Den mest förekommande indikationen för att göra en buköversikt är misstanke på [ileus]1Allmänt kallad tarmvred vilket betyder att tarmenpassagen av någon anledning är upphävd. Det kan röra sig om mekaniskt ileus, ileus efter operation, inklämd bråckileus, tunntarmsvolvulus eller invagination som är vanligast hos barn. (bild) eller fri gas2Luft i fri bukhåla uppkommer om det går hål på något tarmsegment (tarmperforation). Orsaken kan vara inflammation, tumör, mekaniskt, divertikulit, mm. Vid detta tillstånd läcker även tarminnehåll ut i bukhålan som orsakar bukhinneinflammation. Behandlingen är oftast kirurgiskt då hålet tillsluts..
Vid dessa indikationer görs idag generellt en undersökning med [datortomografi] (länk). Man gör då en sk. ”låg-dos CT” som mycket väl räcker till för dessa frågeställningar. Stråldosen är då lägre än för en ”normal” CT-undersökning av buken som ger en högre röntgenbestrålning.
Uppföljningen efter denna inledande CT-undersökning kan bli bildtagning med konventionell röntgen av buken där man då över tid följer kontrastpassage genom tarmarna sk. passageröntgen (vid ileusmisstanke).
Indikation
En konventionell buköversikt görs för olika indikationer och är i flera fall en initial röntgenundersökning av akut bukåkomma då den är enkel och snabb att genomföra. Denna enkla inledande röntgenbild är därefter vägledande för vidare behov för diagnostik eller behandling.
Undersökningen ger mindre röntgenbetsrålning än en CT-undersökning.
[Förstoppning] (bild) (coprostas) är en vanlig åkomma hos äldre. För denna diagnos behövs normalt ingen röntgenundersökning utan ställs genom klinisk undersökning. Däremot kan de bakomliggande orsakerna till detta behöva utredas.
Volvulus är ett tillstånd där tjocktarmen, mestadels inom de distala delarna men även inom tunntarmen, vridit sig så ett mekaniskt stopp uppstår för passage av såväl tarminnehåll och luft. Orsak till detta fenomen är okänt men drabbar mest äldre och kan ev.bero på att individen har en lång tjocktarm. Denna vridning av tjocktarmens distala del brukar behandlas i samband med röntgenundersökning eller vid rektoskopi. I samband med att kontrastslangen vid röntgen eller rektoskopet passerar den vridna tarmsegmentet brukar denna lägga sig normalt igen. Löser man inte upp ett volvulus på detta sätt kan en operation bli nödvändig.
Sondläge är en vanlig indikation för en enkel röntgenbild över buken för funktionskontroll av en nasogastrisk nutritionssond3Sond för flytande sondmat via näsborre..
Främmande kropp är annan mer sällan förekommande indikation för en buköversikt då det finns misstanke på sk. [främmande kropp] (bild). Denna frågeställning förekommer mestadels för barn som har en tendens att stoppa saker i munnen. Främmande kropp frågeställning gäller även för saker som stoppats in i [ändtarmen] (bild från Internet) av olika anledningar.
Smuggling är en mer sällan orsak till en röntgen av buken. Ibland finns denna indikation vid misstänkt [smuggling] (bild) av diverse missbrukspreparat som då eventuellt svalts men även förts in i ändtarmen. Denna undersökning görs idag mestadels med datortomografi (CT-buköversikt).
Transit-pellets är markörer som patienten sväljer för mätning av passagetiden genom tjocktarmen4Röntgentäta markörer som patienten sväljer under 6 dagar där man sedan på dag 7 tar en konventionell röntgenbild på buken för att kontrollera kvarvarande markörer i tarmen samt deras läge. vid utredning av kronisk förstoppning, mortalitetsstörningar eller annan dysfunktion i tjocktarmen.
Normal passagetid genom tarmarna är 2-4 dygn där män ligger i nedre skalan.
