Inför CT

Informationen här gäller inte generellt för alla röntgenkliniker i Sverige.
Informationen ska därför enbart ge dig som patient en överblick hur förberedelser går till, hur de generellt ska genomföras samt vad man ska och bör tänka på inför resp. efter.

Information

Ska du genomgå en röntgen som inkluderar intravenös kontrastmedel av något slag där du vid tidigare undersökningar reagerat mot kontrast eller har svår allergi, astma, meddela då detta till din remitterande läkare eller aktuell röntgenklinik i god tid innan du kommer till röntgenavdelningen för en röntgenundersökning med kontrast! På flertalet röntgenkliniker skickas ett frågeformulär¹Ett frågeformulär inför en CT-undersökning kan innehålla frågor som..
”Har du tidigare fått kontrastmedel i blodet?”
”Har du någon allergisk sjukdom?”
”Har du diabetes och i så fall vilken behandling?”
”Har du struma?”
”Har du blodsmitta?”
”Längd och vikt”, mm. med kallelsen (info. om tid och förberedelser) som patienten ska fylla i och ta med till röntgenundersökningen.

Patienten ska kunna ligga stilla under bildtagning som oftast tar enbart någon eller några få sekunder.
Behövs lugnande medicinering (mycket oro, klaustrofobi, mm.) för att kunna genomföra en undersökning ombesörjes detta av remitterande läkare vilket då ska tas ca. 30 min innan undersökningens start eller enl. ordination av egen läkare eller utförande röntgenavdelning.

CT-hjärta

För patienter som ska genomgå CT-hjärta (kranskärl) ska röntgen inför bokning av undersökningen fått uppgifter från remittent (din doktor) om:

• Kontraindikationer för kontrast, beta-blockerare eller nitroglycerin.
• Uppgifter om puls och blodtryck samt ev. avvikelser av dessa.
• Aktuell längd och vikt.
• Det ska finnas ett nytaget EKG.
• Vid hög hjärtfrekvens (>55 slag/min) kan det bli aktuellt med premidicenerng med beta-blockerare någon eller några dagar innan undersökning för att sänka hjärtfrekvensen inför undersökningen.
  Denna medicinering har remittent/patientens egen läkare hand om.

Fås inte dessa uppgifter inför planering och bokning av undersökningen resulteras detta i att remissen kommer att skickas tillbaka till remittent för kompletterande uppgifter.

Kontraindikationer för CT

För en undersökning med CT utan intravenös jodkontrastinjektion finns ingen reell kontraindikation förutom ett hänsynstagande till den röntgenbestrålning denna röntgenmetod utsätter patienten för.

Kontraindikationer för användning av jodkontrast

• Vid tidigare svåra reaktioner av jodkontrast
• Myastenia gravis

Några kontraindikationer man måste iaktta aktsamhet inför är främst vissa situationer där patienten ska få intravenös jodkontrast.

• 

  Gravida där man endast efter väl bedömda indikatorer bedömer att en undersökning är väl berättigad för moderns hälsa.

• CT med jodkontrast på patienter med svår njurinsufficiens ska värderas nogsamt om behovet trotts allt föreligger eller en annan typ av undersökningsteknik ger liknande diagnostik.
• Återkommande undersökningar med jodkontrast inom korta tidsintervaller.
• Svårare klaustrofobi.
• Mycket kraftig patient, mm.

Gravida

För gravida krävs starka indikationer (berättigande) för att genomgå en röntgenundersökning samt kontrastinjektion²Generellt ska man undvika ge gravida jodkontrastinjektion om det inte finns en tydlig medicinsk indikation för detta. varför man först ska bedöma om det finns annan undersökningsmetod som inte tillför ett foster vare sig röntgenbestrålning eller kontrast. Detta måste patienten informera sin egen läkare om (om inte så redan gjorts) som i sin tur ska rådgöra med röntgenläkare.
Normalt finns mycket små risker för fostret om röntgenundersökningen göres av organ (huvud, hals, lungor) där fostret inte träffas direkt av röntgenstrålningen.
Kontrastmedel passerar i en mycket liten mängd genom placenta-barriären (moderkaka) vilket anses försumbart och utgör ingen risk för fostret.

Amning kan ske efter undersökning med jodkontrast utan restriktioner. Där den ammande modern trots allt är orolig för detta kan modern inför en undersökning med jodkontrast tappa ut bröstmjölk i förväg som räcker i ett dygn efter gjord undersökning.

Medicinska förberedelser

Blodprov

• Du måste ha tagit ett blodprov för att kontrollera din njurfunktion (S-kreatinin) innan en undersökning med jod-kontrastmedel kan utföras.
• För bokade undersökningar (polikliniska) ska detta blodprov vara högst 6-8 dagar gammalt.
• Detta ska din läkare informera dig om samt ombesörja att du får en remiss för blodprovstagning som du går till någon eller några dagar innan undersökningen.

Diabetes

• Medicinerar du med Metformin för din diabetes och har ett högt kreatinin-värde (GFR <45) ska denna medicinering ev. sättas ut i samband med en CT-undersökning med jodkontrast och därefter återinsättas först efter 48 timmar efter genomförd undersökning samt efter det att du tagit ett nytt blodprov (S-kreatinin).
  Detta får du mer information om av din läkare, diabetessköterska, etc.

Förberedelser hemma

Generella

• Hur du som patient ska förbereda dig inför en CT-undersökning står i den ”kallelsen” (besked om tid) som brevledes skickas hem till dig.
• Om inget anges i kallelsen förutom bokad tid så ät, drick och tag eventuella mediciner som vanligt.
• Viktigt att du dricker rikligt med vätska 1-2 dagar innan undersökning med intravenös kontrast såvida du inte har specifika restriktioner mot detta (dialyspatient, hjärtsjukdom, mm.).
  En tumregel är att dricka dubbelt så mycket som du brukar.
• Har du vid tidigare undersökningar reagerat mot kontrastmedel eller har andra kontraindikationer för kontrastmedel behövs ev. premedicinering³Premedicinering innebär att man ger medicinerar patient som lindrar oro, smärta eller tidigare reaktioner av något läkemedel (kontrastmedel, mm.) som ska användas. för detta under förberedelserna.
  Denna uppgift måste då anges i remissen för premedicinering i hemmet vid tidbokad (elektiv) undersökning. Vid akuta undersökning göres denna premedicinering på sjukhuset.
• Patienter som ska fasta eller laxera som har diabetes, njursvikt eller hjärtåkomma måste få direktiv om alternativ behandling för detta av sin egen läkare.

Undersökning av tarmen

• Inför undersökning av tunntarmarna ska patienten fasta i ca. 6 timmar (beroende på röntgenavd.).
• Inför undersökning av tjocktarmen ska patienten någon eller några dagar innan undersökningen ha speciell fiberfattig kost, fasta, laxera, dricka kontrastblandning, mm. (beroende på röntgenavd.).
• Rökning eller snusning inte tillåtet under fastan!

Förberedelser på röntgenavdelningen

Generella

• Ska du få intravenös jodkontrast (till blodet) i samband med undersökningen får du en infart (PVK/venflon/nål) satt, oftast i armvecket, för att kunna injicera denna kontrast.
  Denna infart tas oftast bort direkt efter undersökningen eller strax innan du får gå hem.
• Barn eller vuxna patienter som är väldigt känsliga för injektionsnålar kan få Emla-plåster⁴Plåster med salva som ger en lokalbedövande effekt (Lidokain och Prilokain) som placeras på huden (hudanestesi) där nålstick eller annan hudbehandling ska göras. Detta plåster ska placeras på huden ca. 1 timme innan ett ingrepp. När plåstret tagits av kvarstår effekten på huden i ca. 2 timmar. över förväntad stickställe som lindrar obehaget vid sticket.
• Patienter med en Port-a-cath (venport) bör ha en befintlig nål i porten vid ankomst för undersökningen.
• Ska en Port-a-cath användas för injektion av kontrastmedel ska den var av typen Powerport (dessa portar är märkt med ”CT” på baksidan av porthuset) som tål ett högre injektionstryck via en höginjektionspruta.
• Ska en PICC-line användas för kontrastinjektion ska denna klara högre tryck.

Undersökning av buken

• Vid undersökning av bukens organ kan du (beroende på frågeställning) behöva infinna dig på röntgenavdelningen 1-1,5 timme innan undersökningen för att ev. dricka (per oralt) vatten eller en kontrastblandning på röntgenavdelningen beroende på typ av undersökning.
• Denna dryck ska då drickas upp i intervaller under en viss tid (tex. 1 tim). Sista muggen kontrastblandning drickes således i anslutning till att du kallas in för själva undersökningen.
• Ska du dricka någon form av kontrast eller annan vätska inför undersökningen bör du inte äta eller dricka annat under tiden du dricker kontrast, etc. Fråga personalen!
• Vid undersökning av nedre delarna av buken ska du försöka undvika att gå på toaletten 15-20 minuter innan själva undersökningens start. Detta får du besked om i kallelsen eller på röntgenavdelningen.
• Undersökning av tunntarmarna kan göras på två sätt antingen med en sond till magsäcken via ena näsborren vari vätska sprutas in eller utan en sond då patienten får dricker vätska.
  Ska undersökningen göras med sond sätts denna sond strax innan på annat röntgenrum.
• Patienter med tarmstomi som ska dricka innan undersökningen får mindre mängd att dricka samt under kortare tid.

Efter undersökning

Du som fått intravenös kontrast brukar få sitta ned en stund (ca. 30 min) efter undersökningen på Röntgenavdelningen innan hemgång. Detta för att utesluta ev. sena bieffekter av det kontrastmedlet du fick i blodet.
Detta är dock ytterst ovanligt!

Har du inför undersökningen druckit en kontrastblandning kan denna ha en laxerande effekt beroende på vad denna kontrastblandning innehåller förutom kontrast.
Tänk på detta vid hemgång efter undersökningen. Gå på toaletten innan du åker hem!

Har du fått jodkontrast i blodet ska du dricka rikligt med vätska under ett dygn efter undersökningen.
Gäller dock inte om du är ordinerad att inte dricka så mycket pga. andra hälsofaktorer så som patient med dialys-behov, hjärtsvikt, mm. då du får rådgöra med din egen läkare hur du ska förhålla dig efter genomgången undersökning.

Läs mer

• Om [jodkontrast]