Konventionell röntgen – Sida 8 – Fråga Röntgendoktorn

Röntgen av matstrupen och graviditet

Nästa vecka ska jag röntga min matstrupe. Om jag är gravid i ett väldigt tidigt skede, kan då detta vara skadligt för fostret? Röntgen kommer att pågå under ganska lång tid då jag skall äta medan de röntgar.

Det är inget problem om du är gravid. Det är först om man strålar direkt mot livmodern eller i dess omedelbara närhet som man behöver fundera på om ett eventuellt foster riskerar att utsättas för strålning. När din matstrupe och eventuellt övre delen av din magsäck blir undersökt kommer din egen vävnad ner till livmodern att utgöra ett mycket effektivt strålskydd. Den strålning som går neråt i din kropp är så kallad spridd röntgenstrålning och denna har låg energi och kommer därför effektivt att stoppas upp av din egen vävnad innan den når livmodern.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cancerrisk av röntgen för 30 år sedan

Min äldsta son som idag är över 30 år genomgick en tjocktarmsröntgen när han var 5 år. Jag har nu under flera år oroat mig för att jag lät honom genomgå denna undersökning då stråldosen är hög vid en tjocktarmsröntgen. Man hittade inget fel på hans tarm vid undersökningen.
Kan jag nu ha orsakat att han har fått en förhöjd cancerrisk långt senare i livet pga detta?

Med största sannolikhet kommer din son inte att drabbas av något negativt till följd av undersökningen. Det har ju gått mer än 30 år sedan undersökningen. Visserligen är latenstiden lång för strålningsinducerad cancer, men om någon cell hade förändrats från en frisk cell till en cancercell till följd av undersökningen borde cancer har visat sig vid det här laget.
Det finns risker med att göra röntgenundersökningar, men dessa risker är trots allt små, även då det gäller tjocktarmsröntgen av barn. Det finns också risker med att inte göra en röntgenundersökning. Tänk om ditt barn hade haft något alvarligt fel på sin tjocktarm, och man hade missat detta om nu röntgenundersökningen inte gjordes.

Som alltid då man gör röntgenundersökningar ska man kunna motivera undersökningen. Risken med att göra undersökningen ska anses vara mindre jämfört med risken att avstå från att göra undersökningen. Detta gällde också för 30 år sedan.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Höftartros med MR

Är opererad 2005 tredje gången vä höft. Nu har fått besvär sedan 2 år med höger. Ortopeden kan ej säga med säkerhet om det är artros. Har gjort ct röntgen men ej magnetröntgen .
Kan man urskilja bättre med magnetröntgen. Kan jag begära magnetröntgen av min ortoped. Har väldig värk och stelhet. Kan ej gå eller stå längre tider.

MR är väldigt bra på att visa mjukdelar som brosk. CT visar skelett mycket bra där man även kan avgöra höftledsbroskets tjocklek.
Att primärt avgöra artros i höften med MR eller CT är inte så vanligt. Denna frågeställning kan våra radiologer oftast se och avgöra graden av med en vanlig konventionell skelettröntgen.

Artros brukar vara en progredierande process vilket man enkelt kan följa med konventionell röntgen.
Man kan inte som patient begära en undersökning eller behandling som ens egen läkare inte förordar. Däremot är det fritt att byta till annan läkare som då kanske kommer fram till annan slutsats samt därmed undersökningar och behandling.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Reaktiv pålagring på hälbenet

För ca 6 månader sedan var jag med om en olycka när jag åkte snowboard. Jag fick en fraktur i mitt högra calcaneus ben i foten. Jag fick gå i gips i 6 veckor och kryckor i totalt 10 veckor.
I början hade jag väldigt mycket besvär och kände mig otroligt instabil och allt var väldigt smärtsamt. Sedan kändes det som att allt blev bättre men nu den senaste månaden har jag upplevt sådana smärtor som kommer då och då att jag knappt kan gå utan får halta mig fram. Rörligheten i min ankel är väldigt begränsad och i jämförelse med hur jag kan böja mitt vänsta ben (när jag har foten i marken) är markant stor. Det är som att det bara sätter stopp när jag försöker böja knäet.
Jag var nyligen på en röntgen där jag fick som svar att: Det finns en liten reaktiv pålagring på calcaneus mest ventala kraniella ledytterkant.
Vad innebär detta och det mest västenliga: kommer min fot någonsin bli tillräckligt bra igen för att jag skall kunna sporta, springa som jag alltid har gjort tidigare?

Detta är en klinisk bedömning som din ortoped bör försöka förklara.
En liten reaktiv pålagring är oftast en liten betydelselös benbildning men om den sitter olyckligt kan den påverka funktionen kring det aktuella benet.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Cystor i handens ben

Undrar vad ”cystor i distala ulna och capaler” betyder.
Blev röntgad i en handled. Och detta var vad dom skrev på mitt läkar intyg. Skulle komma tillbaka om det inte det onda gick över. Det gick över, men nu ett halvår senare har jag fått ont igen och nu i båda handlederna. Är det något jag bör söka för?

Om det tidigare beskrivna fyndet har att göra med dina besvär kan man inte här avgöra. Du bör överväga att söka läkare för dina besvär.
Små cystor i hand-/handledens ben kan ha många orsaker. Med åldern kan cystor utvecklas och även pga. artros eller andra sjukdomar. Cystorna i sig är ofarliga.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Revben på lungröntgen

Jag har idag varit på lungröntgenundersökning. Det gör mig nyfiken på vilken teknik det egentligen är som används. Det kan väl rimligen inte vara konventionell röntgen eftersom det bara visar ben.

Jodå det var det med största sannolikhet.
När man använder konventionell röntgen ställer man in hur hög ström som ska träffa den anodtallrik som genererar röntgenstrålen. Enkelt förklarat kan man säga att hög sk. rörström (energin i röntgenstrålen) minskar kontrasten i bilden och visar ”mjukdelar” bättre. Låg rörström ökar kontrasten i bilden vilket är lämpligt för avbildning av skelettet. Beroende på vad som ska framträda bäst på röntgenbilden så ställer man in hur ”kraftig” röntgenstrålen (rörströmmen) ska vara.

Oavsett vad man röntgar med konventionell röntgteknik så kommer skelettet med på bild. Vid lungröntgen, med hög rörström, framträder lungvävnaden och blodkärlen bra medan skelettet blir mer diffust. Dock ses revben, rygg, etc. så pass bra att man även kan ställa en enklare diagnos på dessa, t.ex. revbensfrakturer, om även sådant ses på bilden.
Så det kan tyckas finnas mer skelett på röntgenbilden än lunga men exponeringen är optimerad för lungvävnaden vid lungröntgen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad ses på en ryggröntgen

Ska göra en skelettröntgen av ryggslut. Vad kan man utläsa av en sådan?

En vanlig konventionell röntgen av ländryggen är en mycket enkel och snabbt genomförd undersökning. Dessa ”enkla” bilder ger radiologen en överskådlig bild av ländryggens utformning (ev. skolis) och proportiner.
På dessa bilder ses även en mängd tillstånd som kan vara såväl normala varianter som patologiska tillstånd. På en slätröntgenbild kan man diagnostisera olika degenerativa åldersförändringar i form av minskad diskhöjd, artros, diverse benpålagringar, osteoporos, mm, som kan ge ryggbesvär. Man kan även se kotfrakturer med ev. fragment, kotkompression, kotglidning (spondylolistes), mm.

En konventionell röntgenbild av ryggen ger inledningsvis en god överblick från vilken man sedan kan utforma en behandling eller ev. gå vidare i utredningen med magnetkamera (MR), datortomografi (CT) eller annan diagnostisk teknik.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Anografi

Jag undrar hur mycket strålning mitt barn utsätts för under en anografi (”filmade” under cirka 10-15 min) och under en ”vanlig” skiktröntgen av tarmarna? Jag undrar även vad kontrasten innehåller vid en anografi?

Anografi av små barn är stråldosmässigt en snäll undersökning. Stråldosen ligger mellan 0,2 mSv och 0,4 mSv bland annat beroende på hur stort barnet är. En skiktröntgen, eller datortomografi-undersökning, av buken på ett litet barn ger stråldoser på ungefär 2 mSv.
En stråldos på 2 mSv är en liten stråldos, och risken som är förknippad med stråldosen är också liten.

Som alltid innan man ska gör en röntgenundersökning frågar man sig vad som är bäst för patienten. Har man besvär är det oftast viktigt att få detta utrett. Avstår man från röntgen kan kanske problemen förvärras och innebära en långt större risk för patienten jämfört med risken att göra undersökningarna.

Kontrasten innehåller antingen grundämnet jod eller grundämnet barium. Jod eller barium är kemiskt knutna till stora molekyler som gör ämnet ofarligt. För att få en lämplig konsistens brukar man spä kontrastmedlet med koksaltlösning.

M.O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen av nacken

Jag har haft problem med min nacke/rygg i flera år men mycket på sistone . Mitt huvud dras till vänster och det känns som jag har en muskel i kläm vid skulderbladet och brukar emellanåt hoppa till , man kan även känna hur det hoppar till om jag blir masserad där. Tycker det är hemskt jobbigt eftersom jag inte kan hålla huvudet i styr för de känns som den här ”muskeln” drar mitt huvud åt vänster.
Kan man inte göra en muskelröntgen och isåfall har ni någon aning vad de kan vara för något?

Har man problem med nacken bör man få den undersökt av doktor, om inte annat, för att få anpassad behandling av dessa besvär.
Det kan vara förslitningar eller förändringar inom kotpelaren eller någon disk som kan vara orsaken till besvär med värk i muskler, axlar och armarna. Har man råkat ut för en olycka, slag, etc. och därefter har ont i nacken ska man absolut få den undersökt omgående.
För undersökning av förändringar i nacken kan man göra en konventionell röntgen eller/samt undersökning med magnetkamera. Prata med din doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Kompletterande bilder på lungor

Min man röntgade sina lungor efter en hårdnackad lunginflammation. Nu ska han röntga dem igen pga otilräckligt bildmaterial enligt kallelsen. Varför?

Normalt tar vi 2 bilder (frontal och sidoprojektion) på patienter med denna sjukdom. Att behöva ta nya bilder i efterhand pga. att bilderna har rörelseoskärpa, felexponerade, etc. tror vi inte är orsaken. Professionen ska vara så bra att detta fenomen/situation inte ska behöva uppstå… vilket dock ibland trots allt sker.
Orsak till att ta kompletterande bilder är oftast av andra orsaker.

När det misstänkts eller ser ut att finnas vätska i lungsäcken kan då en sidolägesbild tas för bättre avgöra mängden vätska. Även ev. förändringar inom området bakom bröstbenet och runt dom stora centrala blodkärlen här, ses oftast dåligt på en normal frontal bildprojektion. Man kan då behöva ta vridna bildprojektioner för att få bättre bilder över detta område. Likaså för att få ytterligare bilder på strukturer eller ”konstigheter” i bilden som kan avvika från normalt utseende (…men som sedan visar sig ”inte vara något”).
Som sagt orsakerna till kompletteringar kan vara många.
Fråga när ni kommer dit.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett