Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.
Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
Denna lättflyktiga gas injiceras då i blodkärlen vilket bildmässigt avtecknar sig flödesmässigt som vid användandet av jodkontrast. Denna gas elimineras från blodbanorna nästan omgående till lungorna och därefter vädras ut med andningen. Det blir således ingen belastning på njurarna.
Denna gas kan vid vissa förhållande ge något sämre bilder än konventionell jodkontrast. Det kan var vid undersökning av tex. bukkärl på mer fetlagda patienter. Denna gas kan även ge mer smärta vid injiceringen lokalt i mindre blodkärl än vanlig jodkontrast.
Nackdelen med denna metod är den är komplicerad och kräver mer av dig och sjukvården då det är ett invasivt ingrepp.
Då datortomografi (CT-angio) troligen är utesluten kan man ev. göra en MR-angio (magnetkamera) där det också behövs kontrast men i mycket mindre volym än CT-angio. Ska du få kontrast bör du ”vätskas upp” inför undersökningen.
Det finns även ett alternativ men som används mycket sällan då den är svårare att utföra såväl logistiskt som för patienten vilket går ut på att patienten får engångs-dialys direkt efter undersökningen.
Min fru har ett svårläkt sår på smalbenet( benröta?) Fått antibiotika
utan resultat. Skall hon begära en röntgen? Det vill ju aldrig läka
och läkarna har ju ingen hjälp att ge.
Har er doktor konfererat med kärlkirurgisk läkare/mottagning då även dessa specialister bör titta och bedöma detta sår. Din frus sår kan ju beror på någon kärlcirkulatorisk sjukdom som kanske kan behandlas endovaskulärt.
Jag skadade mitt knä i en cykelolycka för 1,5 år sedan. Sedan dess har mitt knä aldrig varit helt ok utan orsakat olika problem, svullnad och smärta. Jag uppsökte tyvärr inte sjukhus i samband med olyckan utan besökte läkare först 2 v senare.
För ca 1/2 år sedan röntgades mitt knä men inga skador upptäcktes på knäleden. Något jag inte förväntat mig heller. Nu i veckan var jag efter remiss från min husläkare på ortopeden där det konstaterades att jag har svullnad i knät men att det kan man inte operera. Hade jag inte heller trott… Något annat besked om mitt knä fick jag inte. Dock togs blodsprov som visade på att jag låg precis på gränsen för hög risk för blodpropp vilket gjorde att jag fick göra akut ultraljudsundersökning av kärlen i mitt ben. Dock utan att något upptäcktes.
Min fråga är hur man kan röntga ett knä som inte har en knäledskada för att se vad som orsakar t ex svullnad eller ställa diagnos? I mitt fall är både mitt knä och min vad ca 1 cm större i omfång än mitt andra knä och vad. Det känns som ett band är åtdraget under knät och som hindrar blodflödet från vaden. Dessutom har jag ömma punkter både på utsidan av knät och insidan. Jag har aldrig fått någon diagnos på vad jag har skadat i mitt knä.
Flebografi
En konventionell röntgen visar endast skelett samt vid stående bildtagning kan ev. broskslitage i knäleden bedömmas. Magnetkameran (MR) är fenomenal på avbilda knäledens mjukdelar såväl muskler, ligament, ledhinnor, mm. Så en alternativ undersökning av ditt knä, med troligen den bästa metoden, är med MR.
Om man avser enbart diagnos av en ev. venös propp i benet kan, förutom ultraljud, en sk. flebografi bli aktuell. Med ultraljud kan det vara svårt att visualisera underbenets vener tillräckligt bra för att säkert utesluta/bekräfta blodproppar häri. Flera sjukhus har ett poängsystem för sannolikheten för blodpropp i benet. Får man lågt poäng samt blir friad med ultraljud från knäleden och ”uppåt” anses risken att det finns en venös blodpropp i underbenet för liten. Trots att underbenet inte undersökts.
Vid en flebografi sprutas kontrastmedel in i benets vener via en nål satt i foten. Detta är en sk. ”Golden-standard” sedan tidigare för diagnostisera venösa ”benproppar” i hela benet. Likaså kan man få en fingervisning om en trombogen process pågår i kroppen med ett blodprov (D-dimer). Detta blodprov kan dock visa felvärden vid tex. graviditet, infekektionsjukdommar, mm.
Vid skador och framför allt vid operativa ingrepp i knäleden är riskerna stora för att utvecka blodproppar i benets vener. Dels blir patienten till viss mån immobiliserad samt så svullnar knäleden upp. Detta är således grogrunden för blodproppar i benet då blodflödet störs. Även maligna sjukdommar kan ge venösa proppar i benen, men det är inte aktuellt i ditt fall. Symtomen är generellt ofta ömhet och svullnad i vaden.
Så… du får prata vidare med din doktor om ditt knä.
Vad kan hända om man har en propp i lungan och är gravid i 7 månaden? Kan den röra sig mot hjärtat på mamman?
Om man misstänker något är fel under en graviditet, oavsett vad och hur lite, så bör man söka läkare för råd eller undersökning.
En lungemboli (propp i lungans blodkärl), som mycket väl kan uppstå i samband med en graviditet, kan vara livsfarlig för modern. Detta tillstånd kan ge symtom som tex. andnöd, smärta vid djupandning, mm.
Ofta är det främst från vänster ben ev. blodproppar kan lossnar och flyta iväg upp mot lungorna under en graviditet.
Att det i vänster ben ev. bildas mer blodproppar beror på kärlanatomin i vänster ljumske skiljer sig mot den högra. Vänster ljumskven ner i vänster ben löper under (korsar) artären som går ner i höger ben. Detta gör att ett stort foster (och mage) som trycker ner mot ljumskarna i slutet av graviditeten klämmer ihop venen till vänster ben under höger ljumskartären. Blodflödet bromsas då upp från vänster ben vilket kan ge ett näst intill stillastående blodflöde där det då lätt kan bildas proppar. Av denna orsak är ofta vänster ben hos gravida mer svullet än det högra.
Nu är det långt ifrån alla gravida som bildar blodproppar trots ”stor mage” eller svullna ben. Likaså kan blodpropparna som beskrivits ovan inte fortsätta ut i hjärtats egna blodkärl (kranskärlen) eller övriga kroppens artärsystem.
Vid misstanke på lungemboli gör man en enkel och snabb datoromografi (CT) med kontrastmedel av lungornas blodkärl. Om man vill diagnostisera ev. proppar i benens vensystem sprutas kontrastmedel in i dessa blodkärl via en liten nål på fotryggen (flebografi).
Under en CT av hjärnan, pga svår huvudvärk, upptäcktes att jag hade ett aneurysm. Blev remitterad till en angiografi och då upptäcktes det ytterligare ett. Det största är 7mm och det andra lite mindre.
Min fråga är: Det togs flera ”plåtar” och det blir ju en viss värmekänsla, men för varje bild de tog blev det allt varmare. Till sist kändes det som att det brändes. Det var mycket obehagligt och skrämmande. Ska det verkligen kännas så? Nu är jag rädd för att behöva göra om detta om det ska bli operation.
Det som värmde är troligen den kontrastmedel som sprutades upp selektivt i halskärlen till huvudet. Denna effekt är vanlig. Även huvudvärk kan uppstå i samband med kontrastinjektionen till hjärnan.
Kontrastmedel har allmänt en värmande effekt vid snabb injektion lite beroende på var i kroppen man sprutar det. Detta på grund av bl.a. kontrastens något högre osmotiska effekt som gör att den drar in vätska genom kärlväggen från omgivande organ. I vilken grad beror på kontrastens isotona egenskaper och jodkoncentration. De flesta biologiska strukturer i kroppen är ju sk. semipermeabla (halvgenomträngande).
Plasmavolymen (mängden ”blodsubstans”) i blodkärlen ökar vilket blir en vidgning av blodkärlet. Vidgade blodkärl värmer. Man vet inte om denna vidgning av mindre kärl även ger en smärtpåverkan. Man har inte kunnat påvisa att det finns några smärtreceptorer i kärlväggen som reagerar med dessa obehag till följd av den ökade plasmavolymen i blodkärlet.
När man sprutar större kontrastmängder ut i mindre kärl byts blodet ut någon sekund mot kontrastmedlet. Denna snabba sk. hemodynamiska effekt av bl.a. syrebrist kan ha en påverkan på ”mer känslig” omkringliggande vävnad.
Men ingen tycks veta den exakta orsaken till vissa effekter som kontrastmedlet åstadkommer.
Det är ju även så att efter man blivit varse om något så känner man efter lite mer vilket också då känns mer….
Om någon har haft en propp som har lossnat och vandrat vidare kan man då se ”sviterna” efter den på någon röntgen, och i såfall vilken röntgen?
Att kartlägga blodbanor är en komplex uppgift där ofta flera metoder används. Först genomförs en klinisk bedömning.
En propp som lossnar (emboli) sätter sig alltid på något annat ställe i blodflödets riktning. Om en propp lossnat och ger symtom beror val av diagnostisk metod på var och vilka symtom denna propp ger. Blodprov för analys av koagulation, pågående ischemisk sjukdom, mm. är en mycket viktig initial del i en utredning.
Har man inga symtom eller avvikande blodvärden finns ingen anledning till någon röntgen.
Venösa proppar från benen sätter sig i lungartärerna (lungemboli). Dessa diagnostiseras med CT (datortomografi). Isotopundersökning kan ibland användas för att kontrollera effekterna efter en ev. propp i ett organ. Detta görs dock ej på röntgenavdelningen.
Har man haft tidigare proppar i benens vener ses dessa kärl som sk. posttrombotiska kärl. Det betyder att venerna är slingriga, många och saknar på många ställen normalt förekommande venklaffar. Detta kartläggs med antingen ultraljud eller en sk. flebografi.
Proppar i övriga artärsystemet lossnar mer sällan men kan då så sker diagnostiseras med CT, MR, ultraljud eller angiografi. Proppar i artärsystemet kräver oftast akut undersökning och behandling.
Gemensamt för de flesta undersökningar av blodbanorna är att kontrastmedel sprutas in i blodkärlen.
Min mor,snart 80 år har fått tid för CT aorta. Varför görs detta, hon har sedan tidigare opererats för carotisstenos på båda sidor, har genomgått en by pass av hjärtat, har stora problem med sina kärl i underbenen som är helt blå.
Ska jag be om ett samtal med hennes kärldoktor eller vad tycker ni?
Det kan ju tyckas konstigt att ingen meddelat er anledningen till varför denna undersökning ska göras.
Det kan vara en kontroll av de tidigare opererade carotisstenoserna. Man tar då bilder från aortabågen och upp över halsen till skallbasen. Detta gör man med kontrastinjektion i blodet för att avbilda blodkärlen. Detta kan då blivit kallad CT-aorta i kallelsen…
En annan normal orsak till att undersöka aorta med CT är bl.a. för kontroll av ev. anerysm (pulsåderbråck). Likaså kan man rellativt bra avgöra blodkärlens kondition från aortabifurkationen (strax nedom naveln) ner förbi ljumskarna. En annan och bra metod för att diagnostisera blodförsörjningen är med magnetkamera (MR).
Men vi tycker du absolut bör be din mors doktor om besked om varför denna undersökning ska göras.
Vad som däremot kan tyckas vara viktigt är en undersökning av benens blodförsörjning.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Undrar om det går att röntga stora kretsloppet för att se om det finns förträngning på annat sätt än genom att gå in i kärl (angio)?
Vad heter en sådan undersökning i såfall?
Jovisst går det tekniskt att avbilda hela kretsloppen. Detta kan man göra med magnetkameran men generellt gör man det aldrig. Det är ingen praktiskt genomförbar undersökning pga. tidsåtgången samt det merarbete det ger att kartlägga hela kretsloppet.
Problemområde i kroppen där blodförsörjningen anses vara orsaken brukar visa sig i form av smärta, sår, etc. Generellt ska man då inrikta diagnostiken på detta område.
Magnetkameran används generellt för diagnostik av valda blodkärlsavsnitt. Vid ev. förträngningar kan man därefter, vid behov, gå vidare med angiografi (interventionell kärlröntgen) för mer noggrann kartläggning av specifika blodkärl samt ev. åtgärd (ballong-dilatation) av förträngningar.
Mvh
K. T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett
Är 32 år och har under ca 9 år haft en brusande,vinande och pulserande tinnitus som avtar när man håller mot sidan av halsen för att sedan komma när man släpper.
De kollade halskärlen med ultraljud,för att se förkalkningar men där var inga då. På öron kollade dom så det inte var en tumör på hörselnerven, de trodde att det är ett kärl jag hör. Skulle höra av mig vid förändring.Det har det blivit nu, har fått tid på vårdcentralen.
Om man ska röntga kärl i hjärnan eller halsen vilken undersökning blir det då? Är jätterädd för komplikationer vid kärlröntgen. Tack på förhand!
Åsa.
Man bör börja undersökas med magnetkamera (MR) eller skiktröntgen (CT) som är enkla undersökningar.
För att kunna se blodkärlen ges en liten mängd kontrastmedel, i ett blodkär i t.ex. armvecket, i samband med undersökningen. Förutom blodkärl ser man även omgivande vävnader på halsen och i hjärnan bättre pga. kontrasten.
Först om dessa undersökningar inte ger tillräcklig information om dina besvär kan man göra en kärlröntgen (angiografi). Detta gör man om dina besvär är på pass stora för dig att denna mer omfattande undersökning, som får ses som en mindre operation, anses berättigad. Vid denna undersökning för man in med en slang via ljumsken och sprutar sedan kontrasten lokalt i aktuella kärl uppe i halsen.
Er det farlig å ta angiografi? er det bivirkninger?
Den vanliga angiografin sker oftast med “konventionell” röntgenteknik, dvs där röntgenbestrålning förkommer. Här är riskerna de samma vid all exceptionellt stor röntgenexponering. Se våra sidor om teknik och biologiska effekter på vävnader och organ.
Idag används även magnetkamera (MR) för rena diagnostiska undersökningar. Dvs. undersökningar där inga interventionella åtgärder (ingrepp/behandling) sker.
Gemensamt för båda teknikerna är att kontrastmedel måste andvändas för att åskådliggöra blodkärlen.
All konrastmedel har viss skadlig effekt på organ och vävnad. Omfattningen av detta beror på ev. allergi, diabetes, nedsatt njurfunktion, ålder, mfl. faktorer. Ev. risker med själva undersökningsförfarandet beror främst på vilka åtgärder (interventioner) som göres samtidigt i behandlande syfte.
Det finns alltid en viss risk med att ha främmande föremål inne i blodbanan. Små proppar kan lossna och sätta sig längre distalt. Efterföljande blödningar kan ske i punktionsstället. Mm, mm.
Dock genomgår man ingen interventionell angio (konventionell) utan orsak. Här får man återigen bedömma nyttan gentemot ev. risker med undersökningen.
Fördelarna är dock oftast stora då de flesta ingrepp trots allt ger ett lyckat resultat med högre efterföljande livskvalité.
K. T. rrgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs Lasarett AB
Finns det inget annat kontrastmedel som inte belastar njurarna vid kärlröntgen? Mitt kreatininvärde är ca 300.
Jodå man kan använda medicinsk koldioxid-gas vid angiografier (röntgen av blodkärl).
K. T. rtgssk