Uppdatering pågår…
Ultraljudsledda punktioner kan ske i alla ”mjuka organ” där punktionsstället inte hindras av ben, artärer och i viss mån tarm och som givetvis kan visualiseras med ultraljudet. En idag stor och viktig del inom den medicinska diagnostiken är punktioner för att erhålla prover för cytologi, patologis diagnostik (PAD/biopsi) eller bakteriell odling för att därigenom bekräfta en diagnostik.
Punktion kan dels genomföras med sk. ”fin-nål” då endast ”flytande material”, enstaka celler, kan sugas ut genom denna tunna (<1mm) nål för analys.
Vid grövre nålar (2mm) rör det sig oftast om sk. biopsi. Här får man ut ett helt stycke organisk vävnadsprov för vidare patologisk analys (PAD).
För att göra en punktion av ett organ måste man ”se” var och vad man sticker i. Detta sker då med hjälp av ultraljud. Även datortomografi eller konventionell röntgengenomlysning kan användas vid dessa ingrepp. En kombination av teknikerna är en vanlig metod för att säkerställa en exakt punktion.
I samband med en punktion kan även ett dränage, kateter, anläggas som antingen avlastar ett organ (tex. njure, lever) eller tömmer en abscess (varhåla) eller cysta (vätskeblåsa). Detta dränage ligger då med sin ”topp” inne i det aktuella organet eller håligheten. Vätska/var leds ut via katetern till en påkopplad påse utanför kroppen.
Val av undersökningsteknik beror även mycket på vilket organ det gäller och om endast prov ämnas erhållas eller ett kvarliggande dränage skall anläggas. mm.
Före
Förberedelser innan punktion är bl.a. blodprover och fasta.
Vid ”djupa” punktioner eller punktioner i blodrika organ (buk, thorax, njure, lever…) sker dessa på vårdavdelning.
Ytliga punktioner kräver oftast inga förberedelser eller eftervård på vårdavdelning.
Besked om ev. förberedelser fås vid kallelsen från röntgen eller annan vårdenhet.
Metod
Förändringen som ska punkteras undersöks allt i samband med punktionen. Detta för att bla. avgöra om punktion är möjligt samt exakt var, hur och med vad punktionen ska ske.
Innan själva punktionen tvättas aktuellt område med desinficerande sprit (klorhexidinsprit, etc.) och ”kläs in” med sterila dukar.
Om grövre nål används (biopsi) kan punktionsstället lokalbedövas innan med tex. Xylocain.
Punktionsnålen styrs sedan mot och in i förändringen med hjälp av ultraljudet. Då nålen är i förändringen sugs patologiskt (sjukligt) organiskt material ut. Detta patologiska material skickas sedan för analys.
Punktioner och biopsi göres liggande och tar omkring 20-30 minuter. Anläggande av dränage tar 30-40 minuter.
En röntgenläkare gör dessa ingrepp.
Efter
Vid fin-nåls-punktion är eftervården ingen till ett par timmars sängläge på en vårdavdelning beroende punkterad organ och patientens tillstånd.
Biopsi och dränage kräver något längre observation efteråt på vårdavdelning.