Inför kärlröntgen (angio)

Alla interventioner kräver någon form av förberedelser.

Information

I samband med planering inför en endovaskulär intervention (kärlangio) bör patienten fått hemskickat informationsbroschyr om sjukhuset, kliniken, planerad kärlingrepp, varför den genomföres, ev. komplikationer, mm.
Det kan finnas kontraindicerande riskfaktorer för patienten som måste beaktas inför förberedelser och intervention.
Den tid mellan beslut om operation samt tiden för inställelse på sjukhuset ska tas tillvara för att optimera patienten inför operationen.

Såväl informativt som fysiologiskt.

Inskrivning

Den sk. inskrivningen på sjukhuset kan vid elektiv behandling ske några dagar innan själva ingreppet. Inskrivningen kan definieras som ”händelse när vårdplats ställs till patientens förfogande”.
Denna inskrivning göres oftast på den vårdavdelning där den pre- samt postoperativa vården planeras handläggs tillsammans med patienten.
Vid detta besök får patienten träffa kärlkirurg som förklarar vilken typ av ingrepp patienten ska genomgå, metoden, vården i samband med detta, ev. risker, mm. Läkare och patient går även igenom patientens pågående medicinering och ordinerar ev. ändringar ifrån denna medicinering i samband med förberedelser om så anses nödvändigt. Detta gäller oftast om patienten medicinerar med någon form av trombocythämmande eller antitrombotiska läkemedel (NOAK).

Patienten får även fylla i en hälsodeklaration med uppgifter om nuvarande hälsotillstånd och aktuell medicinering. Denna hälsodeklaration kan även göras senare i samband med att patienten väl läggs in på sjukhuset.
Patienten bör också få muntlig information samt ev. broschyr med information om kommande inläggning och planerad operation.

Patienter som har svårt att förstå svenska bör erbjudas tolk.
Patienter med personlig vårdassistent kan vb. få ha med denna hjälp under ingreppets gång (vid vaken patient).

Utskrivning

Utskrivningen bör planeras i samband med den gemensamma inskrivning läkare, sjuksköterska och patient går igenom gemensamt.
Planeringen för utskrivningen från sjukhuset kan behövas genomföras tillsammans med patientens närstående som ofta är patientens närmaste stöd efter hemkomst vad gäller vårdkontakter, läkemedelshantering, ADL, mm.
Många äldre patienter behöver permanent eller tillfälligt utökad behov av stöd och omsorg från hemsjukvård, etc. i hemmet efter sluten sjukhusvård oavsett indikation.

Kontraindikationer

• Patienter med tidigare svåra reaktioner vid användning av jodkontrast bör undvika göra en undersökning med denna kontrastsort.
  Anses indikationen och behovet mycket starkt får en dylik intervention med jodkontrast göras med ökad övervakning (anestesipersonal).
  Alternativt får koldioxid användas istället för jodkontrast.
• Patienter med Myastenia gravis.
  Vid mycket stark indikation för en kärlintervention får undersökningen göras med koldioxid istället för jodkontrast.
• Patienten ska ha fysiologisk och psykologisk förmåga att klara av den planerad åtgärd.
• Patienter som på grund av smärta, psykologiska orsaker eller av annan orsak bedöms inte klarar av att ligga still under själva ingreppet måste planeras för en intervention i narkos.
• Patienter med hög blödningsbenägenhet (ej upphörd medicinering, blödningssjukdom, mm.).

Försiktighet

• Vid svår njurinsufficiens bör koldioxid användas eller ev. planera dialys av patienten efter kärlintervention med jodkontrast.
• Mycket kraftig patient.
• Gravida (beroende på indikation):

Medicinska förberedelser

Blodprov

Du måste ha tagit flertalet blodprover för att:

• Patienten ska även tagit ett S-Kreatinin¹Kretainin bildas i tvärstrimmig muskulatur från kreatin och är musklernas energireserv. Kreatinin lämnar kroppen via njurarna och man kan därför validera ett värde för hur den glomerulära njurfiltrationen fungerar. Referensvärde ca. 40-90µmol/L men referensområdet varierar mellan könen. Män har något högre Kreatinin-värde än kvinnor generellt.
  Höga värden kan bero på chock (<62mmHg), njursjukdom, urinavflödeshinder (urinstämma), stress, vissa läkemedel, mm. Lågt värde saknar betydelse men kan bero på graviditet eller liten muskelmassa. för att värdera njurarnas kapacitet för filtration och tas alltid inför användning av jodkontrastmedel eller MR-kontrast.
• Kontrollera din blödningsbenägenhet (blödningsstatus) som är särskilt viktigt om du tar någon blodförtunnande medicin.
  • Blödningstatus involverar analys av HB²Hemoglobin finns normalt som molekyler inne i de röda blodkropparna. Referensvärde är ca 117-153g/l men referensområdet varierar mellan könen. Högt Hb kan bero på intorkning, vätskeförlust, polycytemi, mm. Lågt värde (anemi) kan bero på blodförlust, järnbrist, B¹²-brist, hemolys, mm., B-TRC (Trombocyter)³[Trombocyter bildas i benmärgen ”lever” i ca. 8 dagar. Trombocyter aggregerar vid kärlskada och bildar en plugg. Påverkar även koagulationsmekanismer, proteiner, i blodet som bildar fibrin. Referensvärde ca. 165-387×10⁹/l. Höga värden (trombocytos) kan bero på akuta blödningar då benmärg släpper ut stora mängder trombocyter. Lågt värde (trombocytopeni) kan bero på nedsatt funktion av benmärgen, cancer, njursvikt, mm., P-PK (INR)⁴Protombinkomplex analyserar blodets förmåga att koagulera. Värdet för detta prov får man genom kvoten av patientens blod och ett normalt koagulationsvärde. referensvärde är 0,9-1,2. Höga värden fås vid brist på koagulationsfaktorer, K-vitaminbrist, leverskada samt vid Waran-behandling där den terapeutiska värde då ska ligga mellan 2,0-3,0. Heparin har i normala doser ingen större påverkan på INR-värdet. Provtagning i hepariniserad infart kan däremot ge mycket höga värden. Vid mycket höga P-PK-värden (>5,0-6,0) av Waran-behandling kan man ge Konakion för att motverka den ökade blödningsrisken., P-APT-tid⁵Aktiverad tromboplastin-tid mäter hur lång tid det tar för blodet att koagulera efter man tillsatt citrat (Ca²). Referensvärde ca. 26-33 sekunder men kan variera mellan laboratorier. Högt värde kan bero på brist på koagulationsfaktorer, hemofili, mm. Högt värde fås även vid behandling med Heparin..
• P-Kalium⁶3.5-4.4 mmol/L i plasma ska vara taget.
• Vid provtagningen för ett blödningstatus inför angiografi tar man samtidigt även ett bas-test om det inte finns ett giltigt test redan.
• För bokade undersökningar (elektiva) ska dessa blodprov vara högst 1-7 dagar gammalt beroende på patientens hälsotillstånd (status) samt pågående medicinering.
• Du får en remiss för blodprovstagning eller besked om hur du ska göra med blodproverna av kärl/kirurg mottagning eller annan kallande enhet.
  Du tar dessa prover någon eller några dagar innan undersökningen.

Diabetes

Diabetiker med insulinbehandling kräver särskilda förberedelser före ingreppet. Insulinbehandlade patienter får oftast insulin– samt glukosinfusion inför angiografin som ersättning för de uteblivna måltiderna samt insulin-injektioner som normalt reglerar patienten insulinbehov under dagen.

• Medicinerar du med Metformin för din diabetes och har ett högt kreatinin-värde (GFR <45) ska denna medicinering sättas ut i samband med en undersökning med jodkontrast och därefter återinsättas först efter 48 timmar efter genomförd undersökning samt efter det att du tagit ett nytt blodprov (S-kreatinin).
  Detta får du mer information om av din läkare, diabetessköterska, etc.

Blodförtunnande medicin

Patienter som medicineras med antikoagulantia (Waran), antitrombotiska NOAK medel (Eliquis, Pradaxa, Xarelto) eller vissa trombocythämmande medel (Brilique, Clopidogrel) måste tillfälligt minska eller helt avbryta denna medicinering 2-5 dagar innan ett operativt ingrepp.
Effekten av dessa läkemedel ökar risken för oönskad blödning samt förlänger blödningstiden. Denna  ordination för uppehåll av dessa mediciner ansvarar patientens remitterande doktor samt operatör för. Likaså när patienten åter igen kan påbörja sin medicinering samt ev. upptrappning av medicindos.
Eventuellt kan patienten fortsätta viss medicinering med dessa läkemedel vid mindre ingrepp med befarad ringa eller ingen blodförlust vid ingreppet.

Patienter med medicinering enligt ovan måste utvärderas av remitterande läkare eller konsult av specialist läkare om behovet samt riskerna med att tillfälligt avbryta denna medicinering samt möjligheter att tillfälligt erhålla annan tillfällig blodförtunnande medicinering (Innohep, Klexane, mm.).

Premedicinering

• Patienter som har känd allergi mot jod ska premedicieneras enl ordination.

Förberedelser hemma

Generella

Elektiva patienter kommer oftast till vårdavdelningen med delar av förberedelserna redan genomförda i hemmet.

• Du får direktiv av remitterande läkera om du ska ta dina egna mediciner som vanligt samt vilka.
  Normalt ska man inte ta vitaminer, hälsopreparat, mm. som tas på eget initiativ.
• Patienter som ska fasta eller laxera som har diabetes, njursvikt eller hjärtåkomma måste få direktiv om alternativ behandling för detta av sin egen läkare.
• Viktigt att du dricker rikligt med vätska 1-2 dagar (1-2 liter/dygn) innan undersökning med intravenös kontrast såvida du inte har specifika restriktioner mot detta (dialyspatient, hjärtsjukdom, mm.).
  En tumregel är att dricka dubbelt så mycket som du brukar.
• Har du vid tidigare undersökningar reagerat mot kontrastmedel eller har andra kontraindikationer för kontrastmedel behövs ev. premedicinering⁷Premedicinering innebär att man ger medicinerar patient som lindrar oro, smärta eller tidigare reaktioner av något läkemedel (kontrastmedel, mm.) som ska användas. för detta under förberedelserna.
  Denna uppgift måste då anges i remissen för premedicinering i hemmet vid tidbokad (elektiv) undersökning. Vid akuta undersökning göres denna premedicinering på sjukhuset.

Förberedelser på vårdavdelning

Elektiva patienter kommer oftast till vårdavdelningen med delar av förberedelserna redan genomförda i hemmet. Dessa är fasta, dusch med Descutan, utsatta läkemedel, mm.

• Kvinnliga patienter ska ha KAD vid tidsmässigt längre interventioner medan män som klarar att kissa liggande kan ha uridom.
• Patienten ska ha PVK (venös infart/nål).
• Patienten ska ha duschat med Descutan inför angio. Patienten ska inte ha smycken på sig.
• Om pat. är insulinbehandlad diabetiker kan insulindropp med droppräknare vara aktuellt (ordination).
• Patienten får intravenös vätskeinfusion (Ringer Acetat, Glucos, mm.) inför samt under pågående intervention för uppvätskning samt energi under pågående fasta.

