CT thorax (lungor)

[Bröstkorgen] (anatomi) (thorax) är den samlade benämningen på människans anatomiska kroppsdel som innehåller lungor, luftrör, matstrupe, hjärta som höljes in av 12 par revben. Absolut vanligaste metoden för att radiologiskt undersöka lungorna och hjärtats kondition är med vanlig konventionell röntgen där patienten står (om så går) med bröstkorgen tryckt mot en bildplatta. En konventionell lungröntgen är snabbt och enkel att genomfört som ger en relativt bra och överskådlig bild över båda lungornas parenkym (vävnad), hjärtats kondition (hjärtats storlek), pleuravätska1Vätskeutträde i lungsäcken.. Konventionell röntgen ger dessutom mindre stråldos till patienten. Vid behov av ytterligare diagnostik av oklara fynd i lungor och bröstkorgen kan patienten utredas vidare med en datortomografi (CT-thorax). Annan metod En konventionell lungröntgen utgör oftast den initiala bilddiagnostiken vid en utredning av patologi. Denna metod är snabb och enkel och ger en god överskådlighet av de båda lungfälten samt hjärtats kondition (hjärtstorlek).

CT-thorax med kontrast (dubbelklicka för större bild)

Indikation

Förstaval av metod för radiologisk diagnostik av diverse lungåkommor är med en [konventionell lungröntgen] där man tar en frontal- resp. sidobild av lungorna. Vid oklara fynd eller där man behöver vidare utredning om typ av sjukdom, klassificering, utbredning, påverkan på andra organiska strukturer, mediastinala förändringar som ofta skyms vid konventionell röntgen. För undersökningar av mediastinum²Till mediastinum hör organen centralt i bröstkorgen mellan de båda lunghalvorna så som hjärta, lungkärl, thorakala delen av aorta, lymfkärl och körtlar, matstrupe och huvudbronker. och förändringar häri har datortomografin således helt kommit att dominera som diagnostisk metod över den tidigare konventionella röntgen tekniken.

Vid trauma är CT alltid förstaval som radiologisk metod där man klinisk kan förvänta sig revbensfrakturer, pneumothorax, blödningar i mediastinum, ryggskador, mm.

Elektiva³Tidbokade undersökningar.

Vanligaste frågeställningen i samband med en elektiv (ej akut) undersökning med datortomografi (CT) av thorax är förändringar i lungorna eller mediastinum.
Flertalet CT-undersökningar av lungorna är ofta fortsatta utredningar där en mer noggrann diagnos önskas eller där oklara fynd förekommit i bilderna från en tidigare konventionell lungröntgen.
Röntgen av revben med datortomografi görs oftast som komplement till tidigare gjord röntgen med konventionell teknik vid misstänkta och oklara skelettförändringar.

Sjukliga processer i lungorna som behöver mer noggrann utredning med CT kan utgöras av atelektaser, emfysem (lungbåsor), lungfibros, pleurit⁴Vätska i lungsäcken., parenkymatösa inflammatoriska förändringar såsom sarkoidos, covid, Aids, samt tumörer och metastaser, mm.
Andra sjukdomar inom mediastinum som kan diagnostiseras med CT är förstorade lymfkörtlar som då kan bero på inflammatoriska processer eller metastasspridningar som är vanligt i det lymfatiska systemet.

Datortomografi har blivit den viktigaste metoden vid kartläggning av större pulsåderbråck eller dissektion⁵Avlösning av det lager som klär insidan av blodkärlet dvs. vägglagret närmast blodflödet. på kroppspulsådern (aorta). Redan diagnostiserade aortaaneurysm⁶Asymtomatiska aortaaneurysm finner man oftast som bifynd då patienten genomgår en röntgen av annan anledning. Idag finns frivillig screening med ultraljud på män över 65 år. följs upp med återkommande CT-thorax då man kontrollerar ev. tillväxt av aneurysmets storlek (diameter).

Kärlanomalier (kärlmissbildningar) som ger symtom upptäcks oftast tidigt i småbarnsåldern på grund av symtom som blåsljud, cyanos, hypoxi, mm. Kärlanomalier finns då i regel  i kärlanatomin kring hjärtat eller i de kärl som ger blodföde in resp. ut ur hjärtrummen. Vissa kärlanomalier på barn kan utredas med CT där den vanligaste förekommande missbildningen, dubbel aortabåge även kallad hjärtring⁷Medfödd avvikande anatomi som kan ge ett tryck mot luftstrupens baksida. Diagnosen dubbelaortabåge kan även fås genom röntgen av matstrupen med kontrast där man i sidoprojektionen ser en impression (inbuktning) av matstrupen från aortabågen., utreds med magnetkamera eller invasiv angiografi då denna kärlmissbildning kan vara svår att kartlägga med CT.
Kärlanomalier som inte ger symtom upptäcks oftast först som bifynd i vuxen ålder.

CT används även vid punktioner i thorax där man då med en nål kan ”pricka” exakt rätt i den förändring man vill ta ett patologiskt prov (PAD) från. Detta PAD analyseras sedan för att utröna vilken sorts förändring det rör sig om. Vid tumörfrågeställningar är främsta målet att konstatera ev. malignitet eller om det rör sig om en förändring av godartad natur. Likaså kan inflammatorisk vätska (abscess) sugas ut för test mot verksam medicinering.

Akuta

Trauma mot bröstkorgen är vanligt vid trafikolyckor där bröstkorgen trycks samman av bilbältet eller annan utrustning i bilen. Vid större olyckor då stumt våld mot bröstkorgen förekommit göres i regel en omedelbar trauma-CT utan föregående konventionell lungröntgen. Vid dessa större trauma finner man ofta även skador i huvudet, buken och extremiteterna vilka även dessa röntgas.
Vid traumalarm på stora flertalet akutsjukhus görs en inledande ultraljudsundersökning av specifika organ nere på akutmottagningen för preliminär diagnostik och status av patienten för bedömning om patienten ska åka direkt till operation eller det finns tid för en mer utförlig diagnostik med trauma-CT.

Stickskador och skottskador utgör idag en allt större andel traumatiska skador mot bröstkorgen, lungor, kärl och hjärta.

Drukningstillbud⁸I Sverige drunknar och avlider ca. 200 personer per år. (ca. 600/pers per år i Sverige) med sjukhusbunden behandling förekommer mestadels under sommarhalvåret. Vid dessa tillbud göres ingen CT-undersökning utan enbart en konventionell lungröntgen.

Lungemboli är en venös trombos (blodpropp) som lossnat från nedre hålvenen (vena cava inferio) eller vener i benen och flyter upp till någondera lungartär och fastnar på grund av sin storlek i något alltmer avsmalnande lungartär. CT med jodkontrast till blodet är förstaval vid denna frågeställning.
Lungembolier som täpper till större lungartärer som försörjer större segment av lungvävnaden med blod som då upphör ökar riskerna för svåra komplikationer och  kan vara livshotande.

Utredning av infektiösa sjukdomar kan inte diagnostiseras med enbart en radiologisk utredning utan inleds oftast med kliniska tester som manifisterar för viss patogen. CT kompletterar oftast en inledande konventionell lungröntgen. Vid svårare symtom eller ihållande symtom som inte svarar på insatt medicinsk behandling (antibiotika) görs en direkt CT.
Infektioner som snabbt utreds med CT är tex. covid där bilden på drabbade lungor förstärker diagnosen för covid.

Misstanke på thorakal aortaruptur kräver en urakut utredning med CT för diagnostik samt därefter en mycket snabb start av en interventionell eller operativ åtgärd för att rädda den drabbade patientens liv.
Aortaskador i samband med trafikolycka är orsaken till ca. 15-20% av dödsfallen  i samband med trafikolycka. Denna skada medför således i de flera fall snar död då patienten oftast inte hinner in till sjukhus för åtgärder. Av de patienter som har en skada på aorta som trotts allt hinner in till sjukhus avlider ca. 30% inom de närmaste 4 timmarna då dessa patienten hinner förblöda innan man hunnit åtgärda de oftast multipla skadorna i bröstkorgen.

Patologi

Trauma

Trauma mot bröstkorgen är nästan alltid förenlig revbensfrakturer. Trasiga och vassa revbensfrakturer kan punktera lungsäcken (pleura) som då kan ge pneumothorax (hopfallen lunga), subcutant emfysem (luft i underhuden), mm. Pneumothorax är vanligt vid trauma mot bröstkorgen med revbensfrakturer.
Enbart revbensfrakturer ser man företrädesvis i nivå revbenspar 5 till 9. Revbensfrakturer över denna nivå kräver oftast större trauma mot denna del av bröstkorgen då man oftast även finner frakturer på nyckelbenen. Frakturer i revbensnivå 1-2 kan även medföra skador på luftstrupe⁹Diagnostiken på skador i luftvägarna kan ställas med bronkoskopi. Dessa skador sitter oftast i luftstrupen eller någondera huvudbronk., matstrupe¹⁰Diagnostiken av rupturerad matstrupe ställs genom att patienten dricker kontrastmedel i genomlysning med röntgen. och kärlskador i denna region.

Vid pneumothorax faller den drabbade lunghalvan ihop då vacuumet förloras i den söndriga lungsäcken. Mindre pneumothorax kan läka sig själv inom några dagar.
En mer allvarlig form av en söndrig lungsäck är en sk. ventilpneumothorax¹¹Även kallad övertryckspneumothorax.. Detta sker när det bildas en form av ventil i lungsäcksbladet (pleurabladet) närmast bröstkorgen som gör att luft dras in i lungsäcken vid inandning men kan inte ventileras ut igen genom skadan i den yttre pleurabladet. Detta medför att ”den friska lunghalvan” trycks åt sidan av inandad luft i den allt mer expanderande skadade lungsäcken på motsatta sida.

Skador på lungvävnaden kan även uppstå utan att vara orsakad av vassa revbensfrakturer som sticker hål på pleurasäcken där lungvävnaden då istället har utsatts för en accelerationsskada. Lungorna trycks då hastigt mot bröstkorgsväggen av ett tvärstopp efter att kroppen varit i rörelse. Det är samma mekanism som ifall en person faller från högre höjd och landar hårt på fötterna där inre organ av farten inte stannar upp utan rör sig ytterligare i nedåtgående riktning.

Skador på revbenen medför ofta blödning från de små artärer som löper längs med varje revbens undersida. Vid större trauma kan det uppstå sår (laceration) i lungvävnaden som orsakas av skador på blodkärl¹²Dessa kärl är oftast vener som fysiologiskt är klenare än artärerna. i detta område vilket ofta medför en blödning i lungvävnaden samt lungsäcken. Slits stora centrala artärer sönder i samband med traumat har detta en mycket dålig prognos.

Fraktur på bröstbenet (sternum) ses ofta i samband med andra skador i bröstkorgen. Även här är orsaken oftast bilbältet vid trafikolyckor. Vid en sternumfraktur bör en CT-thorax göras för att utröna att inga större blödningar (hematom) finns retrosternalt (bakom bröstbenet) som är orsakad av skador på större blodkärl eller rent av på aorta som orsakar detta hematom.

Skador på de supraaortala kärlen¹³Till dessa ingår truncus brachiocephalus vänster samt höger, nyckelbensartärer samt vener, proximala delar av halsartärer samt vener. kräver oftast mycket kraftigt våld mot övre delen av bröstkorgen då dessa kärlavgångar från aortabågen sitter väl skyddade bakom kraftiga muskler och skelettstrukturer. Kärlskador i denna stabilt uppbyggda region uppkommer oftast därför genom penetrerande våld (stick-, skottskador, mm.).

Aortaruptur i samband med trafikolycka sitter vanligen i aortas uppåtgående del (aorta ascendens) strax innan böjen (arcus) ner mot nedre delarna av kroppen (aorta descendens). Skada i denna del av aortan medför ofta även en hjärttamponad¹⁴En skada av aortas kärlvägg kan medföra en dissektion då blod letar sig ut mellan aortaväggens olika vägglager och sedan vidare ner till hjärtklaffarna och ut i hjärtsäcken.
Denna hjärtsäck är endast lite tänjbar varför en stor mängd blod i denna slutna säck medför att hjärtat trycks ihop och får en sämre fyllnad av förmak och kamrar vilket ger hjärtsvikt..
Patienter med dessa skador med mycket våld mot bröstkorgen som ger blödningar från större centrala kärl avlider i flertalet fall redan på olycksplatsen. Man beräknar att av dessa svårare olyckor med blödningskomplikationer från centrala kärl är endast ca. 10% hemodynamiskt¹⁵Fysikalisk begrepp om hur hjärtat kan upprätthålla adekvat blodflöde och därmed blodtryck till kroppens vitala organ.
Vid instabil hemodynamik får hjärtats vänstra kammare pga. liten blodvolym så lite blod att pumpa ut att det systoliska blodtrycket sjunker drastisk (<80mmHg). stabila vid ankomsten till sjukhuset. Första åtgärder för dessa patienten är således att påbörja behandling mot blödningschock.

Diafragmaruptur kan uppstå efter trubbigt (trafikolycka) eller penetrerande (knivstick, etc.) våld där man samtidigt finner andra samtida skador så som mjältruptur, njurskador, hjärtskador samt skada på aortan. Mindre öppning (ruptur) i diafragmavalvet kan initialt vara svår att se med CT och missas lätt då man koncentrerar diagnostiken mer på andra samtidiga svåra skador. Öppningen i diafragman läks inte av sig själv och medför ofta en herniering av bukorgan upp i brösthålan vilket då kan medföra andnöd, tarmileus¹⁶Tarmvred som påverkar passagen genom tarmen. Denna ileus fås oftast i tunntarmen., påverkan på blodcirkulationen, mm. Denna herniering av bukorgan kommer oftast i samband med skadan.
Ses en herniering på CT i samband med olyckan kan man dra en slutsats att det även finns en diafragmaruptur att ta ställning till.

Lungemboli (propp)

Lungemboli (blodpropp i lungans kärl/LE) diagnostiseras idag uteslutande med datortomografi . Tidigare var patienten tvungen att genomgå en [endovaskulär pulmonalis angiografi] (kärlröntgen) (bild) för denna diagnostik vilket var både en svårare och mer komplicerad undersökning för patienten att genomföra då man var tvungen att föra in en kateter i blodbanan för diagnostik.
Alternativ diagnostik är med lungscintigrafi då man kan mäta syreupptaget i de olika lungloberna genom att patienten andas in en radioaktiv gas som sedan kan detekteras med en gammakamera. Lungscint kan bli aktuellt ifall patienten tidigare har fått en svår reaktion av jodkontrastmedel eller på gravida för att undvika röntgenbestrålningen vid en CT-undersökning.

Proppar i lungartärerna (LE) härstammar oftast från benens stora vensystem varifrån proppar (embolier) lossnat och flutit iväg upp till lungkärlen (lilla kretsloppet) där dom fastnar i de allt mindre blodkärlen ut mot lungblåsorna. Hur stor del av lungans blodkärlsförsörjning som drabbas beror på storleken på den tromb som fastnar och blockerar blodflödet i ett kärl. Blockeras en stor tidig kärlsegment ger detta svårare symtom så som andnöd, bröstsmärta, ökad andningsfrekvens (akypne), pulsökning (takykardi), torrhosta, mm. Mindre blodproppar som sätter sig först långt ut i mindre lungartärer ger sällan symtom.
Vid mer diffusa symtom på lungemboli kan ett ultraljud av benens vener ev. öka misstanken på LE ifall man finner venösa tromber i benen.
Den mest allvarliga formen av lungembolier är när större tromber lossnar från benet och sätter sig i någondera lungartärs bifurkation sk. sadelemboli.

Orsaker till dessa tromber från framförallt benen beror på djup ventrombos (DVT), vid senare delen av graviditeten, P-piller, lång sängbunden imobilisering, blodsjukdom, aktiv malign sjukdom, mm. Man finner mycket sällan LE på barn som i dessa fall då har en bakomliggande blodsjukdom som orsakar detta.

Venösa proppar från armar och ben kan aldrig nå hjärtats kranskärl eller hjärnans artärer då dessa blodkärl tillhör det stora kretsloppet som startar efter att blodet passerat igenom de mycket små lungkapilärerna och återgår till hjärtat för att pumpas ut till övriga kroppen. Inga proppar passerar igenom lungkapillärerna.

Hjärtat

Hjärtat kan undersökas med CT för att påvisa ev. perikardit och perikardvätska. Ett förstorat hjärta på konventionell lungröntgen kan misstänkas utgöras av hjärtinkompensation eller perikardvätska.

Perikardvätska¹⁷Orsaken till vätska i hjärtsäcken kan man i nästan hälften av fallen inte finna en bakomliggande orsak (idiopatisk). 15-20% av fallen orsakas av perikardit. Malignitet är orsaken till ca. 10-25% av perikardvätska. Numera utgör tuberkulos ca. 60% orsaken till perikardvätska hos personer födda i U-länder. kan ses med konventionell röntgen, CT samt med ultraljud (ekokardiografi). Vätska i hjärtsäcken kan komma som akut, subakut eller som kroniskt tillstånd. Vid stor mängd vätska i hjärtsäcken ger detta en kompression av hjärtat som påverkar fyllnaden i hjärtkamrarna vilket kan påverka hjärtpumpen som kan leda till en cirkulatorisk kollaps och chocktillstånd hos den drabbade personen.

Perikardit (pericarditis) utgörs av en inflammation i hjärtsäcken. Denna inflammation kan triggas av en mängd olika virussjukdomar. TBC är den vanligaste orsaken till perikardit i vissa utvecklingsländer. Denna TBC utlöst perikardit har ofta purulent inslag.
Annan orsak till perikardit kan vara orsakad av ett kirurgiskt ingrepp i hjärtat.
Magnetkamera (MR) kan vara av värde om man misstänker hjärtmuskelinflamation (myokardit) vilket ofta förekommer tillsammans med perikardit (myoperikardit).

Idag klarar även CT att avbilda själva kranskärlen (arteria coronaria) kring hjärtmusklerna trotts hjärtats kontinuerliga rörelser i form av hjärtslagen. Tidigare var en endovaskulär angiografi (PCI/percutan coronar intervention), där man går in via en artärpunktion i ljumsken eller handleden, enda metoden för diagnostik av förträngningar (stenos) eller stopp (ocklusion) i hjärtats kranskärl. Denna PCI göres numera mestadels efter en diagnostik med CT där man bedömer att det finns behov för en invasiv behandling av förträngningar i kranskärlen eller man önskar en mer noggrann kartläggning av kranskärlen än vad man fick med CT.

Tumörer och metastaser

Lungcancer¹⁸Lungcancer diagnostiseras årligen hos ca. 3600 individer i Sverige. Lungcancer drabbar vanligtvis äldre (>70år). Lungcancer utgör den idag vanligaste cancerrelaterade dödsorsaker med ca. 3500 avlidna i denna sjukdom per år i Sverige. Även hos kvinnor är död av lungcancer vanligare än dito. för bröstcancer. finns i olika typer och upptäcks oftast först i ett senare stadie av sjukdomen när de ger sådana symtom att man beslutar för en lungröntgen.
Inledningsvis görs vanligen en konventionell lungröntgen för att utesluta andra differentiella sjukdomar. Mindre tumörer centralt i bröstkorgen (mediastinum) kan vara svåra att urskilja då de skyms av andra organ i bröstkorgen varför utredningen då fortsätter med en CT-thorax.

Tidig diagnostik är av stor vikt för möjligheten till en kurativ behandling/syfte¹⁹Behandlingsåtgärder som avser att bota patienten helt från lungcancern..
Denna cancerform har konstaterats ha ett klart samband med rökning (ca. 80% av fallen). Även icke rökare kan drabbas av lungcancer då det finns andra orsaker till denna cancer så som asbestexponering, luftföroreningar, ärftlighet, mm.
Lungcancer delas i stadier (I-IV/1-4) där lägsta stadie I är en lokaliserad cancer utan spridning utanför lungan medan stadie IV utgör en mer allvarlig sjukdom med spridning till andra organ.

Vid misstanke på lungcancer ska patienten genomgå en snabbutredning kallas SVF (snabbt vårdförlopp) som generellt finns implementerad i vårdförloppet i Sverige idag. Patienten ska skyndsamt genomgå en lungröntgen eller CT-thorax med intravenös kontrastmedel.

Lungcancer delas in i småcellig– resp. icke småcellig lungcancer. Båda typerna kan ge metastaser.
Bronkialcancer (luftrör) är en av de vanligaste formerna av lungcancer som involverar olika carsinom såväl småcellig som icke-småcellig.

Metastaser kan spridas till lungorna från de flesta typer av maligna primärtumörer som då även kan sätta sig i andra organ.
Metastaser har ofta ett specifikt utseende på röntgen med rund form och jämna kanter.

Godartade tumörer²⁰Godartade tumörer räknas de som inte växer igenom olika organstrukturer in i andra organ. Likaså sker ingen spridning till andra organsystem. Dock kan en benign tumör växa i storlek så att den påverkar andra organ. (adenom, typiska lungkacinoider, mm.) är ovanliga i lungorna. Flertalet benigna tumörtyper ger inga symtom och diagnostiseras därför först vid konventionell lungröntgen av helt andra orsaker.
Finner man oklara förändringar på lungorna görs  regel en kontroll med CT-thorax för att se utbredning och ev. inklusion av lymfökörtlar, mm.
Benign tumör i lungorna ses oftast som en mindre (1-3cm) rundad tät struktur.

Thorakal aortaaneurysm

Ett thorakalt aortaaneurysm (TAA) kan vara lokaliserad på olika nivåer från aortaroten (hjärtklaffen) och ner till diafragmanivå. Nedom diafragmanivå räknas aorta till bukkärlen och heter således bukaorta (aorta abdominalis). Man skiljer på äkta resp- falskt aneurysm. Ett äkta aneurysm utgörs av en vidgning av kärllumen som inkluderar kärlväggens alla lager medan ett falskt aneurysm (även kallad pseudoaneurysm) utgörs av en utbuktning i enbart det yttre vägglagret som beror på en defekt kärlvägg genom kärltrauma, kärlpunktion, etc.
Orsak till ett aneurysm är ofta åldersrelaterad då kärlväggens elastiska egenskaper avtar med åldern som ger en svagare kärlvägg. Ärftlighet spelar även in på kärlens beskaffenheter. Andra orsaker till ett aneurysm är ateroskleros som ger en påverkan av kärlväggen.

Risken för ruptur (bristning av kärlväggen) av aneurysmet ökar generellt med ökad diameter på aorta. Även snabb tillväxthastigheten av aortaaneurysmets diameter ökar riskerna för ruptur. Kärlväggen kan även få en dissektion där blodet då flödar mellan olika vägglager. Akut aortaruptur resp. dissektion utgör ett livshotande tillstånd där patienten omedelbart måste komma under behandling.

CT-undersökning av misstänkt ruptur eller dissektion görs på vitalindikation²¹Utredning eller operation görs för att rädda livet på en patient. där man inte tar hänsyn till allergier, dåliga njurar eller andra kontraindikationer och riskfaktorer för kontrastmedel.
När man utreder ett aneurysm, aortaruptur resp. dissektion görs en CT av hela aortas längd, dvs. såväl thorakala delen av aorta som bukaorta, med intravenös kontrastmedel där man tar bilder i olika seanser.

Idag finns ett screening program med ultraljud för kontroll av aneurysm hos män över 65 år men detta gäller enbart för bukaorta aneurysm. De flesta aneurysm utvecklas utan symtom och upptäcks oftast i samband med annan klinisk utredning eller röntgenundersökning. mindre aortaaneurysm följs med återkommande kontroller med ultraljud. Vid större eller ökande aneurysm görs en CT med kontrastmedel för att mer exakt bedöma utbredning och diameter på aneurysm.
Thorakal aortaaneurysm kan inte diagnostiseras med ultraljud utan måste utredas samt kontrolleras med antingen CT eller magnetkamera (MR). Vid akut aortaruptur eller dissektion finns det inte tid till en mer tidskrävande undersökning med MR.

Andra lungsjukdomar

Flertalet lungsjukdomar med oklara lindriga symtom röntgas inledningsvis med en konventionell lungröntgen om så anses behövas för diagnostik eller behandling.
Förändringar i lungvävnaden (parenkymet) med långdragna symtom föranleder även undersökning med CT. Hit hör KOL²²Kronisk obstruktiv lungsjukdom är det samlade namnet på inflammation och destruering av alverolernas väggar (emfysem). Tillsammans ger de symtom som hosta, slembildning, andnöd vid ansträngning och trötthet. Patienter beskriver symtomen som att andas genom ett ”sugrör”.
KOL är i 80% av alla fallen orsakad av rökning. Utveckling av KOL är en lång process som pågor under årtionden., emfysem, lungfibros²³Fibros bildas av kronisk inflammation i väggarna av luftrören och alveolerna. Denna fibros gör dessa delar mindre elastiska och medför sämre syreupptag.  atelektaser²⁴Atelektas är en sammanfallen lungavsnitt som beror på att syre hindrats att nå ut till distala vävnad varför denna lungvävnad distalt om hindret faller ihop. Orsaken är ofta KOL., missbildningar och anomalier, lungabscess²⁵Abscess utgörs av en samling med infektiöst var i mjuk vävnad så  som lungvävnaden. och empyem²⁶Empyem är en samling av infektiöst var i lungsäcken., fibrösa plack efter asbest²⁷Vid asbestrelaterade förändringar ses oftast en förtjockning (plack) av lungsäckarnas väggar på CT-bilderna., mm.

Flertalet av dessa sjukdomar utreds med en speciell CT-metod med mycket tunna bildsnitt  sk. HRCT där man erhåller bildmaterial med hög kontrast i bilderna.
[HRCT] ger bra diagnostik av obstruktiva lungsjukdom med begynnande små emfysemblåsor²⁸Emfysem är en sammansmältning av flertalet lungblåsor (alveoler) som på så sätt bildar en större blåsa. Beroende på hur många alveoler, vars väggar gått sönder och ”smälts samman”, desto större emfysemblåsa. Stora emfysemblåsor ger mindre syreuptagande vägg än för normala små alveoler med intakta väggar som normalt har en sammanlagd yta på ca. 90m²..

Lunginflammation²⁹Lunginflammation kan vara virulent eller bakteriell. Symtomen är feber, hosta, förkylning, andfåddhet, yrsel, mm. Vid svårare symtom ska läkare sökas för klinisk bedömning. (pneumni) kan verifieras med konventionell lungröntgen vid oklara symtom eller när symtomen inte går över (5-6 veckor) eller förvärras.

Metod

Om undersökningen

Vid bildtagningen ligger patienten på en brits, mestadels på rygg med huvudet i riktning in mot CT-gantryt, som åker fram och tillbaka genom CT-apparaten (gantryt) vid själva bildtagningen. Armarna bör vara sträckta ovan huvudet om så går för att minska störande bildstrukturer (artefakter) från skelettet i armarna.
Det är viktigt att man som patient ligger still och håller andan under själva bildtagningen. Vid rörelse, om detta då ändrar läge mellan olika bildsnitt, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra. Orkar man inte hålla andan, omkring 2-5 sekunder, kan bildtagningen dock ändå ske om andningen är lugn och försiktig då bildtagningen numera sker oerhört snabbt av i stort sett hela kroppen.

Det kan dock föreligga en risk att vi vid en senare bedömning av bilderna missar en förändring och ger en felaktig eller ofullständig diagnos om andningsrörelserna varit allt för kraftiga vid bildtagningen.
Bildtagningen tar ca. 2-5 sekunder. Det tas ofta flera bildserier efter varandra om det använts intravenös kontrastmedel vid undersökningen då patienten bör ha samma inandning för att hålla andan vid varje bildserie som görs med några sekunders mellanrum.

Utförande

Vid de flesta frågeställningar angående lungorna används jodhaltigt kontrastmedel som sprutas intravenöst (in i blodet). Detta för att åskådliggöra blodkärl. Patologiska processer som tumörer är ofta kärlrika strukturer som med kontrast ”laddar” upp och kan då urskiljas bättre från omgivande ”normal” vävnad.
En injektionsnål (venflon) sätts då in i ett blodkärl (oftast i armveck) för denna injektion av kontrastmedel.

För utredning av mindre förändringar ute i distal lungvävnad kan man använda en speciell CT-undersökning, HRCT (high resolution computed tomography) av lungorna, där man erhåller mycket tunna bildsnitt (<1mm) med högt kontrastförstärkta bilder. Denna bildteknik gör att man kan se små strukturer och förändringar som ligger i lungvävnad närmast bröstkorgsväggen. Lungvävnaden längs bak mot ryggsidan pressas samman något när patienten ligger på rygg vilket kan ge oklar diagnostik. För att undvika denna sammanpressning av lungvävnaden vid ryggläge ligger patienten på magen vid denna HRCT-undersökning.
HRCT görs utan kontrastmedel för att inte kontrasteffekten i lungvävnaden kan misstolkas som patologiska förändringar.

En undersökning tar ca. 10 minuter beroende på tillförsel av kontrastmedel, kompletterande bildtagningar pga. rörelseoskärpa (artefakter), komplettering med kontrast, mm.
En röntgensjuksköterska utför denna undersökning.

Kan man av någon anledning inte alls ligga ner eller ligga någorlunda stilla går denna undersökning troligen inte att genomföra.

Kontrast och läkemedel

Kontrastmedel injiceras intravenöst in i blodsystemet med hjälp av en sk. ”tryckspruta”.

Förberedelser krävs av patienten i förväg om jodkontrastmedel skall användas. Dessa förberedelser utgörs av blodprov³⁰Ett blodprov på kreatinin-värdet i blodet ska vara taget och klar innan en röntgenundersökningen påbörjas som involverar intravenös jodkontrast.
–
Kreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och förmåga att utsöndra vätska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara lågt.
Ett högt kreatinin-värde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna då har nedsatt förmåga att utsöndra kreatinin och bla. jodkontrast från kroppen.
–
Kreatininvärdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90µmol/L) och män (60-105µmol/L) och med åldern där äldre ofta generellt har sämre njurfunktion och därmed ett högre kreatinin-värde. och viss fasta inför undersökningen.
Diabetiker som medicinerar med Metforminpreparat³¹Diabetesmedicin för diabetes typ 2 i tablettform. Patient  som medicinerar med Metformin ska inför en undersökning där jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet gör uppehåll med denna medicinering senast i samband med undersökningen.
–
Jodkontrastmedel kan orsaka tillfällig njursvikt där Metformin då inte utsöndras med urinen utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.
Laktacidos gör blodet surt (<7,35) med ökande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger så småningom en organsvikt med allt mer medvetandesänkning.
–
Metforminassocierad lakatacidos är allvarlig komplikation som i värsta fall kan leda till döden (30-50%). ska göra ett uppehåll med denna medicinering inför samt efter genomgången undersökning som involverar jodkontrastmedel. Information om detta fås oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inför en röntgenundersökning.

Efteråt

Viktigt att dricka mycket 1-2 dagar efteråt om kontrastmedel injicerats till blodet vid undersökningen.
Har patienten gjort ett uppehåll med Metformin medicinering ska patienten ta ett blodprov (S-kreatinin) efter 48 timmar innan denna Metformin åter tas igen.

Anatomi och Fysiologi

Till luftvägarna hör näshålan, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen och [luftrören] (bild). Lungorna tillhör inte luftvägarna utan utgör ett eget organ som syresätter blodet.
I näsan renas, fuktas och värms luften. Näshåren filtrerar bort de grövsta partiklarna man andas in. Rensningen av partiklar från inandningsluften fortsätter längs hela luftvägarna ner till lungblåsorna. Partiklar på 1-10μm stannar kvar i lungblåsorna medan mindre partiklar än så åker ut igen med utandningsluften.
Luftrören börjar vid förgreningen från luftstrupen till höger resp. vänster lunga. Efterhand luftrören förgrenar sig så blir dom smalare. När luftrören delat upp sig i den del som ansluter till lungblåsorna (alveolgångarna) är dessa luftrör ca. 0,5mm i diameter.

Andningen utförs genom att revbenen expanderar vid inandning samt minskar vid utandning.
Denna andningsrörelse åstadkommes genom andningsmusklerna.

Vid inandning drar yttre mellanrevbensmusklerna ihop sig och genom bröstkorgens form ger detta en vidgning av bröstkorgen. Vid lugn andning är det mestadels dessa revbensmuskler som sköter andningen som då kallas bröstandning. Vid med aktiv eller forcerad inandning används även bukmuskulaturer som drar diafragman nedåt vilket medför att lungorna vidgas även nedåt. Man talar då om bukandning.
Vid utandningen återgår bröstkorgen till viloläge dvs. drar ihop sig som sker passivt där de inre mellanrevbensmusklerna drar ihop sig som minskar bröstkorgen samtidigt som bukmusklerna trycker bukorganen uppåt mot diafragman under lungorna. Brösthålan tömmes då på luft. Vid forcerad utandning drar bröst- och halsmuskler bröstkorgen uppåt som då drar ihop revbenen. Denna rörelse vid andningen gör bröstkorgen ca. 5 miljoner gånger på ett år.

Lungorna omges av 2 stycken pleurablad där det råder ett vacuum. Det yttre pleurabladet fäster mot insidan av bröstkorgen medan det inre pleurabladet fäster mot lungorna. Mellanrummet mellan dessa blad kallas lungsäcken och här finns en liten mängd vätska som smörjer lungbladen när de gnider mot varandra vid andningsrörelser.
När bröstkorgen expanderar drar dom tätt intill varandra pleurabladen själva lungorna med sig och luft sugs in via luftvägarna (munnen, luftrören). När det yttre lungbladet går sönder genom trubbigt våld, etc. så försvinner vacuumet i lungsäcken och den aktuella lungan kan inte expandera vid inandning. Detta heter pneumothorax.

Vid varje inandning dras ca. 500ml luft in i lungorna varefter lika mycket luft andas ut (andetagsvolym). En frisk lunga har en kapacitet på 6000ml luft (totalkapacitet) och gäller unga friska män. Kvinnor har ca 20-25% mindre totalkapacitet.

Syreutbytet med kroppens vävnader sker i lungblåsorna (alveolerna). En vuxen persons lunga innehåller ca. 300 miljoner alveoler som har en diameter på 0,2mm. Plattar man ut alla alveoler och lägger dom kant-i-kant upptar dessa en yta på ca. 70-100m². Runt varje alveol finns ett fint nätverk av blodkärl (kapillärer) som tar upp syret som tryck ut genom alveolväggen med ett övertryck. 250 ml syre tas upp av blodet i lungorna per minut medan 200 ml koldioxid lämnar blodet per minut till alveolerna för utandning.