Barnlungor

Barn är små individer och ska inte jämföras med vuxna eller behandlas därefter trots allt stora flertalet röntgenundersökningar utförs med samma metod som för en vuxen. Metoderna och utrustningen för olika röntgenundersökningar på barn är i stort detsamma som för vuxna. Vid undersökning av av barn måste man ta stor hänsyn till strålbelastning med god strålhygien efter indikationen.

Indikation

Flertalet röntgen av mindre barn görs under nyföddhetsperioden där några procent av alla nyfödda har någon form av andningsstörning. Man bedömer att ca. hälften av alla nyfödda barn under 2 kg har någon form av andningsstörning. Prematura barn som väger ca. 1 kg har i 95% en andningsstörning. Under fostrets utveckling i livmodern är det lungorna som utvecklas sist vilket startar ungefär vid vecka 26 och är slutar vid vecka 34-35. Prematura barn, beroende på hur för tidig förlossning är, har därför troligen inte helt mogna lungor när de föds. Därav den mer vanliga andningsstörningen hos dessa prematura barn.

Indikation för röntgen av lungorna på barn är vid någon form av andningsstörning (ansträngd andning, pipande andning), långvarig hosa/feber, främmande kropp, synlig eller palpabel expansiv process, osymmetrisk thorax, mm.

Patologi

Ett fåtal procent av alla nyfödda i Sverige per år får pneumothorax som oftast visar sig som en lindrigare andningsstörning. Pneumothorax kan även uppkomma under respiratorbehandling där bristningar kan ske inom luftvägarna som ger luft ut i lungsäcken.

RDS¹Respiratory Distress Syndrome försämrar lungorna att expandera vid inandning. Orsaken är en avsaknad av ett lipoprotein som minskar ytspänningen i lungblåsornas väggar. Tillståndet är vanligast hos prematura barn där lungorna inte mognat än. Kan även förekomma hos barn efter fullgången graviditet. är en andningsstörning som beror på att alveolerna saknar ett lipoprotein som minskar lungblåsornas förmåga att vidga sig och därmed lungorna att expandera vid inandning. Tillståndet upptäcks oftast strax efter födsel där barnet har ansträngd andning och syresätter sig dåligt²Behandlingen går ut på att tillföra barnet extra syrgas. Vid svårare andningsbesvär kan barnet behöva aktiv andningshjälp (respirator) samt läkemedel genom inhalation som innehåller bla. lunglipider som ersätter de saknade proteiner. Dessa läkemedel stabiliserar alveolerna och förbättrar gasutbytet i lungorna.. Barnets egen produktion av dessa proteiner brukar komma igång efter 3-4 dagar. RDS kan även medföra komplikationer med andningsnödstillstång hos barnet orsakad av pneumothorax, lungblödning, mm.
Vid svårare RDS ses en nedsatt lufthalt i lungvävnaden där enbart luft i bronkträdet kan urskiljas på den konventionella röntgenbilden.

Mekoniumaspiration förekommer där fostret bajsat i fostervattnet innan förlossningen är klar. Risken är att fostret får i sig detta fostervatten blandad med mekonium³Mekonium är namnet på den afvföring som samlas i fostrets tarmar under fostertiden.  om fostret försöker ta ett andetag innan barnet är ute. Risken är störst vid utdragen förlossning där fostret blir stressat och försöker dra egna andetag. Behandlas även med antibiotika. Denna aspiration av mekonium kan ge obstruktion  av de övre luftvägarna, lunginflammation med andningsbesvär med syrgasbehov och i svåra fall respiratorvård.
Lungröntgen visar fläckvisa kraftiga infiltrat i huvudsak koncentrerad kring bronkerna samt områden med atelektaser⁴Kollapsade alveoler som beror på dom ej kan syresättas pga. hinder, slem, etc..

Vid misstänkt hjärtfel på barn är en konventionell lungröntgen oftast förstavalet vid en diagnostik. Med en konventionell lungröntgen gör man en bedömning av hjärtstorlek samt för att utesluta någon annan orsak som tex. lunginflammation, pneumothorax, mm. som orsak till barnets andningsbesvär.

Vid situs inversus (heterotaxisyndrom) återfinns organen i kroppen inte på den normala platsen. Syndromet kan medföra att kroppsanatomin av inre organ spegelvänds i olika stor utsträckning. Drabbas ett stort antal organ av denna asymmetri där placeringen i kroppen avviker kraftigt från det normala kan detta medföra livshotande tillstånd. Förutom att organen är felplacerade förekommer missbildningar i själva organen med olika symtom.
Hjärtat kan ha komplicerade missbildningar som kan ge hjärtsvikt, dålig syresättning, andningspåverkan, mm. En vanlig typ av missbildning vid heterotaxisyndromet är att hjärtat har två vänsterförmak eller två högerförmak.
Heterotaxisyndromet i någon form förekommer hos ca. 10 av 100.000 nyfödda i Sverige per år. Orsaken är en störning i form av en muterad gen under fosterutvecklingen i vecka 1-4 då kroppen delas in i 2 kroppshalvor/-sidor. Man tror även att orsaken kan förklaras av miljöfaktorer samt att ärftlighet⁵Studier har visat att ca. 10% av barnen med Heterotaxisyndrom har en nära anhörig med samma syndrom. Har någon av föräldrarna detta syndrom är sannolikheten för att barnet ska få samma syndrom 50%. Nedärver barnet inte denna muterade gen förs anlagen inte vidare till i deras tur kommande barn. är en bidragande orsak till detta syndrom.

Lungblödning är generellt en komplikation till annan lungsjukdom tex. bakteriell infektion och RDS. Sjukdomen visar sig genom kliniska symtom av blodigt skum i svalget. På lungröntgen ses en symmetriskt kraftigt sänkt lufthalt i båda lungorna.

Bronkopulmonell dysplasi kan förkomma efter längre tids respiratorbehandling med syrgas under övertryck som ger förändringar i nedre luftvägarna i form av blödningar och ärrbildning (fibros). Detta brukar man först kunna se på en konventionell röntgenbild  av lungorna efter en till två veckor som visar inflammatoriska infiltrat med inslag av små områden med [emfysem]⁶Tillstånd där lungblåsorna smälter samman och bildar större blåser/håligheter. Detta fenomen bidrar till sämre syrupptag. Ses ofta vid KOL.. Det går även att se vissa områden i lungorna som visar på atelektas⁷Kollapsade alveoler som beror på dom ej kan syresättas pga. hinder, slem, etc..

En tillstånd i lungorna som inte beror på lungornas funktion utan kommer av en påverka ”utifrån” är diafragmabråck. Denna bråckbildning uppstår genom en defekt i diafragmavalvet och återfinns oftast på vänster sida. Denna herniering av magsäcken, tarmar, mjälte eller alla organ tillsammans, ovanför diafragma kan ge barnet betydande andningssvårigheter. Hur allvarliga symtom detta ger beror på när hernieringen uppkommit.
Kliniska fynd är insjunken buk och enen osymmetrisk thorax. På röntgenbilden ses tarmstrukturer ovan diafragmanivå. Vid svårbedömd diagnos kan man tillföra en mindre mängd kontrast via sond ner till magsäcken. Diagnostiken kan vara svårbedömd om röntgen göres alldeles inpå en genomgången förlossning då tarmarna på barnet inte hunnit fyllas med luft än.

Främmande kropp (bild) är en frågeställning där förälder bevittnat eller misstänker att barnet stoppat något i munnen och svalt. Dessa saker utgöres oftast av diverse små leksaker som barn stoppat i munnen. Stora matbitar kan även fastna på vägen ner genom matstrupen. Saker eller matbitar som fastnar i matstrupen brukar utlösa en abnormt stor salivproduktion, hostande och harklande som brukar vara ett väl så gott symtom på att barnet verkligen svalt något som dessutom fastnat på vägen ner.

Metod

Förälder bör alltid närvara vid denna röntgen, oavsett barnets ålder, för att få barnet att känna trygghet. Fördelen med förälder närvarande är även att barnet förhoppningsvis klarar att ligga still den lilla stund det tar att exponera en röntgenbild. Man vill inte riskerar att behöva ta om bilder för att barnet är mer oroligt än nödvändigt. Är barnets moder gravid är det en fördel om pappan eller annan nära anhörig eller person, känd för barnet, följa med och hjälpa till vid undersökningen.

Vid röntgen av lungorna på mindre barn får dessa ligga ner när bilderna tages. Större barn som klarar att stå upp och stå stilla medan bilder tas får göra så. Oavsett metod för bildtagningen får förälder hjälpa till  att hålla eller stödja barnet medan bilden tas. Det är inte ovanligt att någon av bilderna får tas om då barnet inte legat still och röntgenbilden har rörelseoskärpa. Det är ofta svårt att få en väl inandad bild då barn har svårt att koordinera en uppmaning på att hålla andan och faktiskt göra så.

Röntgen av prematura och mycket små barn kan vara svårt när barnet liggande i kuvös, en mängd kablar och elektroder är fästa på barnet som inte bör lossna, en trachealtub kan ev. skymma detaljer i bilden, barnet får inte bli avkyld (värmeförlust) under bildtagningen, man bör få till optimala bilder på såväl den frontala- som ev. sidobild med en exponering vardera för att undvika strålbelastningen, mm. mm. Dessa undersökningar bör således personal med erfarenhet utföra.
Efterhand när barnet växer [4 dagar] [2 år] [15 år] (bilder) blir även röntgen av lungorna enklare då den röntgensköterska som gör undersökningen får ”mer att hålla i” eller att barnet står stilla själv.