Inskrivning

När patienten anländer till vårdavdelningen för fysisk inskrivning ska patienten genomgå en mängd åtgärder inför den kommande operationen. I journalen påbörjas en dokumentation med vårdplanering. Patientens förifyllda hälsodeklaration ska dokumenteras i journalen.
Patienten ID kontrolleras och patienten får ett ID-band. Patientens status och allmänna uppgifter dokumenteras i journalen vid ankomsten så som längd, vikt, nära anhöriga, ev. sekretess, mm. Patienten ska tillfrågas om medicinering, genomförd fasta, hygien, måltidsönskemål, mm.

Premedicinering

Premedicineringen inför en angiografi utgöres främst av lugnande (T. Stesolid) och någon form av analgetikum som tex. Alvedon, Paracetamol-infusion, mm. För varje patient ska en individuell bedömning av behovet för premedicinering göras. Patienten själv ska ha möjlighet att få välja om denne önskar premedicinering i forma av lugnande och smärtstillande eller inte.
Annan premedicinering som kan behövas ordineras innan åtgärd kan vara antibiotikaprofylax, blodtryckssänkande, trombosprofylax, allergiprofylax, mm.

Efter undersökningen

På vårdavdelning

Efter genomförd undersökning/intervention har patienten sängbunden eftervård på vårdavdelning beroende på typ av ingrepp, komplikationer (blödning ljumske, mm.) i samband med ingreppet, metod för hemostas⁸Man stoppar blödningen från en punktion eller hudincition (hudsnitt med kniv) med kompression av stället eller en sk. closure-device (kärlet försluts intrakutant)  av punktionstället., om ingreppet är gjord i narkos, patientens status, riskfaktorer (hög ålder, annan sjukdom, mm.), mm.

Vid punktion i ljumskartär ska patienten ligga still i sängen under angiven tid för att minska risken för blödningskomplikation från punktionstället.
Sker hemostas med sk. [Femostop] (bild) ligger patienten med denna anordning påsatt över ljumskpunktionen under några timmar medan lufttrycket i ”ballongen” på denna anordning sänks succesivt. Det är särskilt viktigt att då inte röra sig allt för mycket i sängen vilket kan resultera i att denna Femostop ändrar läge mot huden och inte längre utgör en tryck exakt över punktionstället vilket kan medföra en blödning från artärpunktionen.

Patienten brukar generellt få fasta under någon eller några timmar efter en avslutad invasiv intervention. Detta för att vid ev. komplikation av något slag, så som blödning från punktionstället, misstänkt inre blödning, emboli till distala benet, mm., ska patienten vara redo för en omedelbar ny invasiv åtgärd för uppkommen problematik.
Uppstår en allvarlig cirkulatorisk komplikation, som snabbt måste åtgärdas endovaskulärt eller kirurgiskt, sker detta oftast i nära anslutning till nyligen genomförd intervention. Desto längre tid som går efter en intervention ju mindre är riskerna för sena komplikationer.
Liksom det gäller för tiden vad gäller sängläge efter en intervention gäller samma sak för tiden för fasta efter interventionen. Desto mer omfattande ingrepp, större hål för olika material som föres in i blodkärlet, hemostasmetod, de facto komplikationer eller en ökad risk för senare komplikationer, mm. desto längre fasta efter ingreppet.

Beslut om eftervård med bland annat sängläge och fasta tas av ansvarig operatör efter avslutad ingrepp.

I hemmet

Patienten ska själv kontroller punktionstället under efterföljande 1-2 veckor för kontroll av ev. blödning (hematom, kraftigt blåmärke, mm.).

Har du fått jodkontrast i blodet ska du dricka rikligt med vätska under ett dygn efter undersökningen.
Gäller dock inte om du är ordinerad att inte dricka så mycket pga. andra hälsofaktorer så som patient med dialys-behov, hjärtsvikt, mm. då du får rådgöra med din egen läkare hur du ska förhålla dig efter genomgången undersökning.

Fås någon form av kontrastreaktion efter hemkomst, som inte behöver sjukhusvård, ska detta rapporteras till sin remitterande läkare så denna reaktion föres in i patientens journaler.

Läs mer

• Om [jodkontrast]