Pyelografi är en undersökning av passage från njurbäcken via urinledare ner i urinblåsan genom att kontrastmedel tillföres njurarna via en utifrån genom huden lagd kateter dränage in i njuren (antegrad pyelografi) eller upp en bit i urinledaren via en kateter som föres in via urinröret (retrograd pyelografi).
Indikation
Pyelografi
Ett passagehinder i urinledaren kan diagnostiseras genom kliniska symtom (flankvärk), blodprover (kreatinin), ultraljud och datortomografi (CT). Oftast görs en kombination av dessa undersökningar för att få fram rätt diagnos.
En bild på dilaterad (vidgad) njurbäcken med ultraljud eller CT tyder på avflödeshinder för urinen från njuren i form av tex. sten, anomali eller tumör.
Efter att konstaterat denna utvidgning av njurbäckenet läggs oftast in en avlastande dränage (nefrostomi) relativt omgående. Detta för att skona njuren och hindra att den tar skada av ett längre avflödesstopp för urinen till urinblåsan.
Ett dränage lagd genom huden, in i njurbäckenet (nefrostomi), fungerar främst som avledare för urin som bildats inom njuren och som pga. avflödeshinder i njure eller urinledaren ej ”rinner iväg” ner i urinblåsan.
Ureterstent
Vid avflödeshinder i urinledaren kan det även vid senare tillfälle läggas in en sk. [ureterstent] (JJ-splint) (bild) som håller urinledaren öppen för urinpassage ner till urinblåsan. Denna splint är ett alternativ till en nefrostomi som låter urin passerar genom denna kateter på ”naturlig väg” förbi ev. hinder samt att patienten slipper då ha slangar, påsar och drän ”hängande” utanför kroppen.
Urinledaren blir lätt påverkad av hinder i dess väg ner till urinblåsan där urinledarens slemhinna lätt svullnar upp och stoppar helt för urinpassage till urinblåsan. Det kan vid dessa tillfällen vara svårt att passera genom urinledaren med en ureterstent varför man ofta väljer att först anlägga en nefrostomi för att avlasta urinledaren. När en nefrostomi suttit ett tag och man bedömer att svullnaden i urinledarens slemhinna minskat kan man välja att byta denna nefrostomi mot en ureterstent.
Oftast lägges dessa ureterstentar på urologmottagningen. Ureterstentet kan även läggas på röntgenavdelningen via en nefrostomi om det är svårigheter med att lägga upp stentet via urinröret i antegrad riktning på urologmottagningen. En ureterstent har ingen direkt ”bäst-före-datum” utan kan sitta så länge den behövs och inte korkas igen av urinämnen, salter och njursten/grus.
När och om splinten inte längre behövs kan denna avlägsnas från urinledaren via urinröret och urinblåsan. Detta göres normalt på en urologmottagning.
Metod
Pyelografi
Antegrad pyelografi görs oftast där en redan befintlig tidigare lagd nefrostomi finns inlagd via huden. Pyelografin görs då för kontroll av ev. behandling eller om avflödeshindret (oftast stenar) försvunnit så det åter är fritt urinflöde ner till urinblåsan.
Det är mer sällan man punkterar njuren enbart i syfte att göra en pyelografi utan att samtidigt lägga ett avlastande dränage.
Retrograd pyelografi är då kontrastmedel injiceras via en kateter som läggs upp via urinröret till njurbäckenet för att mer noggrant kartlägga ev. patologi inom urinvägarna så som tumörer, utan att behöva sticka in ett drän genom huden så som sker vid antegrad pyelografi.
Denna kateter lägges in via ett cystoskop på urologmottagning eller vårdavdelning.
Bildtagningen efter den retrograda pyelografin göres sedan på röntgenavdelningen då kontrast injiceras genom lagd kateter via urinröret.
Dessa undersökningar tar 20-30 minuter.
En radiolog (läkare) genomför denna typ av undersökning.
Ureterstent
Inläggningen av ureterstentet (JJ-splint) göres genom en redan befintlig nefrostomi.
Stentet förs på plats in via befintlig kanal (nefrostomin) till njurbäckenet och ner genom hela urinledarens längd. Man placerar den proximala änden av splinten i njurbäckenet medan den distala änden på ureterstentet ligger ner i urinblåsan. Ureterstentet fixeras av att de båda ändarna på stentet ser ut som en grisknorr (pigtail) vilket minskar risken för att hela stentet ska glida fram och tillbaka i urinledare. Framför allt vill man inte att stentet ska glida ner i sin helhet till urinblåsan genom de peristaltiska rörelser urinledaren gör när urin i normala fallet pressas ner till urinblåsan.
Ibland väljer man att lämna kvar dränaget stängd hängande på utsidan av kroppen någon dag extra för att kontrollerar att ureterstentet fungerar som tänkt. Detta för att slippa sticka om patienten om stentet mot förmodan inte fungerar.
Denna undersökningar tar 40-80 minuter beroende på hur svårt det är att passera ett hinder i urinledare med kateter och sedan ureterstentet.
En radiolog gör detta ingrepp.
Förberedelser
Inga förberedelser krävs om undersökningen enbart gäller pyelografi med befintligt drän.
Om det gäller byte från nefrostomi till en intern ureterstent (JJ-splint). krävs vissa blodprover, P-PK1Protombinkomplex analyserar blodets förmåga att koagulera. Värdet för detta prov får man genom kvoten av patientens blod och ett normalt koagulationsvärde. referensvärde är 0,9-1,2. Höga värden fås vid brist på koagulationsfaktorer, K-vitaminbrist, leverskada samt vid Waran-behandling där den terapeutiska värde då ska ligga mellan 2,0-3,0. Heparin har i normala doser ingen större påverkan på INR-värdet. Provtagning i hepariniserad infart kan däremot ge mycket höga värden. Vid mycket höga P-PK-värden (>5,0-6,0) av Waran-behandling kan man ge Konakion för att motverka den ökade blödningsrisken., HB2Hemoglobin finns normalt som molekyler inne i de röda blodkropparna. Referensvärde är ca 117-153g/l men referensområdet varierar mellan könen. Högt Hb kan bero på intorkning, vätskeförlust, polycytemi, mm. Lågt värde (anemi) kan bero på blodförlust, järnbrist, B12-brist, hemolys, mm., B-TRC (Trombocyter)3Trombocyter bildas i benmärgen ”lever” i ca. 8 dagar. Trombocyter aggregerar vid kärlskada och bildar en plugg. Påverkar även koagulationsmekanismer, proteiner, i blodet som bildar fibrin. Referensvärde ca. 165-387×109/l. Höga värden (trombocytos) kan bero på akuta blödningar då benmärg släpper ut stora mängder trombocyter. Lågt värde (trombocytopeni) kan bero på nedsatt funktion av benmärgen, cancer, njursvikt, mm. och bastest samt fasta inför ingreppet några timmar. Patienten ska även ha en sängplats på sjukhuset inför samt efter detta ingrep.
Eftervård
Görs enbart en diagnostik med att spruta kontrast genom befintlig nefrostomidränage krävs ingen eftervård.
Byta av befintlig nefrostomi till ureterstent kräver någon timmes (1-2 tim) eftervård i form av fasta, kontroller (blodtryck, puls, etc.) samt ev. sängläge på en vårdavdelning.