Angiografi – Fråga Röntgendoktorn

Smärta vid angiografi

Jag har gjort (MR). Sedan en kärlröntgen i mars. Den glömmer jag aldrig!
Det var under behandlingen som något hände? Jag fick sådana värkande smärtor i ryggen, så jag kved blev kallsvettig, fick då morfin, hade ont hela dagen. På kvällen fick jag en röntgen igen vet ej vad den heter. Dagen efter sa läkaren att allt såg bra ut jag fick åka hem. Jag såg mig i spegeln och jag hade blåmärken under naveln 30 cm 15 cm bred. Idag har jag tagit 2 Panodil och 1 Iperm. Vad kan ha hänt?

Du skriver inte vilken sorts kärlröntgen du gjort. Det är lite skillnad på MR-angio (magnetkamera), kranskärlsangio (hjärta) och en sk. perifer angiografi av resten av kroppen (armar, buk, ben…).
Oavsett vilken metod så ligger man ner och måste ligga helt stilla under en längre stund. En perifer angiografi kan lätt ta upp till flera timmar (>3 tim) då patienten måste ligga still på ryggen vid undersökningen resp. behandlingen. Har man dålig rygg redan innan så gör denna långa tid i plant ryggläge inte gott. Vi har ofta problem med patienter som har och får ont i ryggen vid dessa långa undersökningar tidsmässigt som då får smärtstillande medicin. MR- och kranskärlsangio brukar generellt ta kortare tid (ca. 45min-1,5 tim).

Blåmärkena du hade runt naveln beror troligen på de sprutor med blodförtunnande medicin du fick innan undersökningen (angiografin). Denna profylax (förebyggande) med injektion blodförtunnande läkemedel är normalt vid misstanke på blodproppar och inför kärlröntgen eller andra operationer. Denna injektion med blodförtunnande läkemedel ger oftast som subcutan (i underhudsfettet) injektion i magen nedom naveln. Dess blodförtunnande effekt ger blåmärken av olika storlekar vid injektionsstället. Detta är helt normalt.
Man ger det ofta, som sagt, som en initial behandling om där nu skulle finnas blodproppar. Dvs. man påbörjar en behandling.
Om det nu inte var en blodpropp som var problemet eller det enbart gavs som profylax inför en kärlundersökning så avslutas denna behandling med blodförtunnande läkemedel som då går ur kroppen efter ca. en dag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Ont i njurarna av kontrast

När dom skulle röntga kranskärlen fick min fru kontrastvätska två gånger, eftersom dom bytte från att gå in vid handleden till att göra det i ljumsken. Detta gjordes i torsdags. Nu har hon smärtor i korsryggen, som ryggskott. Kan det vara njurarna som tagit skada?

En akut njurskada som beror på kontrast ger inga symtom så som smärtor från njurarna.
Det som händer i njuren vid kontrastmedelsinjektionen är att bla. serum kreatininet (s-kreatinin) i blodet ökar. Normalt vid kontrastpåverkan av njurarna stiger detta s-krea något inom ca. 3 dagar för att sedan återgå till sitt normala värde. Vid en skadlig påverkan av njurarna återgår inte detta S-krea till normalvärdet utan ligger fortsatt högt. Man talar då om en kontrastutlöst nefropati (njurskada). Denna nefropati ger inga symtom (smärta, etc.) utan registreras enbart genom blodprov.

För att minimera en ev. njurpåverkan bedömer man alltid patientens njurfunktion dvs. en hypotetisk bedömning av hur njurarna klarar av en viss kontrastmängd och var gränsen (mängd) går. Man räknar fram ett njurgenomflödes clearance (GFR) som baseras på läng, vikt, s-krea. Man bedömer även riskfaktorer patienten ev. har så som diabetes, uttorkning, tidigare kontrastanvändning, pågående medicinering, mm.

Bytet mellan handleden (a.radialis) till ljumsken (a.femoralis) har ingen betydelse för ryggvärken.
Det finns dokumenterade fall där jodkontrastmedel kan ge övergående muskelvärk. Denna värk känns då som en generell muskelvärk i kroppen.

Mest troligt vad gäller ryggont efter en längre röntgenundersökning, till vilket en kranskärlsröntgen kan räknas, är att patienten har sedan tidigare ryggproblem (ryggskott, ischias, etc.). Ska denna patient sedan ligga ner helt stilla på en hård och platt brits under en längre tid (1-2 timmar) ger detta då troligen ryggvärk efteråt.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oro inför angiografi

Jag har tid för angiografi inbokad men kan inte det vara farligt med tanke på att jag redan haft en hjärninfarkt. Min far dog i hjärtinfarkt och jag har även diabetes…
Kan inte det stoppa och som dom befarar börja ”vandra” och orsaka ytterligare en stroke eller annat. Måste man så måste man naturligtvis men vill inte göra en undersökning om det finns risk för ytterligare stroke eftersom jag redan har en halvsidig förlamning.
Har precis slutat röka i afall!

Nu skriver du inte vilka blodkärl som angiografiundersökningen avser. Förmodligen avser undersökningen dina halskärl (karotisangiografi). Man kan även få en bra kartläggning av halsens blodkärl med magnetkamera (MR) så vidare patienten inte har några kontraindikationer (riskfaktorer) för detta typ pacemaker, clips på ömtåliga neurologiska strukturer, etc.

Om angiografiundersökning och ev. ballong-behandling avser benens artärer finns ingen risk för sk. embolier att nå upp till hjärna eller hjärta pga. anatomin.
Om en tromb från en benartär man undersöker ev. far iväg (emboli) vid undersökningen flyter denna med blodströmmen och fastnar då mer distalt ut i artären (arteriol) där blodkärlet smalnar av. Distalt om en areriol, som för nytt syrerikt blod till organen, övergår dessa till kapilära system var igenom inga embolier kan passera. Därefter återgår blodet ut igen via venerna till hjärta och lunga för ny syresättning.
Avser undersökningen armarnas eller benens vener fastnar ev. embolier i lungartärerna. Inte heller här finns risk för embolier att nå hjärna eller hjärtats kranskärl.

De gånger det kan finnas (liten) risk för embolier, etc. att flyta ut till hjärnans blodförsörjande kärl är då man passerar aortabågen med en kateter eller ledare. Från aortabågens böj avgår artärerna till hjärna och armar. Om man avser att selektivt undersöka och ballong- eller stentbehandla någon av halsens artärer brukar man ”gå före” upp i halsartären med ett sk. filter som då samlar upp ev. lossnande tromber och hindrar dessa att nå hjärnans blodkärl. Detta filter dras sedan ut när undersökningen och behandlingen är klar.

Hjärtats artärer avgår strax efter aortaklaffen vid hjärtat. Enda gången det finns en mycket liten men dock risk för proppar (tromb) som lossnar och går ut i hjärtats blodkärl är då man passerar detta område eller är ute i dessa kärl (kranskärlsröntgen) med någon form av kateter eller ledare.

Att slutat röka är oerhört positivt för den fortsatta utvecklingen/hämningen av en kärlsjukdom.
Vi vet att det är mycket svårt att sluta röka men ibland förstår man sig inte på folk som trots mycket svåra och utbredda kärlsjukdomar inte klarar av att förmå sig att sluta röka….
Nu får vi förmodligen mothugg av rökare som anser att vi tar alldeles för lätt på det här med att kunna sluta röka. Men röka är ett val man själv gör…. ingen annan!

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärken efter kärlröntgen

Gjorde en angiografi på hjärnan med punktering av pulsådern i ljumsken på tisdagen, doktorn sade att jag kunde arbeta som vanligt torsdagen och fredagen men kunde inte detta pga att jag hade sådan värk. Punktionshålet har hela tiden varit fint men värken var olidlig. På lördagen försvann plötsligt värken och ett blåmärke stort som min tummnagel dök upp på låret. Under helgen fick jag fler små blåmärken som växte så måndag morgon åkte jag till akuten. Doktorn (samma som gjort punkteringen) tittade på blåmärkena och sa att de va ingen fara, bara sköterskan sa att jag skulle komma igen om de växte eller blev fler. Nu har det växt ytterligare och uppstått flera små längre ner på låret som i en klase. Vem borde jag lyssna på? Doktorn eller sköterskan? Ska jag söka hjälp igen?

Ultraljud pseudoaneurysm vänster ljumskärl — Pseudoaneurysm

Mindre blåmärken i huden runt insticksstället är oftast ingen fara. Man har normalt blåmärke kring insticksstället då det läcker ut lite blod vid punktionen och under den tid katetern ligger inne i blodkärlet här. Blåmärken har en tendens att växa efter någon eller några dagar då småblödningar vid undersökningstillfället då skiftar färg till gult eller blått (blåmärke) utan att detta beror på någon ytterligare blödning. Detta är då blåmärke efter punktionen några dagar tidigare…

Känner man däremot en konsistensökning under huden med betydande blånader på stort område eller en pulserande ”bula” över lårtartären (ljumsken) kan detta tyda på en blödning eller ett sk. pseudoaneurysm. Man ska då kontakta sjuvården. Risk för blödning ut i mjukdelarna är störst under dagen efter punktionen. Visst kan ett mindre läckage uppstå efter 2-3 dagar men detta är mer ovanligt.

Ett pseudoaneurysm är ett läckage ut i en ”säck” utanför kärllumen. Detta läckage uppstår efter punktionen av ljumskartären där hålet, efter en sk. introducer som är ca. 2mm i diameter, inte har komprimerats eller pluggats igen för full blodstillning. Då man även injicerar blodförtunnande läkemedel vid denna undersökning, för att hindra proppbildning kring katetern, ger detta en viss blödningstendens efter undersökningen.
En diagnos av ev. pseudoaneurysm samt behandling görs enkelt med hjälp av ultraljud och ett trombogent läkemedel som injiceras i pseudoanerysmet.
Det är dock som sagt viktigt att inte anstränga ljumsken i 10-14 dagar efter denna undersökning. Man ska således undvika cykling, löpning, gympa, tunga lyft, mm. under denna tid.

Men är man orolig ska man absolut alltid kontakta sjuksköterska eller läkare.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Blåmärke efter punktion i ljumsken

Har gjort en angiografi undersökning av hjärnan, hur vanligt är det att man får blåmärken och smärta i ljumsken efter punkteringen av pulsådern och efterbehandlingen med sandsäck och tryckbåge. Vad ska man göra för att minska blåmärkena som är rejäla och hur länge bör man vara hemma från ett fysiskt jobb, räcker en vecka.
Vill tillägga att blåmärkena uppstod efter två dagar och det har inte blött från punkteringsstället.

Det är inte ovanligt att det uppstår ett blåmärke runt instickstället i ljumsken efter punktionen. Dessa uppstår om mindre blodläckage skett genom punktionshålet i samband med undersökningen eller efteråt om då trycket över instickshålet inte placerats optimalt.
Uppkomna blåmärke runt punktionsstället går inte att minska på utan försvinner oftast inom 3-4 veckor.

Däremot ska ett blåmärke, efter undersökningen (2-3 dagar), inte öka kraftigt i storlek ner mot låret.
Om blod läcker ut från blodkärlet sker detta oftast då inte ut genom huden utan sipprar ut i lårets mjukdelar och runt muskulatur.
Om man vid dessa tillfällen även kan känna en svullnad som ökat och ömmar kan detta tyda på att punktionshålet läcker/läkt lite och ev. även bildat ett sk. pseudoanerysm. Ett pseudoanerysm är ett av blodtrycket från artären bildad hålighet utanför kärlväggen som oftast då innehåller trombotiserat blod.

Om man trycker mot ett pseudoanerysm kan man oftast känna pulsationer. Känns det så ska du söka läkare eller ringa för rådgivning från den vårdavdelning du låg på vid denna angiografin.
Denna åkomma undersöks och behandlas relativt enkelt med hjälp av ultraljud.

Hur länge man ska avhålla sig från tyngre arbeten, lyfta piano, cykling, idrott, etc. beror på just ev. komplikationer (blåmärken, pseudoanerysm, mm.) efter punktionen samt hur stor diameter punktionshålet haft.
Generellt bör man undvika väldigt tunga lyft, etc. under 10-12 dagar, oavsett punktionens storlek och med vilken metod tillförslutningen av hålet efteråt skett.
Men detta är något man ska och kan få besked om från den avdelning som handhade eftervården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Om förträngningar i halskärl

Jag har i höger halspulsåder förträngning på 75%, jag vill veta om det räcker med Trombyl och simvastatin och vad hjälper dessa två mediciner
eller man kan ha operation för att bli av med förträgning?

Trombyl (acetylsalicylsyra) ges för förebygga proppar medan Simvastatin är till för att sänka kolesterolet i blodet. Medicinering sker som profylax mot bla. progredierande stenosering, proppbildning samt för att minska riskfaktorerna för embolier. Dvs. små proppar som lossnar och flyter iväg längre ut i mindre blodkärlen där de sedan fastnar.
Redan existerande förträngningar (stenos) försvinner inte med mediciner. Hjärnans blodförsörjning är dock så fiffigt kontruerat att denna försörjs med 4 stora halskärl. 2 på vardera sida om halsen. Så trots om det ev. blir totalstopp i ena halssidans båda kärl så får hjärnan fortsatt blodförsörjning från den andra halssidans båda kvarvarande kärl.

Sådana här förträngningar i halskärlen kan ev. åtgärdas antingen operativt (skära med kniv) eller med en intervention på röntgen (angiografi) där man då går in med tunna katetrar i blodkärlet och dilaterar upp förträngningen med en ballong.
Om det är aktuellt med att åtgärda din förträngning eller hur behandlingen av denna ser ut medicinskt kan våra radiologer inte svara på. Detta är en fråga du ska ta med din egen doktor.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Privat angiografi

Vad kostar angiografi undersökning av huvud eller hjärta om man vill göra den privat? Var kan man göra det? Deltar försäkringskassan inget?

En angiografi (intervention) gör inga privata vårdaktörer, vad vi vet, då detta är en omfattande verksamhet med sluten sjukhusbunden för- och eftervård. Den enda privata vårdaktören i Sverige vi vet gör angiografier är St. Görans sjukhus i Stockholm.

Att genomgå dessa typer av undersökningar kostar någonstans mellan 10-20 tusen kronor vilket då inte inkluderar ev. behandling och sängplats på vårdavdelning, etc. vilket då mångdubblar kostnaden.
Som patient måste man även ha remiss för detta. Dvs. genomgått initiala kliniska undersökningar för att utreda om behovet överhuvudtaget finns för en ev. intervention som ett led i utredningen eller behandlingen.

Dessa stora kostnader står man inte för själv som bosatt i Sverige oavsett landsting. Sjukhus som utför angiografier är alla anslutna till Försäkringskassan. Utländska vårdtagare, som söker vård i Sverige, kan ev. få betala allt själv beroende på hur deras lands sjukvårdssystem är utformad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Angiografi vid fönstertittarsjuka

Kan där bli komplikationer vid en angiografi? misstänker att jag har fönstertittarsjuka i ett ben, enligt husläkaren har jag inte det. Men symtomen finns där. Och någon större undersökning är inte gjord. Jag är 60år.

Angiografi är vad vi kallar för en interventionell undersökning. Det betyder att man i detta fallet punkterar en artär och via en kateter sedan sprutar kontrast för en diagnos av benens blodkärl. Vid en angiografi kan även ev. förträngningar eller ocklusioner i blodkärlen åtgärdas på plats.
Alla interventioner är således mycket ”omständiga” procedurer, med förberedelser och eftervård, som kan vara förenligt med vissa risker för patienten.

Inom all sjukvård, mer eller mindre, finns potentiella risker för patienten. Risken med att ha ”prylar” inne i ett blodkärl är, förutom blödning från punktionen, även risk för att förvärra redan ev. dåliga blodkärl pga. proppar som lossnar vid undersökningen, mm.
Dessa undersökningar gör vi således endast efter starka indikationer för kärlpatologi som framkommit av en föregående klinisk undersökning. Denna undersökning ska då vara utförd av kärlkirurg eller annan kärlspecialist.

Likaså bör man bli remiterad till kärlspecialist om det förligger tveksamheter kring blodförsörjningen till benen. Vid tveksamma fall kan en ”enkel” undersökning med magnetkamera (MR-angio) ge svar om även en angiografi är befogad.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett