Jag skulle vilja veta i vilken omfattning man utsätts för strålning ( milliSievert ) i samband med olika undersökningar.
1. Skärmbildsundersökning. 2. Skiktröntgen. 3. PET-CT. 4. Scintigrafi.
Några exakta värden på stråldoser är väldigt svårt att ge. Det beror på frågeställning (vad som ska undersökas), vilken utrustning som används, patientens storlek, mm. Mellan tummen och pekfingret för normalstora patienter gäller:
- Skärmbildsundersökning gav stråldoser från 0,5 mSv upp till 2 mSv. Denna typ av undersökning gav relativt höga stråldoser och har ersatts av konventionell lungröntgen som med en modern röntgenutrustning ger en stråldos mellan 0,02 mSv och 0,06 mSv.
- Datortomografiundersökningar: CT-skalle ca 2 mSv, CT-thorax ca 5 mSv och CT-buk ca 10 mSv. Sen finns det ”lågdos”-varianter på vissa CT-undersökningar som ger ca 10-20% av dosen jämfört med normaldosen.
- PET-CT: Beroende på typ av undersökning och vilken radioaktiv isotop som används hamnar dosen oftast mellan några mSv upp till ca 15 mSv.
- Scintigrafi: Åter igen, beroende på typ av radioaktiv isotop och typ av undersökning ligger de flesta undersökningar i intervallet från 1 mSv upp till 10 mSv.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Hej PeterG
Du verkar ha god insyn i ämnet. Skulle Du kunna kontakta mig?
Jag verkar behöva Din typ av insikt i det hela.
the_traveler44@msn.com
Hälsningar D
Hej. Håller med Peterg kommentar om att det är otydligt att ange dos i mSv utan att tala om vad man menar. Menar man ekvivalent eller effektiv dos till ett eller flera organ eller till en del av kroppen eller effektiv helkroppsdos, som ju alla anges i Sievert?
För att tydliggöra det hela borde man ta för vana att ange den uppskattade cancerrisken.
Mvh
Hej jag förstår ämnet och har ingen fråga utan en uppmaning att man tydliggör att stråldos uttryckt i Sv inte ger en entydig info om ökad risk förstrålinducerad cancer.
Uttrycket stråldos är missledande och borde i st heta stråldosintensitet eller ngt i den stilen. För att få reda på ngt som verkligen är en stråldos och därmed kunna beräkna sannolikheter krävs att man multiplicerar med antalet bestrålade kg. En helkroppsundersökning och en tandläkarröntgen med samma konventionellt angivna stråldos i Sv skiljer sig beträffande ökad cancerrisk med minst 100ggr om det rör sig om vanliga strålmängder och med ännu mer om det rör sig om en stor stråldos. Trots att det alltså officiellt heter att det är samma stråldos. Det är ingen slump att man är otydlig med strålninginfo och att kvaliteten på röntgenutrustningar fortfarande är längre från det tekniskt möjliga än som är fallet med detektion av synligt ljus där man numer har nått gränsen för vad naturlagarna tillåter dvs man räknar enskilda fotoner med precision.
Astronomin drar numer nytta av det.
Observera att röntgenstrålning erbjuder större möjligheter än synligt ljus att detektera enskilda kvanta och utvecklingsnivån borde egentligen ha varit längre kommen för röntgen än för ljus. Det är antagligen pga de militära tillämpningarna som det gått fortare för ljus. För att en motsvarande utveckling skall finnas för röntgen måste man ha en upplyst allmänhet som kan efterfråga den i medvetande om att det kan rädda år av människors liv. Och dessutom kan man med en känsligare utrustning också studera finare detaljer med samma strådos.