Otydliga bilder

FrågaJag gjorde en magnetröntgen på hjärnan med kontrastvätska imorse. Jag rörde huvudet en stund för att jag inte låg bekvämt. Kan detta ha påverkat röntgenbilderna som togs?

SvarJo bilderna blir otydliga om det sker en rörelse i samband med själva bildtagningen. Dock ser vi alltid om bilderna är OK eller inte i samband med själva bildtagningen. Bilder som blir suddiga eller fel på annat sätt tas om. Vid de flesta undersökningarna upptäcker man dessa ev. oklarheter i bilderna omgående så att biltagningen omedelbart tas om. Om patienten av någon anledning hunnit lämna röntgen, där bilderna vid granskning i efterhand bedöms som oklara eller har oklara fynd, så kallas patienten tillbaka för kompletterande bildtagning.

Vi ser alltid till att vi får optimala bilder för en diagnostik vid en undersökning oavsett metod.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om extravasering av kontrast

FrågaMin svärmor har nyligen genomgått en kontraströntgen. Blodkärlet där kontrasten sprutades in sprack med kontrast tillförsel subcutant som resultat. Min fundering, är detta farligt och vad händer med kroppen?

SvarJod-kontrastmedel är en vattenlöslig vätska. Detta betyder att kroppen kan ta upp detta medel från vävnader och blodbanor för att sedan utsöndras via urinen.
Det är inte farligt att få mindre mängder kontrast bredvid blodbanan som sker vid extravasering (”trängt utanför blodkärlet”). Extravasering kan ske om kärlet brister, nålhylsan ligger utanför blodkärlet, vid venspasm, mm.
Extravasering av mindre mängd kontrast (<10ml) ger oftast enbart symtom så som svullnad (ödematös), rodnad och viss ömhet av detta. Dessa små mängder behöver ingen behandling. Ev. svullad och ömhet brukar minska efter någon dag.
Problem kan uppstå om det rör sig om stora mängder kontrast som expanderar (tar plats) mjukdelarna. Beroende på var, mängden extravaserat kontrast och symtom handläggs detta olika.
Generellt för all extravasering är behandling initialt med högläge av armen/handen samt kyla 15-60 min. Tecken på mer allvarliga symtom vid stor mängd kontrast extravasalt är bla. hudblåsor, ändrad hudfärg, minskad kappilär återfyllnad, minskad artärpuls (handleden), känselbortfall i hand/fingrar. Vid dessa mer allvarliga symtom sker behandling på sjukhuset.

Om mindre extravasering skett ska dock patienten ändå vara uppmärksam på senare symtom som hudförändringar, rodnad, ändrad hudtemperatur eller känselbortfall i hand/fingrar. Likaså ska patienten ta kontakt med sjukhuset om smärta/ömhet kvarstår mer än 4 dagar eller ökar i intensitet.

Trots alla symtom ovan ska man som patienten inte vara orolig för att få kontrast i samband med undersökningen. Kontrast tillför så pass mycket information vid en undersökning att flertalet diagnoser troligen missas utan kontrast. Statistiskt sett förekommer extravasering i 0,04-0,9%  av alla kontrastinjektioner (beroende på studie) oberoende av vem som satt nålen. Det finns även studier som visat att upp till 120ml extravaserat kontrastmedel inte ger några allvarliga eller bestående men….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar ryggsmärta trots röntgen

FrågaJag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader.
På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.

Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarVi vet ju inte när och hur du får dina besvär från ryggen men det finns ryggåkommor som enbart ger symtom i stående läge eller vid belastning.
För att säkert diagnostisera en eventuell kotglidning eller diskbråck som enbart ger symtom vid just i upprättstående position måste undersökningen även göras stående med belastad rygg.
Trist nog göres idag i stort alla ryggundersökningar med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) liggande. Detta då det inte finns utrustning ute på klinikerna idag som klarar en stående undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Strålning på prematuren

FrågaJag jobbar på en neonatalavdelning och ibland står vi bredvid barnet i sängen då röntgenbilder tas. Flera gånger har det hänt att röntgenpersonalen tar bilder och glömmer säga till före. Hur mycket av den strålningen får jag och hur påverkar det mig då jag står bredvid och utan skyddsförkläde? Tänker cancerrisk, t.ex i bröst eller buk samt om det kan påverka fertiliteten eller obefruktade ägg?

SvarÄven om du inte har ett strålskyddsförkläde påverkas du i praktiken inte alls om du enstaka gånger står nära en neonatalpatient i samband med en röntgenundersökning. Dessa små patienter är lätta att stråla igenom, varför endast små mängder röntgenstrålar används. Därför blir stråldosen till dig minimal.
Jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för varje dag, året runt, så är det lilla extra strålningsbidraget till dig försumbart. Stråldosen till dig om du är utan strålskyddsförkläde motsvarar några timmars naturlig bakgrundsstrålning. Om du bär strålskyddsförkläde motsvarar stråldosen några minuters naturlig bakgrundsstrålning.

För att påverka fertiliteten eller obefruktade ägg så krävs stråldoser som är minst hundratusen gånger större.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Gravid och stod med vid röntgen

FrågaMitt barn var väldigt sjukt för några veckor sedan och man gjorde därför flera lungröntgen på henne under en två veckors period. Jag var ibland med i rummet då röntgen gjordes men hade inget skydd. Jag stod dock en bit ifrån när röntgen gjordes. Två veckor efter denna period blev jag gravid och jag är nu orolig för att ägget kan ha utsatts för farlig strålning och därigenom fostret.
Kan det vara så trots att det inte är jag själv som har röntgats?

SvarOm du stod ett par meter bort från ditt barn vid röntgenundersökningarna så är det inget problem. Strålningen minskar mycket snabbt med avståndet.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Tarmröntgen på barn

FrågaGjorde en tunntarmspassage röntgen på min son, nu är jag så orolig för den strålning han utsattes för, har ångest nu tänker på det dagligen mår dåligt av det. Kommer det att påverka honom i framtiden?

SvarDen strålning som din son utsattes för är ganska liten. Den motsvarar ungefär den strålning som vi alla årligen får från den naturliga bakgrundsstrålningen (sök gärna mer info om bakgrundsstrålning på nätet). Barn är visserligen något mer strålningskänsliga jämfört med vuxna, ungefär tre gånger. Men eftersom barn är mindre i storlek behövs inte så mycket röntgenstrålar för att stråla igenom dem, varför stråldoserna i allmänhet blir små. Risken för din son är väldigt liten, och absolut inget att oroa sig för.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Hjälpa till vid röntgen vid graviditet

FrågaIdag var jag på röntgen med min son, på hand bäcken. Han är allvarligt muskelsjuk och han måste passas på hela tiden så jag måste alltså vara med honom. När personalen frågade om jag var gravid svarade jag automatiskt ”nej” (har varit på hundra röntgen med min som) men det är jag, i ca V8-9 . Han var tvungen att ta två bilder o jah stod precis bredvid och höll i hand ben, hade ett sånt där tjockt blyförkläde.
Men nu bekymrar jag mig såklart , vad kan hända ? O jag kommer oavsett få göra fostervattens prov och moderkakeprov för att se att fostret inte har några allvarliga sjukdomar.

SvarStrålskyddsförklädet ger ett bra skydd. Dessutom skyddas fostret av din egen vävnad som finns mellan huden och in till livmodern. Stråldosen till fostret är i praktiken försumbar och risken för fostret är minimal eller kanske till och med noll.
Att gravida inte bör hjälpa till i samband med röntgenundersökningar är mer en ”akademisk” fråga. I strålskyddssammanhang menar man att endast om nyttan med röntgenstrålning är större än risken med strålningen så är det OK att stråla.

För patienten är nyttan större än risken, annars hade man inte gjort undersökningen. För medföljande förälder kan nyttan diskuteras, men som förälder ser man en ”nytta” med att kunna hjälpa sina barn. För fostret däremot finns ingen nytta, därför bör fostret inte utsättas för någon onödig strålning, även om denna är ”pytteliten”.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Bells Pares

FrågaJag har råkat ut för Bells pares, dom har inte gjort någon röntgen på mig.
Har ätit kortison tabletter, men det gav ingen resultat. Har maserat mitt ansikte på egen hand, provat akupunktur, men mitt högra öga vill inte funka riktigt. Vad jag menar är att det blinkar inte . Det rycker bara lite .
Så nu undrar jag hur länge detta ska ta innan ögat funkar som det ska, det har tagit 3-månader redan utan resultat.

SvarDetta med Bells pares är en klinisk fråga som du bör ta upp med din doktor och då få en bra och förståelig förklaring om tillståndet samt de behandlingar som finns/göres och varför.
Beroende på vad den kliniska undersökningen ger som (trolig) orsak till ansiktsförlamningen göres behandling och ev. vidare utredning efter detta. Bells pares kan bero på infektion. Svåra öroninfektioner kan tex. sprida sig till ansiktsnerven som löper strax ovan/framför örat och ge dessa symtom.
Har ansiktsförlamningen uppkommit snabbt eller efter trauma mot huvudet eller om man av någon anledning kan misstänka en malignitet som orsak till nervpåverkan då göres en röntgen.
Flera former av ansiktsförlamning läker ut efter 2-3 mån. Finns dock fall där viss defekt kan kvarstå permanent.

Har du problem med fuktningen av ögat måste man åtgärda detta med tex. en fuktkammare. Kontakta din doktor….

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Reaktion av kontrast

FrågaUndrar hur länge det är normalt att känna värmekänslan av kontrast medlet. Har fått det många gånger förr men det hat gått bort väldigt snabbt. Nu har det gått några timmar och jag känner fortfarande den ”varma” känslan i halsen och vid blåsan.

SvarNormalt sett kommer denna värmekänsla i samband med kontrastinjektionen snabbt övergående (10-30sek.).
Man kan då uppleva en värmekänsla i bla. hals, ansikte, nedre delen av buken, skinkor.
Värmen uppkommer bla. genom att blodkärlen drar in vatten genom de permeabila kärlen då kontrastmedel har något större osmolalitet än vatten. Blodkärlen ökar då i storlek (vidd) vilket ger en känsla av värme i kroppen.
Som sagt sitter denna känsla inte i någon längre stund. Att du efter några timmar fortfarande har denna känsla kan bero på någon annan reaktion (allergi) som då ger obehag i halsen. Du måste vara observant på att halsen inte känns svullen i samband med denna känsla. Uppge detta obehag om du framöver ska genomgå fler undersökningar med kontrast.

Svarat avKT. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Finns risker med MR

Fråga Jag har magnetröntgat hjärnan två gånger och kroppen (hela buken) två gånger och undrar nu hur mycket strålning jag utsatts för (magnetisk och radiovågor)?
Jag vore tacksam om ni kunde ge mig en jämförelse och en siffra, tex. ungefär hur mycket radiovågor ger en MR i jämförelse med att prata i mobilen en timme och hur mycket magnetisk strålning ger en magnetröntgen jämfört vad det man i normala fall utsätts för?
Hur ofta/många gånger kan man göra MR utan att det förknippas med risker? Är riskerna för tex. neurologiska sjukdomar och hjärntumörer förhöjd för mig som gjort två MR av hjärnan?

Svar Magnetkameran använder inte röntgenstrålar. För att skapa bilder av patientens inre används magnetfält och radiovågor. Undersökningar med magnetkamera anses som riskfritt såvida man inte har olämpliga föremål inopererade i kroppen. Olämpliga föremål kan till exempel vara pacemaker eller vissa metallföremål, oftast av äldre datum.

Hur mycket radiovågor utsätts kroppen för? Ett mått på detta är att se på vad som händer med energin från radiovågorna. Energin som absorberas i kroppen leder till att kroppstemperaturen ökar. Normalt ökar temperaturen med några tiondels grader vid en magnetkameraundersökning. Att kroppstemperaturen ökar lite grann är helt ofarligt. Går man till exempel upp för en trappa så ökar också kroppstemperaturen några tiondels grader.

Eftersom MR inte ger ökad risk för till exempel neurologiska sjukdomar eller tumörsjukdomar finns heller ingen gräns för hur ofta eller hur många gånger man kan göra magnetkameraundersökningar. Det som begränsar är tillgänglighet och kostnad.

Svarat av M.O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024 :. IncRW 2024