Kan ni vara så snälla att förklara en MR undersökning angående bäcken/höftleder problem.
Jag har inga höftprotes, inga operation i höften .
Frågan är varför måste jag göra MR undersökning höft med protes bäcken
Man har olika protokoll för hur man ska ta bilderna med MR. Har man redan metall i höften ska ska man ta bilderna på ett visst sätt (protokoll) för att minimera störningar från denna metall. Finns där ingen protes eller annan metall tas bilderna på annat sätt då man inte behöver ta hänsyn till ev. metallartefakter (störningar i bilderna).
Nu har ju du inte någon bef. höftprotes så din MR-undersökning av bäckenet och höftlederna görs med ”vanlig” MR-bildtagning som avser diagnostik och utredning av förslitningsskador, broskreduktion (artros) eller annan oklar smärttillstånd från höftleden.
Har du sedan tidigare konstaterad förslitning av höftled, cysta eller annan patologi, så kan en operation ev. vara planerad för dig och man vill därför få en aktuell diagnostik av din bef. höftproblem.
Inför operation för höftprotes görs alltid en konventionell röntgen av bäcken/höft, sk. protesbäcken, där man ska ha med en metallkula mellan låren vid bildtagningen. Denna kula kalibrerar man sedan efter på bilderna för att kunna mäta exakta mått på bäckenet (protesbäcken) och höftleden. Detta för att bla. mäta exakta mått på ledspalten, bestämma storlek på protes, mm.
Har problem med mellanörat, troligen en infektion (?). Det kan inte ses okulärt via örat eller svalget.
Vilken sorts röntgen är bäst för att undersöka vad problemet är?
Och varför vägrar läkare att skicka remiss?
CT-öra (temporalben)
Absolut bästa radiologiska metoden för att undersöka mellanörat, innerörat och dess benstrukturer är med datortomografi (CT) då mellanörat samt innerörat består av benhåligheter med luft samt vätska. Mellanörat har kontakt med näsbihålorna via örontrumpeten. Bihålorna är vanliga säten för infektioner som då även kan sprida sig till mellanörat.
Man avvaktar med en radiologisk bilddiagnostik då öroninfektioner oftast ställs efter kliniska symtom som oftast går över av sig själv.
Det är logistisk, samhällsekonomiskt och strålningsmässigt ej möjligt att göra en CT-undersökning för att konstatera en vanlig öroninflammation på det stora antal personer som trotts allt drabbas av denna ”vanliga” åkomma.
Går dina problem däremot inte över spontant eller efter insatt medicinsk behandling så kontakt din egen läkare igen som då ev. kan remittera dig till specialistsjukvården för utredning (inkl. CT) av ev. annan orsak till dina besvär.
Jag har nytagna hål i öronen som är under läkning fortfarande, ska göra MR för nedre delen av buken , måste jag ta ur de örhängena?
Smycken som man med säkerhet inte kan verifiera vilken metall de är gjorda av bör tas av och lämnas utanför MR-rummet.
I dagens smycken finns oftast inte nickel som är magnetiskt (ferromagnetiskt). Material i guld, ren silver (sk. nysilver innehåller nickel), titan eller kirurgiskt stål är inte magnetiska och kan sitta kvar om de är besvärliga att ta av. Smycken som sitter mot huden kan däremot oavsett metall värmas upp av magnetfältet och ge lokalt obehag oavsett lokalisation.
Olika röntgenkliniker har olika policy för smycket så hör dig för.
Kan man 100% avgöra om en tumör i lungan är elakartad genom att den lyser med kontrast medel? Kan godartade tumörer också lysa?
CT-lungor med kontrast tumör
De flesta förtätningar i lungorna utgörs av inflammatoriska inslag, fibros, adenom, mm. Dessa förändringar laddas inte upp av kontrastmedel.
Om man ser en förändring i lungan som ”laddar upp” av kontrastmedel kan man konstatera att där finns en kärlrik förändring av något slag där det kan finnas en anledning att misstänka en patologisk malignitet som måste fortsätta utredas.
Kärlrika förändringar kan även utgöras av benigna, då oftast hemangiom, kärlmissbildningar (ej tumör) som man kan hitta lite varstans i kroppen. Benigna kärlmissbildningar eller benigna lungtumörer utgör en liten del (ca 2%) av alla ”lungtumörer”.
Många förändringar kan radiologen utifrån enbart CT-bilderna bedöma typ av förändring eller patologi genom dess lokalisation, form och utseende, hur den laddar upp med kontrastmedel, tagna blodprover samt med hänsyn till patientens anamnes. Är patienten över 50 år samt är/har varit rökare får man nog misstänka en malign förändring.
Primärtumör i lungan har ofta en spretig och ojämn form.
Mer vanligt förekommande är metastaser som spridit sig till lungorna från en primärtumör lokaliserad på annan plats i kroppen.
Metastaser är ofta kärlrika och laddar upp sig snabbt med kontrastmedel och har ofta en rundad och jämn form och kan vara solitär (enstaka) eller som multipla i olika storlekar.
Små oklara förändringar <5-6mm följs oftast upp med kontroll efter några månader såvida patienten inte har riskfaktorer som talar för en hög risk för malignitet.
Kan man inte utifrån CT-undersökningen klassificera en större >6mm specifik lungförändring måste man punktera förändringen och få ut en bit vävnad (biopsi) för att avgöra vilken typ av celler den främmande förändringen består av. Provtagningen kan även göras via bronkoskopi.
Vidare utredning av tumörutbredning göres med PET-CT samt ev. magnetkamera.
Jag mår dålig, jag har 7 mm polyp i gallblåsan , sover dålig, har ont under revbenet, illamående , kräkningar, ibland dyare och ibland förstämning.
Tarm och magsäck smärtor. Rapning som smakar ägg.
Jag mår så dålig men ingen läkare bestämmer operation och ingen hjälper mig med detta. Är mycket ledsen och har ont.
Ultraljud är den undersökningsmetod som lämpar sig bäst för initial undersökning av gallblåsan och gallvägarna. Det är även en snabb och enkel metod som tillsammans med kliniska fynd och blodprover ger en bra diagnostik. Så låt oss informera lite om ultraljudsdiagnostik av gallvägarna då vi inte vet vilka undersökningar du redan genomgått.
Det finns olika fynd i gallblåsan som avtecknar sig olika på ultraljudsbilden.
Cancer i gallblåsan exv. gallblåsecarcinom, visar sig ofta som en lokal eller allmänt oskarp defekt med infiltration och en förtjockad gallblåsevägg.
Polyper kan utgöras av adenomyomatos eller kolesterolos som är en ”vanlig” och benign polyp-liknande förändring i gallblåseväggen.
Ultraljud polyp i gallbåsan
En benign polyp i gallblåsan ska inte ge några symtom såvida polypen pga. dess lokalisation och storlek täpper till utgången på gallblåsan där patienten då riskerar cholecystit. Denna åkomma ger svullna gallväggar med symtom som ihållande smärtor i höger sida under revbenskanten (arcus), smärta vid inandning och rörelser, feber, mm.
Kräkningar efter en ”fettrik” måltid kan bero på hinder i gallblåsan som inte kan tömma ut galla till tarmen.
Sten i gallblåsan som täpper för utgången är en vanlig orsak till cholecystit.
Ultraljud gallblåsestenar
Stenar och polyper kan se likadana ut på ultraljudsbilden men kan särskiljas av att patienten ändrar läge där en polyp då inte flyttar sig som en sten gör.
En mjuk väggpolyp ger ingen skugga i ultraljudsbilden så som en hård gallsten (som innehåller kalcium) gör.
Polyper över en viss storlek kan bli föremål för behandling med kirurgisk avlägsnande av hela gallblåsan (cholecystektomi) eller enbart enstaka polyper.
Idag används även ultraljudskontrast för att åskådliggöra kärlrika förändringar i organvävnad samt hur dessa laddas upp med kontrast som ger ännu säkrare diagnostik.
Ibland kan ultraljudet dock ge svårtolkade fynd då gallblåsans utgång kan skymmas av tarmar med luft i. Vid oklara fynd kan man ev. genomföra en kompletterande CT- eller MR-undersökning för bilddiagnostik av gallvägarna.
CT är dock sämre på att diagnostisera tumörer i extrahepatiska gallvägarna än vad ultraljudet är.
Gallvägsdiagnostik med ultraljud är en svår konst så hur säker diagnostik man får beror mycket på utövarens vana av ultraljudsdiagnostik. Men ser undersökande läkare ett fynd denne inte själv kan förklara så läggs detta fall oftast till rond med andra läkare och specialiteter för bedömning och ev. beslut om att gå vidare i utredningen.
Har du genomgått dessa undersökningar så är du väl undersök med en välgrundad bilddiagnostik. Går inte läkarna vidare med behandling av denna polyp just nu så finns det troligen ingen oro för detta.
Men vad anbelangar dina övriga besvär får väl dessa utredas vidare.
Har dina beskrivna besvär uppkommit efter du senast blivit undersökt, ändrat karaktär eller rent av förvärrats bör du uppsöka sjukvården för ny bedömning.
Hur tidigt kan man se emfysem efter tex ett givet datum där olycka skett av farliga gaser!
Vilka regler gäller för den vården att upptäcka emfysem i tid!!
Definitionen av emfysem är stora luftblåsor som skapats av att väggarna runt lungblåsorna (alveroler) destruerats och skapat en större hålighet. Den totala ytan i lungorna som tar upp syre minskas på på sätt.
Emfysemhåligheterna kan ha en storlek från mindre än 1cm till några centimeter samt att involvera större delen av bröstkorgen.