Kontroll av [shunt-läge]5Vid avflödeshinder eller för stor volym av likvor i hjärnans ventriklar (hydrocefalus) kan en kateter opereras in i hjärnan för att leda bort en del av likvorn ner till bukhålan. Denna shunt har en ventil som kan ställas in och reglerar avflödet av likvor beroende på trycket i hjärnans ventrikelsystem. (bild). Vissa modeller på justerbara shuntar (Codman-Hakin shunt) måste kontrolleras efter en MR-undersökning där magnetfältet kan påverka inställningen av ventilen i hjärnans ventrikel för hur stor mängden likvor som ska dräneras från hjärnans ventriklar till bukhålan.
Andra fynd som kan ev. kan åskådliggöras på konventionella bukbilder är ascites, kontroll av [stenar] (bild) i urinvägarna, konkrement i gallblåsan, mm.
Metod
Undersökningen göres liggande antingen på ett konventionellt röntgenbord eller i sängen där det då skjuts in en digital röntgenfilm under en liggande patient.
Vid bildtagningen ombeds patienten att hålla andan om så är möjligt.
Undersökningen tar normalt 5 minuter.
Förberedelser
Inga förberedelser behövs normalt för en konventionell buköversikt.
Anatomi och fysiologi
Matspjälkning betyder att den föda man tar in i munnen sönderdelas och tas upp av kroppen via mag-tarmkanalen.
Till matspjälkningsapparaten hör munhåla, tänder, tunga, gomsegel, svalg, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever, gallvägar, gallblåsa och bukspottkörteln. Det är således en stor del av kroppens organ som ingår i detta system som tar hand om föda och vätska för att vi som människa ska kunna tillgodogöra oss och utvinna energi från denna mat och vätska så vi kan fungera kroppsligt sett.
Det tar ca. 24-30 timmar för maten att passera från munnen till ändtarmen.
Tunntarmen se [sida] (länk) för denna undersökning.
Bukspottkörteln som väger ca. 100 gram har två uppgifter där den ena utsöndrar bukspott till tarmen (exokrin) medan den andra uppgifter utgörs av en endokrin funktion som producerar insulin. Bukspotten neutraliserar det sura maginnehållet från magsäcken till en mer basisk blandning. Bukspott innehåller även enzymer som spjälkar div. ämnen i födan. Det bildas ca. 0,5-2 liter bukspott per dygn.
Till levern kommer blod från tarmarna (75%) som för med sig näringsämnen och nedbrytningsprodukter som resorberats i tarmarna. Det kommer även blod från aorta (25%) som syresätter levern. Blodet från tarmarna processas genom ca. 50.000-100.000 leverlobuli som vardera är ca. 1mm i diameter vari näringsämnen bearbetas.
Levern är både en exokrin och endokrin ”körtel”. Från leverns exokrina funktion kommer bla. galla som innehåller avfallsprodukter och salter och har till uppgift att finfördela fettet i födan. Levern producerar galla dygnet runt (0,5-1 liter) så mellan måltiderna förvaras galla i gallblåsan. Vid nästa måltid stimuleras slemhinnan i tunntarmen som insöndrar ett ämne vilket får gallblåsans väggmuskel att dra ihop sig och tömma ut galla till tarmen.
Till leverns endokrina funktion är den syntetisering av livsnödvändiga produkter så som lipoprotein, blodproteiner (ca. 40 olika) och hormonprekursorer6Hormoner som bildats genom att kroppsegna ämnen påverkas av enzymer..
Levern har även en funktion för avgiftning7Biotransformation där substanser inaktiveras och transporteras ut ur kroppen via tarmarna eller urinen. av främmande ämnen tex. läkemedel och alkohol.
Levern är kroppens största enskilda inre organ och väger ca. 1,5 kg hos en avliden person8Vikten hos en levande människa varierar beroende på hur mycket blod som för stunden finns i levern vilket kan variera stort (1,5-2,5kg)..
Tjocktarmen se [sidan] (länk) för denna undersökning.
Ändtarmen se [sida] (länk) för denna undersökning.