Barium – Röntgen Världen Metodbok

Barium (Mixobar, mfl.) är en icke-vattenlöslig suspension bariumsulfatpartiklar¹ (0,1-0,3µm) uppslammad i vatten och används som kontrastmedel för mag-tarmundersökningar, med mestadels konventionell röntgen, där den då kan blandas upp ytterligare med vanligt vatten innan distribution. Förutom Barium innehåller
Flertalet andra Bariumföreningar (nitrater) är giftiga och används till helt andra saker som tex. fyrverkerier, sorkgift, glans på pappersfoto, mm.

Användningsområde

Bariumkontrast (Bariumsulfat) är en uppslammad lösning av grundämnet barium (baryt) som som är extremt olösligt i vatten och tas inte upp av kroppen utan distribueras ut i sin helhet.
Barium absorberas inte till blodbanorna från tarmen.
Detta kontrastmedel är således enbart avsedd för diagnostik av mage och tarmar.
Vid tillfällen där misstanke om tarmläckage eller efter operation där öppning ut från tarmen kan förekomma används vattenlöslig kontrast i stället (jodkontrast).
Barium utgörs som uppblandad vätska även av en mängd inaktiva tilläggsämnen² som är luktfri och smaklös.

Bildegenskaper

Bariumkontrast ger en positiv kontrasteffekt där röntgenstrålen attenueras (försvagas) kraftigt vid passage genom organ innehållande Bariumkontrast.

Utsöndring

Bariumkontrast absorberas inte i kroppen utan lämnar i helhet kroppen via avföringen.

Indikation

Barium används enbart till röntgen av mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunntarmar, tjocktarm och ändtarmen).

Undersökning

Allergiska reaktionen mot Barium är extremt sällsynta.
Patienter som tidigare visat någon form av allergisk reaktion³ för Barium bör erbjudas annat kontrastmedel vid en röntgenundersökning. Om användning av Barium trotts tidigare reaktion bör patienten premedicineras för detta.
För premedicineringen används oftast en kombination av antihistamin– och kortisonpreparat (glucokortokoid). som patienten tar i hemmet någon dag innan undersökningen. Vid akut undersökning ges denna premedicinering på sjukhuset strax innan undersökningen påbörjas.

Den vanligaste effekten av Barium patienten kan märka av är ev. obstipation (förstoppning) som uppträder i 20% av fallen (FASS). För detta kan patienten erhålla någon form av lättare laxermedel om märkbar tendens till förstoppning sker.
Detta märks dock först efter 2-3 dagar då tarmen initialt efter undersökningen, är tom på innehåll.

Kontraindikationer för användning av jodkontrast

Vid misstanke på läckage (perforation) från mag-tarmkanalen som då kan göra att barium kommer utanför tarmsystemet till exv. bukhålan.
Detta ämne tas inte upp och avlägsnas ut ur kroppen om det kommer utanför Mag-tarmkanalen.

Försiktighet

Om Barium tas peroralt (via munnen) vid pylorus-stenos eller allvarliga besvär med ventrikeltömningen (magsäcken).
Äldre och svagare patienter med större risk för felsväljning.
Då det finns ökad risk för aspiration (får kontrasten i luftvägarna).
Små mängder bariumkontrast i bronkerna (luftvägarna) försvinner i regel snabbt och orsakar sällan allvarligare besvär.
Vid någon form av operativt ingrepp i ändtarmen eller strålbehandling mot ändtarm eller prostata senaste tiden.
Barium ska inte tas rektalt (via ändtarmen) vid toxisk megacolon.
Gravida vid rektal administrering.

Gravid

Barium påverkar inte amningen.

Förberedelser

Inga.

Biverkningar

Bariumkontrast har inga generella biverkningar (finns få rapporter om allergiska reaktion).
Procedurrelaterade komplikationer förekommer desto mer.
Det förekommer, trots sällsynt, att personer reagerar allergiskt mot ingredienser i den uppslammade bariumsulfatet.
Fördröjd reaktion kan förekomma (cirka 1 av 1 000 000) och dödsfall (cirka 1 på 10 000 000).
Barium i mediastinum eller peritoneum ger adherenser eller granulom.
Kommer Barium ut i blodbanan (tarmperforation) kan detta medföra embolier i målorganen.
Hosta vid aspiration (övergående).

Efter undersökningen

Dricka rikligt för att förhindra ev. förstoppning av Bariumkontrasten.

Läs mer

[FASS] (Farmaceutiska Specialiteter i Sverige).

01/15/2024