Mycket stora emfysemhåligheter som upptar en större del av thorax kan på vanlig konventionell lungröntgen förväxlas med en pneumothorax.
På en vanlig lungröntgen ses emfysemblåsor först när de vuxit i storlek som är i ett senare skede av sjukdomen. En lindrig emfysem med små emfysemblåsor vara svår att se där man istället kan vägledas av bristen på distala små lungartärer ute i perifer lungvävnad med en samtida storleksökning av kärlen kring lunghilus. Andra tecken i den konventionella lungbilden som kan misstänkliggöra KOL och emfysem är uträtade diafragmavalv och ofta ett litet och smalt hjärta på sidobilden.
Datortomografi (CT) är den metod som har bäst sensibilitet för diagnostik av mindre emfysemblåsor i ett tidigare stadie men används inte generellt för diagnostik av detta då tillgängligheten till CT i allmänhet är begränsad.
CT kan dock bara konstatera att emfysem finns men inte avgöra hur stor del av lungorna som är drabbad.
KOL och emfysem ställs initialt genom kliniska symtom, spirometri och ev. en konventionell lungröntgen där man ev. kan bekräfta diagnosen.
Vid oklar klinisk diagnos eller oklara fynd (differentialdiagnostik) med en konventionell lungröntgen kan en CT göras för diagnostik samt att kartlägga blåsornas utbredning.
Det finns idag ingen screening-program för KOL så som det finns för bröstcancer (mammografi), livmoderhalscancer, prostatacancer (PSA-prov), tjock- och ändtarmscancer och aortabråck på män. Det är därför upp till varje person att uppsöka sjukvården på eget bevåg om man misstänker sjukdom eller har symtom från lungor och luftvägar som indikerar en utredning.
Idag pågår studier med bla. magnetkamera (MR) för utredning av emfysemblåsor där man kan avgöra deras totala volym och därmed påverka på lungfunktionen.
Det finns även studier där patienten andas in ett ämne där man vid utandningen kan mäta hur mycket av ämnet som stannar kvar i lungorna och därmed kan man beräkna förekomsten av även små emfysemblåsor.
Man får en bra överblick på alla organ från strax nedom diafragmavalven (ovan njurarna) ner till urinröret vilket är området för urinvägarna som utgörs av njurar, urinledare och urinblåsa. Urinröret undersökes inte med datortomografi (CT).
CT-urinvägar med kontrast
Göres undersökningen utan intravenös kontrastmedel ses enbart de anatomiska strukturerna av bukens organ. Man kan då avgöra utseendet på de olika bukorganen men inte om det finns någon patologisk förändring eller funktionshinder såvida en ev. förändring är kalkrik (skelett, njurstenar, mm.) eller är så pass stor att den utgör en stor massa i buken eller deformerar organets normala friska utseende som då ses på bilderna.
Med kontrastmedel som injiceras i blodbanorna ses flertalet sjukliga förändringar bättre då patologiska strukturer ofta har en stor mängd nybildning av sjukliga små blodkärl som försörjer cellerna i den sjuka förändringen.
Hejsan, kanske en dum fråga men jag undrar om det är någon fara att göra en magnetröntgen om man gjort en hårtransplantation för ca ett år sedan. Om det på något sätt kan påverka hårsäckarna?
Jag har gjort röntgen för min lungor och behöver se mina bildar och ta en kopia av de hur kan jag ta en kopia på bilder?
Du kan köpa dina röntgenbilder från en undersökning på den röntgenavdelning där du gjorde den aktuella underökningen mot en mindre avgift. Du får bilderna levererade på ett USB-minne eller CD-skiva tillsammans med ett bildvisningsprogram.
Så kontakta din röntgenavdelning.
Jag har en Codmanshunt sedan 2003. Skall genomgå lungröntgen, datortomografi, påverkas inställningen på min shunt av den röntgen? Jag vet att magnetröntgen gör det.
Codman-Hakin shunt
Inga shuntventiler, oavsett modell, påverkas av vanlig röntgenbestrålning vilket datortomografi (CT) är.
MR-undersökningar däremot kan medföra risker för justerbara shuntar som kan ändras i sin inställning av magnetfältet i magnetkameran vilket kan medföra att för mycket eller för lite likvor dräneras ut från ventriklarna.
Dessa modeller måste då kontrollera inställningen med vanlig röntgen efteråt.
Idag finns shuntmodeller utan programmerbar ventil vilka inte behöver kontrolleras efter en MR-undersökning.
Kan ni vara så snälla att förklara en MR undersökning angående bäcken/höftleder problem.
Man har olika protokoll för hur man ska ta bilderna med MR. Har man redan metall i höften ska ska man ta bilderna på ett visst sätt (protokoll) för att minimera störningar från denna metall. Finns där ingen protes eller annan metall tas bilderna på annat sätt då man inte behöver ta hänsyn till ev. metallartefakter (störningar i bilderna).
K.T. rtgssk
