Om ländryggen
Ländryggen (columna lumbale) består av 5 kotor. Dessa kotor är dom största i ryggraden. Det finns dom som har 6 ländkotor utan att detta är till några besvär. Till ryggen räknas också kotorna i korsbenet och svanskotorna (5 resp. 4 sammanväxta kotor).
Ländryggen är den ryggdel som oftast vållar mest besvär. Ryggont har nästan kommit att bli en folksjukdom. Vanligaste skadan här i samband med våld eller stor belastning är [kompressionsskador] på kotorna. En eller flera kotor pressas då ihop i olika svår grad.
Mellan kotorna finns sk. mellankotskivor (diskar). Dessa består utav en gelatinartad massa som omslutes av ett fibrinnät. Alla dessa mellankotskivor utgör en fjärdedel av ryggradens längd ovan korsryggen.
Diskbråck, ofta benämnd ryggskott, är ofta resultatet av en åldrad disk som förlorat sin spänst. Diskbråck kan trycka på nerver från ryggmärgen vilket orsakar smärta.
Skador på diskarna utreds bäst med magnetkamera (MR).
I samband med att kotdiskarna med åldern förlorar sin spänst och höjd mellan kotorna blir man också kortare.
[Skolios] lokaliserad enbart i ländryggen ses mer sällan då denna snedställning av ryggen oftast involverar hela kotpelaren (inkl. bröstrygg).
Vissa typer av cancer kan sprida [metastaser] till bla. kotkropparna.
Metod
Vid röntgen av ländryggen tages en frontal- och en sidobild . Dessa kompletteras med en sidobild på övergången mellan sista ländkotan (benämnes ”L5”) och första sakralkotan (benämnes ”S1”) som egentligen bildar korsryggen (sacrum). Dessa sakralkotor bildar en ihopväxt benstruktur. Dock finns utgångshål för nervrötter till bla. benen utifrån denna skelettstruktur. Ischias och annan värkproblematik i benen utgår ofta från nerver som löper ut från länd- eller sakralryggen.