CT – Fråga Röntgendoktorn

Kontrastmedel och patologisk förändring

Kan man 100% avgöra om en tumör i lungan är elakartad genom att den lyser med kontrast medel? Kan godartade tumörer också lysa?

De flesta förtätningar i lungorna utgörs av inflammatoriska inslag, fibros, adenom, mm. Dessa förändringar laddas inte upp av kontrastmedel.
Om man ser en förändring i lungan som ”laddar upp” av kontrastmedel kan man konstatera att där finns en kärlrik förändring av något slag där det kan finnas en anledning att misstänka en patologisk malignitet som måste fortsätta utredas.
Kärlrika förändringar kan även utgöras av benigna, då oftast hemangiom, kärlmissbildningar (ej tumör) som man kan hitta lite varstans i kroppen. Benigna kärlmissbildningar eller benigna lungtumörer utgör en liten del (ca 2%) av alla ”lungtumörer”.

Många förändringar kan radiologen utifrån enbart CT-bilderna bedöma typ av förändring eller patologi genom dess lokalisation, form och utseende, hur den laddar upp med kontrastmedel, tagna blodprover samt med hänsyn till patientens anamnes. Är patienten över 50 år samt är/har varit rökare får man nog misstänka en malign förändring.

Primärtumör i lungan har ofta en spretig och ojämn form.
Mer vanligt förekommande är metastaser som spridit sig till lungorna från en primärtumör lokaliserad på annan plats i kroppen.
Metastaser är ofta kärlrika och laddar upp sig snabbt med kontrastmedel och har ofta en rundad och jämn form och kan vara solitär (enstaka) eller som multipla i olika storlekar.

Små oklara förändringar <5-6mm följs oftast upp med kontroll efter några månader såvida patienten inte har riskfaktorer som talar för en hög risk för malignitet.
Kan man inte utifrån CT-undersökningen klassificera en större >6mm specifik lungförändring måste man punktera förändringen och få ut en bit vävnad (biopsi) för att avgöra vilken typ av celler den främmande förändringen består av. Provtagningen kan även göras via bronkoskopi.
Vidare utredning av tumörutbredning göres med PET-CT samt ev. magnetkamera.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se tidig emfysem på röntgen

Hur tidigt kan man se emfysem efter tex ett givet datum där olycka skett av farliga gaser!
Vilka regler gäller för den vården att upptäcka emfysem i tid!!

Definitionen av emfysem är stora luftblåsor som skapats av att väggarna runt lungblåsorna (alveroler) destruerats och skapat en större hålighet. Den totala ytan i lungorna som tar upp syre minskas på på sätt.
Emfysemhåligheterna kan ha en storlek från mindre än 1cm till några centimeter samt att involvera större delen av bröstkorgen.
Mycket stora emfysemhåligheter som upptar en större del av thorax kan på vanlig konventionell lungröntgen förväxlas med en pneumothorax.

På en vanlig lungröntgen ses emfysemblåsor först när de vuxit i storlek som är i ett senare skede av sjukdomen. En lindrig emfysem med små emfysemblåsor vara svår att se där man istället kan vägledas av bristen på distala små lungartärer ute i perifer lungvävnad med en samtida storleksökning av kärlen kring lunghilus. Andra tecken i den konventionella lungbilden som kan misstänkliggöra KOL och emfysem är uträtade diafragmavalv och ofta ett litet och smalt hjärta på sidobilden.

Datortomografi (CT) är den metod som har bäst sensibilitet för diagnostik av mindre emfysemblåsor i ett tidigare stadie men används inte generellt för diagnostik av detta då tillgängligheten till CT i allmänhet är begränsad.
CT kan dock bara konstatera att emfysem finns men inte avgöra hur stor del av lungorna som är drabbad.

KOL och emfysem ställs initialt genom kliniska symtom, spirometri och ev. en konventionell lungröntgen där man ev. kan bekräfta diagnosen.
Vid oklar klinisk diagnos eller oklara fynd (differentialdiagnostik) med en konventionell lungröntgen kan en CT göras för diagnostik samt att kartlägga blåsornas utbredning.

Det finns idag ingen screening-program för KOL så som det finns för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer, prostatacancer (PSA-prov), tjock- och ändtarmscancer och aortabråck på män. Det är därför upp till varje person att uppsöka sjukvården på eget bevåg om man misstänker sjukdom eller har symtom från lungor och luftvägar som indikerar en utredning.

Idag pågår studier med bla. magnetkamera (MR) för utredning av emfysemblåsor där man kan avgöra deras totala volym och därmed påverka på lungfunktionen.
Det finns även studier där patienten andas in ett ämne där man vid utandningen kan mäta hur mycket av ämnet som stannar kvar i lungorna och därmed kan man beräkna förekomsten av även små emfysemblåsor.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Vad ses på en CT-urinvägar

Vilka andra organ ser man vid en CT- urinvägar?

Man får en bra överblick på alla organ från strax nedom diafragmavalven (ovan njurarna) ner till urinröret vilket är området för urinvägarna som utgörs av njurar, urinledare och urinblåsa. Urinröret undersökes inte med datortomografi (CT).

CT-urinvägar med iv kontrast — CT-urinvägar med kontrast

Göres undersökningen utan intravenös kontrastmedel ses enbart de anatomiska strukturerna av bukens organ. Man kan då avgöra utseendet på de olika bukorganen men inte om det finns någon patologisk förändring eller funktionshinder såvida en ev. förändring är kalkrik (skelett, njurstenar, mm.) eller är så pass stor att den utgör en stor massa i buken eller deformerar organets normala friska utseende som då ses på bilderna.

Med kontrastmedel som injiceras i blodbanorna ses flertalet sjukliga förändringar bättre då patologiska strukturer ofta har en stor mängd nybildning av sjukliga små blodkärl som försörjer cellerna i den sjuka förändringen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Cervixcancer som bifynd

Undrar bara kort och gott om man ser livmoderhalscancer och äggstockscancer på ct buk med intravenös kontrastvätska? Egentligen är frågeställningen endast lever/ blindtarm men kollar ändå röntgenläkaren alla andra organ?

Vid ett tidigt stadie av livmoderhalscancer (cervixcancer) då det egentligen är enbart celförändringar och inte invasiv växt i omgivande mjukdelar ses detta troligen inte med varken CT eller MR oavsett kontrastmedel då minsta storleken på synbar diagnostikbar förändring brukar ligga på ≥1cm. Magnetkamera och transvaginalt ultraljud är de diagnostiska metoderna som normalt lämpar sig bäst vid en inledande utredning.
MR klarar ofta bättre av att diagnostisera mindre tumörengagemang till omgivande organ än vad CT klarar.

Äggstockscancer (ovarialcancer) ses oftast med CT då denna form av cancer oftast ger symtom först när tumören växt till sig varför utredningen startar i ett relativt sent skede.
Vad gäller ovarialcancer ställs denna diagnos i de tidigare stadierna genom blodprov av cancermarkörer för denna typ av cancer samt invaginalt ultraljud.

Patienterna med dessa cancerformer får oftast genomgå en CT thorax/buk med intravenös kontrastmedel för att dels visualisera tumörutbredning lokalt men även kontroll av ev. fjärrmetastaser från tumören.

Vid granskning efter bilddiagnostik med CT och MR synas alla organ som ses på bilderna. Mest uppmärksamhet ägnas de organ som ingår i frågeställningen från remitterande läkare. Med tanke på den stora mängd bilder som produceras vid en CT-undersökning detaljstuderas inte varje enskild bild vilket det inte finns kapacitet för. Därför är det viktigt med en klinisk väl framställd indikation och frågeställning från remitterande läkare. Dvs. din doktor.

KT. rtgssk.
Röntgen Helsingborg

Herniografi

Jag har fåt remiss från kirurgen till CT herniografi. Det gäller om oklart ljumskbråck. Varför gjorde dom CT krystning utan kontrast medel?

Tidigare gjordes en radiologisk herniografiundersökning genom nålpunktion av bukhinnan varefter radiologen injicerad jodkontrastmedel i bukhålan. Patienten fick sedan krysta medan röntgenbilder togs från olika vinklar och vid ljumskbråck syntes en utvidgning av tarmen genom ljumskligamentet.

Numera göres denna undersökning med ultraljud, MR eller CT (datortomografi) vid oklara fall. Flertalet ljumskbråck kan diagnostiseras genom kliniska fynd.
En CT-herniografi göres inledningsvis utan kontrast vare sig intravenöst eller då patienten dricker kontrastmedel. Oftast kan radiologen enkelt se ett ljumskbråck när patienten krystat under själva bildtagningen.

Vid fortsatt oklara fynd bildmässigt kan undersökningen göras om efter att patienten druckit kontrastmedel och ev. intravenös kontrast för att utesluta annan patologi. Tarmarna innehåller då kontrastmedel som bildmässigt avbildar tarmens utvidgning vid krystning.

Ultraljud är också en bra diagnostisk metod där även differentialdiagnos (annan orsak till besvär med liknande symtom) kan ställas.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR vid misstänkt fotskada

Visst är MR röntgen en bättre metod att utför för att se om man har en fraktur I en fot än en vanlig röntgen??

Båda metoderna har sina fördelar och svagheter.
Konventionell skelettröntgen visar oftast skelettskador så pass bra att detta räcker för en diagnostik. När den konventionella röntgendiagnostiken inte ger adekvat svar på orsak för upplevd smärta som inte går över eller kan ge komplikationer ifall en skelettskada missas, tex. skador i handlovsbenen, mellanfoten, kan datortomografi (CT) eller MR göras.

CT ser skelettstrukturer mycket bra medan MR avbildar mjukdelarna bättre där ev. benmärgsödem kan indikerar på en skelettskada. stressfaktur, mm. Datortomografi är en mer lättillgänglig och enklare undersökning än vad en MR-undersökning är där det oftast är långa väntetider.

KT. Rtgssk
Röntgen Helsingborg

CR vs. CT

Är CR röntgen samma som CT?

CR (Computed Radiography) är en förkortning för digital röntgenfilm dvs. med konventionell röntgen (skelett, lungor, mm) görs denna bildtagning på digitala bildplattor (likt digital kamera/mobil) som skickar bilden direkt digitalt till en monitor för granskning och lagring. Tidigare analoga röntgenbilder fick kemiskt framkallas i olika bad innan man kunde se vad de föreställde.

CT (computed tomography) är den internationellt engelska förkortningen men på svenska är den generellt förekommande förkortningen DT (datortomografi).
På ren svenska bland allmänheten kallas denna metod för skiktröntgen och avbildar undersökt kroppsdel som digitala bildskivor/snitt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kan man lita på CT

Jag fick diagnosen Pigmenterad Villo nodulär Synovit i min högra armbåge ca år 2000. Har opererats ca 5 ggr men den är åter kommande. Då testades strålning i 4 veckor men åter igen kommer den tillbaka.
Jag lever med mycket smärta som bara blir värre och värre. År 2019 sattes jag in på cellgifter (Imitinib) i tablettform. Dom verkade få tumören att stanna av eller växa långsammare.
Sist jag gjorde en magnetröntgen var 1995. Jag har enorm cellskräck och måste sövas! Nu påstår min Onkolog att man kan se exakt samma saker med en Datortomografi?
Jag gjorde den och fick i telefonen samtal veta att tumören är borta??? Antingen har han löst cancerfrågan eller så ser man inte tumören som 2019 var 2,5cm lång och 1,5 cm. Jag vet att dessa tumören inte annat än växer och växer.

Ska jag våga tro på hans fynd eller är det extremt dyrt och komplicerat att söva och göra denna undersökning så man har valt DT?

Denna PVNS har en långsam progress som börjar med växt i ledhinnan (synovia) med en ev. senare överväxt till benet som visar sig som kortikala (benhinna) multipla cystor. Oftast upptäcks dessa bencystor med enbart konventionell (vanlig) röntgen som tillsammans med symtomen med rörelsesmärta vid ledrörelser indikerar för en fortsatt utredning med MR för mjukdelsengagemang och benbiopsi som säkerställer diagnosen.

CT (datortomografi) är en mycket bra röntgenmetod för att åskådliggöra skelettförändringar. Så när man nu har fastställt diagnosen PVNS med MR och vet var denna lesion är lokaliserad, då den är benign på så sätt att den inte sprider sig, så kan uppföljningen mycket väl göras med CT där man följer utvecklingen.

Om din PVNS gått i regress helt får vi låta vara osagt men din doktor borde veta vad han prata om. Du har ju fått cellgift som hämmar tillväxt av onormala celler vilket kan ha haft en väldigt bra effekt på din PVNS.
PVNS har dock ofta en långsam progressiv men aggressiv tillväxt där recidiv är relativt vanligt så fortsatta kontroller bör nog ske.
En kontroll av armbågsledens mjukdelar (ledhinna/yta) där allt började kan troligen även utföras med ultraljud lite beroende på var i leden denna lesion satt/sitter. Ultraljud ger en mycket bra bilddiagnostik av mjukdelar men där ben ger störande inslag i ultraljudsbilden.

Narkos kan medföra risker för patienten så kan man slippa helnarkos av en patient där man enbart ger lugnande (sedering) vid en undersökning som får patienten att må bra så är denna form av anestesi att föredra. Sedan är det generellt svårt att få till ej akuta tidbokade undersökningar med narkos involverad.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa båtbensfraktur på MR

Hade det kunnat hända att en båtbens fraktur missas på MR?
För jag har tidigare haft en misstänkt fraktur men inget visades på MR men har haft besvär i snart ett år. Har även nu tagit kontakt med ortoped och väntar på tid där.

MR kan diagnostisera en märgblödning inne i benet som indikerar för en frakturer fast man ej kan se något på en konventionell röntgenbild med ett genombrott av benhinnan.
Detta märghematom försvinner dock efter ett tag där då MR inte längre är en bra metod längre för bilddiagnostik av frakturer.
CT (datortomografi) däremot är en mycket bra metod för att se mindre brottsytor och glipor på båtbenets kompakta benyta.
Har du inte gjort en CT av handlovsbenen än så kan detta ev. bli aktuellt i ditt fall vid ev. fortsatt utredning.

KT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Godartade njurcystor

Hur kan man se på röntgen att 2 cystor på ena njuren är godartade? Fick besked idag?

Benigna njurcystor är mycket vanliga och ses oftast som bifynd vid annan röntgenundersökning. Dessa fynd följs inte upp om de inte ger några symtom pga. sin storlek eller påverkar njuren.

Godartade cystor har en rundad slät kontur med en tunn vägg vars innehåll utgörs av klar vätska. Denna vätskas attenueringsvärde (dämpning av röntgenstrålen) kan mätas på bilderna efter en datortomografi där man då får ett värde på nära 0 HU (Hounsfield unit) både före samt efter en kontrastinjektion. Detta värde fås då det inte finns någon inväxt av blodkärl i en godartad cysta så som det ofta finns i mer maligna solida förändringar. Cystor vars innehåll har högre attenuering eller tjocka väggar bör utredas vidare med exv. ultraljud eller MR.
Ibland kan man få ett felaktigt attenueringsvärde på innehållet vid små cystor där omgivande njurvävnad stör mätningen eller om cystan brustit och fått en inflammation, blodinnehåll, mm.
Maligna förändringar med inväxt har ofta en mer spretig kontur.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg