CT – Sida 16 – Fråga Röntgendoktorn

Besvär av CT

Jag har gjort en datortomograf av hjärnan igår.
I början av undersökningen, kände jag först en brännande smärta på pannan.
Jag undrar om man då ställde in maskinen och om det rätt att man känner så ?
Efter undersökningen har jag haft ett tryck över pannan hela tiden.
Är det normalt ?

Att man får smärta av bestrålning eller annat från datortomografen (CT) har vi inte varit med om tidigare.

Däremot så kan man tillfälligt påverkas så av kontrastmedel som, beroende på frågeställningen, ges i samband med CT-undersökningen. Denna känsla efter kontrast i form av bl.a. värme (huvudvärk) ska normalt gå över inom någon minut efter kontrastinjektionen.
Vid mer sällsynta fall kan patienten få andra former av neurologiska reaktioner. Dessa besvär kan vara så diffusa att patienten tror det är en ”normal” reaktion. Oftast får vi inga rapporter om detta varför vi inte har uppgifter eller statistik om detta då de förekommer så pass sällan.

Har du inte fått kontrastmedel så kan vi inte förklara denna känsla.
(Vi har förbigått el-allergi och andra oklara reaktioner på strålning etc. som inte är vetenskapligt bekräftat)

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT vs. MR vid stroke

Kan man se säkert på röntgen om man har haft en hjärnblödning eller slag som det ju också kallas eller stroke? Är det bäst att göra någon av de här nya undersökningarna som kallas datortomografi (CT?) eller magnetröntgen?
Vilken är bäst? Om det skulle vara något annat än hjärnblödning/stroke syns det i så fall på datortomografin? Är det säkrast att göra magnetröntgen (MRT) för att få reda på mest och inte missa något som kan vara sjukt i huvet? Fast det kanske är väldigt dyrt att göra MRT.

Stroke innebär en ”hjärnkatastrof” av något slag. Detta kan då vara antingen i form av blödning eller blodpropp. MR är väldigt bra på att avbilda hjärnan. Det är CT också men med något sämre detektering av hjärnans olika mjukdelsstrukturer.

Dock görs alltid en CT först vid dessa frågeställningar. Att ta bilder med en CT på skalle/hjärna tar 30 sekunder. Med en magnetkamera tar det ca. 10-15 minuter. Till detta tillkommer sedan den tid det tar för att förflytta patienten fram och tillbaka i resp. maskin. Vid dessa frågeställningar prioriteras snabbheten för att begränsa en skada i hjärnan. Om CT inte visar något kan man vid fortsatta besvär ev. gå vidare med en MR av skallen vid ett senare tillfälle.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oral kontrast inför CT

Jag undrar hur mycket mindre en patient som har stomi får dricka inför en ct undersökning. När vi tex utför bukundersökning ber vi patienterna dricka 1,5 L vatten 1,5 timme innan undersökning. Jag tror att stomi patienterna endast får dricka 0,5 L men är inte säker.

Våra ”normala” bukpatienter dricker 1 liter kontrastblandning.
Tidbokade patienter dricker under 1 timme. Patienter inlagda på lasarettet dricker samma mängd under 1,5 tim.
Pat. med iliostomi dricker 500ml under samma tid som ovan. Pat. med simoideostomi dricker full (normal) mängd och samma tid.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom

Jag undrar lite om tillförlitligheten vid datortomografi utan kontrastvätska jämfört med med.
För 3 år sedan gjorde jag en CT där huvudsyftet var att se om jag hade njurstenar eller andra problem vid njurarna. Denna CT gjordes utan kontrastvätska. Njurarna var ok och man hittade inga andra konstigheter i mage/buk även om utlåtandet säger att ”that evaluation of the solid abdominal viscera is limited by lack of intravenous contrast”. Nu har jag nyligen opererat bort ett förstadie till malignt melanom (melanoma in situ). Fått provsvar som visar att ingen spridning till omkringliggande hud skett efter säkerhetsmarignal kring tumören togs bort. Hudläkaren rekommenderade heller ingen specifik uppföljning. MEN i denna veva har jag även gjort en CT med kontrast för att kolla av andra saker (ej relaterat till hudcancern) varvid man upptäckte ett misstänkt hemangiom (2,5 cm) på levern. Är nu remitterad för att göra ultraljud med kontrast!
Läkaren tror att det kan ge en tydligare bild av förändringen. Man säger att hemangiom ofta är medfödda och helt ofarliga. Isåfall kan det vara så att CT’n som jag gjorde i USA kan ha missat detta pga att den inte hade kontrast? Eller kan ofarliga hemangiom växa till sig? Är förstårs livrädd för att förändringen ska vara en metastas från huden men läkaren säger att det inte är särskild sannolikt och att ultraljud nu görs mer ”-för säkerhets skull”.

Vad tänker ni om användandet av ultraljud med kontrast för att säkerställa diagnosen?
Tycker att jag just nu åker vårdkarusell och inte får några svar från mina läkare.

Man måste skilja på att upptäcka en förändring resp. att med rimlig säkerhet fastställa en förändrings natur.
Hemangiom kan ibland upptäckas på CT utan intravenös kontrast men det kan vara svårt. CT med kontrast kan oftast upptäcka hemangiom på ett bra sätt.
Att säkerställa diagnosen hemangiom med CT kräver dock oftast att undersökningen utformats på ett särskilt sätt som man inte gör rutinmässigt.
En riktad undersökning mot detta förmodade hemangiom med kontrastförstärkt ultraljud har mycket goda förutsättningar att säkerställa diagnosen hemangiom.

T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oro om CT

Jag önskar info om datortomografi. Ska röntga mina bäckenleder och har gjort 3 misslyckade försök med magnetkameraundersökning och nu ska vi prova med datortomografi.

Jag fick panik i tunneln och nu är jag rädd att det är en tunnel på denna metod också… Är hålet större? Hur lång är tunneln? Kan mitt huvud sticka ut på andra sidan vid röntgen av höfterna? Är livrädd att jag ska få samma cellskräck igen…
Hur lång tid tar det och brukar man få lugnande även vid denna metod? Har man kläder på sig ? Har fått väldigt dålig info…Ska jag få kontrastmedel, och hur, tro?

Du behöver inte oroa dig det minsta för undersökningen med CT (datortomografen).
När du ska röntga bäcken och höfter med denna teknik ligger du med fötterna först in i det sk. gantryt ”öppningen”. Du kommer därför inte in med varken överkroppen eller huvudet i gantryt!
Gantryt på en CT har ungefär lika stor diameter (eller litet) som på en magnetkamera men… det är endast ca. 30-40cm djupt. Detta i jämförelse med magnetkamerans långa ”tunnel” på 150-200cm.

Skelettröntgen med CT sker vanligtvis utan kontrastmedel.Detta beror dock lite på frågeställningen.
Undersökningen tar ca. 5 minuter (om inget kontrastmedel användes). Du kan ha kläder på dig. Byxor eller annat över benen får dock inte vara av eller innehålla metall (blixtlås, knappar, mm.). Strumpbyxor och liknande mjukisvarianter utan metall är helt ok. På överkroppen kan du ha vad som.

Så… ingen anledning till oro!

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-sinus vid graviditet

Jag har just varit och gjort en CT-röntgen av bihålorna, eftersom jag dragits med infektion i dem sedan augusti. Jag och min sambo använder inte preventivmedel, och skulle välkomna ett eventuellt barn. Så det finns en möjlighet att jag kan vara gravid. Men jag vet inte, eftersom jag väntar mens om först ett par dagar. Fostret skulle väl vara ca 1,5 vecka i så fall. Nu har jag läst att om man möjligen är gravid, så bör man använda ett blyförkläde, något sådant fick inte jag. Och nu undrar jag givetvis; vad innebär detta? Hur stor är risken att ett ev foster blivit skadat? Jag känner mig väldigt orolig!

Risken får anses som minimal!

Bihålorna sitter långt från buken. Strålning sker endast mot ansiktsregionen. Ev. spridd strålning är minimal. Därför inget blyskydd. Röntgen av bihålorna med Ct sker nästan alltid med mycket lägre strålningsdoser. Detta för att minska bestrålningen av ögonen.

Så… är du gravid, oavsett tid, så var glad och njut. Din undersökning är inget att oroas över vid en ev. graviditet.

K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT hjärna

Jag har under 1 års tid gått runt med en ostadighetskänsla, yrsel och trötthet.
Jag röntgade hjärnan förra sommaren precis när det började med yrseln och jag undrar om jag inte hade nån tumör då, borde det väl inte dykt upp nån nu?
Och hur ofta kan man göra en ct röntgen utan att det anses farligt med stålningen o så?

Man måste alltid vid alla röntgenundersökningar väga nytta mot riskerna med strålning, kontrast, ålder på patienten, gravid, etc.
Att t.ex. röntga huvudet 2-3 gånger under ett år anses inte som en risk för strålningsskador om detta förhoppningsvis anses väl befogat.
Ingen kan utesluta eller garantera frånvaro av en sjuklig process i hjärnan utan en ny undersökning. Det finns dock så mycket annat man kan bli yr och trött av. Öronen, blodtryck, blodbrist, etc.
Man ska inte gå och tro det värsta…

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Reagera av CT

Jag har fått hjärnan undersökt med datortomograf. Under undersökningen, precis när bilderna togs, kände jag av en mycket obehaglig, stramande/domnande, ”surrande” och liksom ”värmande” känsla igenom överkroppen och huvudet. Blev chockad över detta, eftersom jag förväntade mig att inte känna någonting. Efteråt kändes det jättekonstigt i huvudet och i lungorna, och jag behövde hosta för att det liksom ”pirrade” i lungorna. Känslan av stramande och obehag sitter i fortfarande, efter några dagar. Vad kan det bero på? Är det vanligt att man känner av/reagerar på röntgenstrålning?

Man reagerar inte på något sätt så av röntgenbestrålningen!

Du har förmodligen fått kontrastmedel i samband med CT-undersökningen av hjärnan. Av kontrastmedlet kan man uppleva värmekänsla i hals och övriga kroppen just i det ögonblicket kontrasten sprutas in. Vissa kan även känna en konstig (järn-)smak i munnen. Dessa fenomen bör/ska vara relativt snabbt övergående om man inte upplever någon form av allergi mot kontrastmedlet.
Detta borde röntgenpersonalen upplyst dig om innan undersökning ….

Reagerar man med utslag, andnöd kräkningar, yrsel, skakningar efter ha lämnat röntgenavdelningen ska man omedelbart kontakta sjukhuset igen. Viss reagens mot kontrastmedlet vid allergi kan även komma först efter någon dag. Dessa obehag ska dock vara övergående inom någon dag. Om inte bör kontakt tas med sjukhuset.

Detta måste du uppge för din doktor/vårdpersonal om du i framtiden kommer att undersökas med kontrastmedel.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-aorta och diskbråck

Jag undrar om ett diskbråck kan ses på en ct-thorax som är avsedd för lungemboli diagnostik alternativ aortadissektion?
Nästa fråga är om man kan se lungembolier om man gör en CT-aorta?

Diskbråck diagnostiseras inte så bra med CT. CT avbildar ben bra men själva mellankotsskivan avbildas bäst med magnetkameran (MR). Magnetkameran är ypperlig för att avbilda mjuka (vätskerika) organ, ligament och leder.

Man kan se lungembolier vid en CT-aorta (stora kroppspulsådern). Dock beror detta mycket på var den insprutade kontrastkonen befinner sig i blodsystemet för tillfället. Med dagens CT-maskiner ”triggar” man när bildserien ska starta. Dvs. CT-maskinen mäter koncentrationen kontrastmedel i något förutbestämt blodkärl. När sedan nivån av kontrast blivit tillräckligt hög startar bildserien. Vid aorta mäter man givetvis i aortan. Skulle bildserien sätta igång så pass snabbt att injektion av kontrast fortfarande pågår med flöde ut i lungartärerna så får man bra bilder även av dessa då det finns kontrast häri. Om det inte finns kontrast i lungartärena när bildserien tas är det svårt att avgöra eventuell förekomst av tromber i dessa kärl.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT colon

Skall genomgå CT-colon och undrar om det finns andra kontraster att få än dessa med jod eftersom jag är allergisk mot jod, och vilka ev biverkningar som då också kan medfölja.

Skulle också vilja veta om enbart Koloskopi-undersökning kan räcka för att utesluta två andra som är föreslagna , nämligen först CT-colon och senare vill man att jag ska göra en sigmoideoskopi. Har genomgått många mag-och tarmundersökningar under de seanste 20 åren och även haft temporär stomi.

Till CT-undersökningar finns inga andra kontrastmedelssorter för blod än de med jod i. Om du absolut måste göra en undersökning med denna kontrast måste man premedicinera dig först. Dvs. man behandlar med någon anti-allergi medicin innan undersökningen. Denna anti allergena premedicinering avser då att hindrar eller minskar ev. reaktioner mot ämnen i kontrastmedlet. Har man tidigare fått mycket utvecklade reaktioner mot kontrastmedel bör man välja annan undersökningsmetod.

Alternativet till CT-colon är den konventionella tjocktarmsundersökningen. Vid denna undersökningen tillförs inget kontrastmedel till blodet.

Via ett endoskop (coloscopi) kommer man oftast bara upp i tjocktarmens distala delar (descendens, sigmoideum, rectum). Tjocktarmens alla ”krökar” kan göra det svårt att föra ”upp” endoskopet längre. Dock ett endoskop visualiserar tarmslemhinnan bättre än en svart och vit röntgenbild. Detta vad då gäller ändtarm och tjocktarmens mer distala delar.

K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett