Vad är det för skillnad mellan en CT och MR? Är CT tillförlitlig i att upptäcka ett bråck på hjärnan eller en försvagning på ett kärl?
CT framställer bilder av kroppen genom att ett röntgenrör roterar runt patienten och framställer bilder. MR registrerar kroppens väteatomer med hjälp av ett starkt magnetfält som ställer kroppens väteatomer i ett visst läge. Vid bildtagningen skickas en radiovåg in i patienten som gör att väteatomerna riktar om sig. När radiovågen släcks återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge mot magneten som då registreras av en radiomottagare.
Båda modaliteternas (apparater) bilder ser, enkelt förklarat, ut som man ”skivat en korv” för att sedan titta på varje korvskiva vad den innehåller.
CT avger joniserande röntgenstrålning som man ska vara återhållsam med. MR har, vad man vet idag, inga kända hälsoeffekter på patienten. Enbart CT-undersökningen tar ca. 5 min. medan MR-undersökningen tar ca. 30 min. MR kan ge påverkan på vissa inopererade metallstrukturer så som pacemaker, clips, diabetespumpar, etc. CT ger ingen sådan påverkan utan här blir det ev. enbart störningar i bilderna av metall som då kan påverka diagnostiken.
Båda teknikerna ger i stort likvärdig diagnostik av hjärnans blodkärl med en liten fördel för MR rent bildmässigt.
Vid undersökning av blodkärl krävs injektion av kontrastmedel i blodet oavsett teknik. Vid CT är det jodkontrast som används medan vid MR är det kontrastmedel som innehåller diverse föreningar baserat på Gadolinium (metalliskt grundämne).
Båda kontrastsorterna kissar man ut varför det är viktigt att dricka mycket efteråt oavsett kontrastsort. Denna njurpassage gör även att man ska vara vaksam på ev. nedsatt njurfunktion som ev. gör kontrastmedel kontraindicerat oavsett sort. Båda kontrastsorterna kan även ge samma biverkningar så som allergisk hudreaktion, illamående, huvudvärk och akut njursvikt, mm.
Valet mellan MR och CT av blodkärlen baseras mycket på kontraindikationer för resp teknik, hur brådskande undersökningen är, mm. Dvs. har patienten pacemaker, clips i blodkärl, klaustrofobi eller om undersökningen är av akut karaktär väljer man CT. Har patienten reagerat mot kontrast tidigare, har dålig njurfunktion, etc. väljer man MR. Gäller frågeställningen något annat, tumör, MS. etc. gäller helt andra kriterier för vilken metod man väljer.
Som fotnot kan nämnas den tidigare metoden för undersökning av blodkärl i hjärnan då CT inte gav den bildkvalitét som går att få idag samt att MR var under utveckling.. En invasiv interventionell (ingrepp i och via blodkärlen) angiografi ger helt ”outstanding” bilder av [ hjärnans blodkärl ] i jämförelse med alla andra metoder. Denna undersökning, som är ett litet operativt ingrepp, har dock större risker för patienten då en fysisk kateter ska läggas upp mot eller i blodkärlen som går till hjärnan. Idag görs interventionella angiografier av skallen enbart då ingen annan teknik ger en godtagbar diagnostik eller man avser göra en samtida interventionell behandling.
K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg