” alls längre. Jag har 4 stora barn 2 barnbarn så jag är aktiv men kan nu inte på grund av alla problem.

Ska jag be om en ny röntgen för att kolla cystan i njuren? Finns det andra röntgenundersökningar jag kan be om?
Jag vill verkligen bli bättre och fortsätta vara aktiv. Jag har stadigvarande sjukersättning sedan länge. Har värk i hela kroppen, alla leder, muskler o muskelfästen och nerver.
Ursäktar ett långt inlägg. Förra läkaren bara skakade på huvudet och sa att jag ha för många problem då han kunde inte hjälpa mig, så jag behöver verkligen hjälp med frågorna om röntgensvaret och vad som hänger ihop och hur jag ska gå vidare. Jag vet om riskerna med att gå på prednisolon men har inget annat alternativ om jag ska fortsätta orka leva.

Det är en omfattande sjukhistoria du återger här. Sådan här stor symtomatisk klinisk utredning kan våra radiologer inte sätta sig in i och ge dig svar på. Detta är initialt en medicinsk bedömning som din egen läkare måste ta tag i och arbeta sig igenom. Du behöver troligen även remitteras till läkare som är specialister för de områden där du har de olika krämporna och symtomen. Denna remittering till specialistläkare beslutar och ombesörjer din egen läkare (vc). Du kan även själv kontakta specialistmottagningar och sätta upp sig för ett besök genom sk. [ egenremiss ] du skickar in till en specialistmottagning.

Vad gäller hemangiomkotan så är detta kärlnystan benignt. I det avseendet att den ger ingen spridning så som andra tumörformer kan göra. Vad den däremot kan leda till är en försvagning av kotkroppen om den upptar en stor del av kotan. Kotan, som är uppbyggt av spongiöst ben har mindre hållfasthet, kan då kollapsa och ge en kompressionsfraktur. Men så är nog inte fallet med dig då MR-bilderna inte visat en redan kollapsad kota.

Vi kan inte ge dig några direktiv vad du ska göra utan enbart berätta vad det finns för alternativ. Då ryggen verkar vara det som just nu ger dig mest besvär kan man kanske börja med utreda och behandla denna värk. Det vi vet vad gäller behandling av ryggvärk är om de rotblockader vi ger. Dock måste din egen doktor eller annan specialist först göra den bedömningen att det är ditt diskbråck som ger denna ryggvärk och om den ev. är behandlingsbar genom en rotblockad.

Njurcysta-or är vanligt förekommande och utreds oftast inte vidare om de inte ger några symtom.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Fyllda mastoidceller

Jag lider av yrsel sedan 4 månader. Först fick jag diagnos vestibularis neuronit, men efter att ha fått två kraftiga anfall på två månader finns tankar på meniers-liknande sjukdom. Jag är 39 år och kvinna, var öronbarn och har haft plaströr. Som liten ofta sjuk, bla hjärnhinneinflammation där läkarna inte visste om jag skulle överleva.

Nu har jag gjort en MR av hjärna med kontrasttillförsel. Inga tumörer finns, däremot har läkaren skrivit ”som bifynd noteras något ofullständig pneumatisering av mastoidcellerna”.
Någon mer förklaring ges inte. Varken jag eller min husläkare vet hur jag ska tolka detta. Kan detta ha något att göra med min yrsel?

Mastoidcellerna har en något oklar funktion och utvecklas under en tid efter födseln.
Ofullständig pneumatisering betyder att öroncellerna (mastoidcellerna) bakom hörselgången, som alla normalt ska vara luftfyllda, har delar av cellsystemet fylld med vätska, var eller annan material.
Datortomografi (CT) ger bäst bilder av öroncellerna då dessa är delar av benstrukturen i temporalbenet vilket avbildas synnerligen bra med en CT.

Vad denna utfyllnad av dessa cellstruktur bakom örat ger för symtom eller om det är en del av annan process i örat kan vi inte svara på. Handläggningen av symtom från detta område handläggs ofta av en öron-näsa-hals specialist. Så be din husläkare remittera dig till en sådan enhet… om han/hon anser att detta behövs.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan inte ligga ner vid MR

Jag besväras av yrsel även illamående när jag ligger horisontellt på rygg. Läkaren vill undersöka min halsrygg med MR. Jag kan inte ligga still under c:a 30 minuter.
Kan man få kontakt med annan vårdenhet för upprättstående MR av min halsrygg?

Hör med din doktor om du kan få utskrivet något lugnande läkemedel som kan minska din yrsel och illamående (Primperan, etc.) när du ligger ner vid undersökningen. Du bör även undvika mat direkt inför en längre undersökning om du blir lätt illamående.

En annan mycket bra, enkel och snabb metod för att undersöka nacken är med datortomografi (CT) som vid de flesta frågeställningar bildmässigt enbart tar ca. 2 min. Denna undersökning ger fullt godtagbar diagnostik av nackens skelettstruktur och patologi häri. Vad gäller diagnostik av mjukdelar, muskler, kotdiskar, mm. är dock MR förstavalet såvidar det inte finns kontraindikationer mot MR (pacemaker, etc.).

Det beror således på den frågeställning (misstänkt patologi) din läkare har ställt om det går att göra en CT-undersökning av din nacke istället för en MR-undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klädsel vid MR

Jag är en tjej på 15 år som ska göra en magnetröntgen i augusti och jag undrar, för en del säger att man ska vara helt naken när man åker in i tunneln och en del säger att man får en sorts sjukhus dräkt eller vad man ska kalla det. Då undrar jag, är man naken när man gör undersökningen? För jag är lite skeptisk med att vara helt naken.

Nix man behöver inte vara avklädd eller naken vid en MR-undersökning.
Det som du måste ta av dig är alla klädesplagg, smycken, nycklar, bankkort, etc. som innehåller metall av något slag. Detta kan vara klädesplagg med metallbyglar (bh), knappar eller metallgylf i typ jeans.
Har du sådana klädesplagg måste du ta av dig dessa. Du får i dessa fall låna en sjukhusrock/skjorta av röntgen.
Det bästa är om du klär dig i typ mjukis- eller träningsplagg som inte har några metalldelar(obs inga metallringar för knytbandet runt midjan). Likaså bör plaggen inte har några grova tryckta dekaler/märken på tyget som glitterränder, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Amalgam, tinnitus, klaustrofobi och MR

Ska göra magnetkameraundersökning av nacke och rygg. Är mycket orolig för att göra detta. De säger att man ska ta av sig alla smycken, all metall, innan man gör undersökningen.
Vad händer med min kropp vid en magnetkameraundersökning om jag har mycket kvicksilver efter amalgam lagrat i alla fettdepåer i kroppen? Tror ni jag få biverkningar? Brännande hud? Värk? eller annat?

Jag mätte på nittiotalet kvicksilverhalten i urinen (och blodet?) och fick besked att jag har höga halter kvicksilver i kroppen. Endast 5 % av befolkningen har så höga halter fick jag besked om då. Jag har har haft enormt mycket amalgam i munnen.
På nittiotalet gjorde jag en ”betthöjning”. Tandläkaren slipade i alla mina amalgamkronor och fyllningar och satte på vitt tandmaterial. Fick sedan en allergisk reaktion i munnen. Tvingades efter fem dagar slipa bort allt vitt material som tandläkaren värmt fast. Då borrades ner till amalgamet och i amalgamet för att få alla fyllningar och kronor jämna igen.
Efter denna händelse och efter alla lagningar tidigare i livet har gjort att jag fått mycket kvicksilver lagrat i kroppen.

Äter oxycontin (morfin) mot smärtor och metoprolol för högt blodtryck. Kan det ge biverkningar att göra MRT när man äter starka mediciner?
Har dessutom tinnitus och klaustrofobi så det här med MRT är något jag inte vill göra om jag inte måste.

Amalgam som består av kvicksilver, silver, tenn, koppar och zink har inte några magnetiska egenskaper. Det har därför ingen betydelse för en MR-undersökning av hur mycket amalgam och kvicksilver patienten har i sina tänder och kropp.
Egen medicinering har ingen betydelse vid en MR-undersökning vad avser bilderna. Man ska fortsätta med sin normala medicinering inför och efter en MR-undersökning.

Vad som däremot har betydelse för dig inför en MR-undersökning är din tinnitus och klaustrofobi.
MR-maskinen ger i från sig höga smällande ljud vid bildtagning. Dessa kan upplevas mycket besvärande för personer med tinnitus. Som patient erbjuds du såväl öronproppar som hörlurar med musik. Trotts detta kan dessa dessa smällar upplevas som jobbiga. Det du kan göra är att själv inhandla ett par riktigt bra (och dyrare) professionella hörselproppar som du tar med dig. De öronproppar röntgenavdelningen erbjuder brukar vara av enklare (och billigare) sort som släpper igenom ljud.
Det finns tinnitus former där hörselskydd, oavsett sort (och kostnad), inte hjälper.

Personer med klaustrofobi upplever oftast MR-maskinens långa och trånga utrymmet, där bildtagningen sker (tunneln), som väldigt obehaglig. Detta bör du ta upp med din egen doktor som då kan skriva ut någon lugnande mediciner du tar inför undersökningen. Kan du trots detta inte genomgå en MR-undersökning finns eventuell datortomografi (CT) som alternativ. Om detta kan vara ett alternativ för dig beror på frågeställningen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa diskbråck på MR

Jag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader. På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.
Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

Man kan ha symtom som liknar ett diskbråck men ändå inte ger den långvariga svårare ryggvärk som ett utvecklat diskbråck kan ge.
Diskbuktning är ett tillstånd där diskens yttre hölje (anulus) är intakt men försvagad vilket kan ge en tillfällig utbuktning av disken vid belastning genom att diskens kärna (nucleus) pressas ut mot höljet och trycker mot ryggmärgen eller en rotkanal. Disken återgår då till sin ursprungliga form vid vila. Om diskbråcket rupturerat (brustit) diskhöljet återgår det inte vid vila.

En mellankotsdisk i liggande vila utsätts inte för den belastning som när den utsätts för ett tryck då en person står upp och lyfter tungt. Den kan därför se normal ut vid undersökningar gjorda med patienten liggande där disken återfått sin normala form. Spondylolistes (kotglidning) är ett annat tillstånd som kan ge symtom i stående där kotan ovan då glider fram över kotan nedanför men lindras vid liggande då kotorna då glider rätt igen i förhållande till varandra.

Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av benstrukturen samt en något enklare bedömning av ev. diskdegeneration (åldersförändringar) eller kotglidning. Magnetkamera (MR) är den modalitet som idag ger bäst detaljerade bilder av ryggmärgskanalen, diskarna, nervrötterna, kotorna, mm. Kotor eller mellankotdiskar som ger påverkan av ryggnerver brukar generellt kunna diagnostiseras med MR.
Nackdelen kan vara att ”alla” undersökningar göres liggande med ryggen obelastad. Vid belastad rygg (stående) kan kotor ändra läge gentemot varandra, disken kan påverkas annorlunda än vid liggande, mm. mm.

Ryggen kan drabbas av en mängd sjukdomar som ger en oklar sjukdomsbild, Förslitningar, inflammationer, oklara nervbesvär, mm. ses inte alltid på röntgen.
En stående MR-undersökning, vad vi vet, kan idag endast göras i Umeå.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur lång tid tar MR

Har gjort precis en mr med kontrast. Det tog ca 90 min. Remissförfrågan fr läkaren var neuropati el liknande. Det var mr för både hjärna och rygg.
Jag är i 30 års åldern. har haft flera symtom som fläckar i synfältet, svarta fläckar, spasmer typ, känselbedsättning i extremiterarna. har dokumenterad värme kyla bortfall i tår.
Borde jag va orolig för att det tog sådan tid på mr?

En normal MR-undersökning av skalle-rygg med kontrast tar ca. 75 minuter hos oss.
Tiden för en undersökning beror på oklarheter i remissen, vilket/vilka organ som ska undersökas, kontrast, enkel översikt eller fullständig undersökning, hur kraftig magnetfält maskinen kan alstra. Ju kraftigare MR detsu kortare undersökningstid och vice versa. Sedan kan handhavandet av maskinen/undersökningen dra ut på tiden av olika orsaker som inte är relaterade till ev. oklara fynd på bilderna.

Man får inte ta en lång undersökningstid, kompletterande biltagning, etc. som tecken på något kroppsligt fel.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg