Sätta FREKA-sond

Posted on by Röntgensjuksköterska

Patienten

Patient utan passaghinder, där enbart distribution eller sväljningsproblematik ligger till grund för sond, kan då istället erhålla en enklare Clini-feeding-sond eller liknande.

Sätta FREKA-sond

Sonden sätts med hjälp av röntgengenomlysning. Detta för att den jejunala-nutritionsdelen ska hamna på rätt plats ut i tunntarmen.

När patienten har lättblödande sår, stenos eller striktur inom matstrupe, magsäck eller nedre magmun bör FREKA-sondens placering föregås av annan tunn kateter och ledare som ”bereder” väg ner (se nedan vid svårigheter…). Vid trånga förhållanden i esophagus kan sonden ockludera passagen helt som omöjliggör all form av nedsväljning (saliv, vatten, etc.).
Om pat. har [ stent ] i esophagus eller duodenum bör man passera denna med angiokateter, Clini-feeding-, Salem-, V-sond eller liknande som då inte riskerar att ev. påverka stentet. Därefter kan man byta till FREKA-sonden över angioledare/-kateter. Viktigt att följa förloppet genom ev. stent noggrant med genomlysning!
Om CT-undersökning finns att tillgå för granskning av anatomi, hinder, etc. kan detta ev. förenkla proceduren.

Vid svåra förhållanden där proceduren starkt påverkar patienten eller vid anatomiska eller patologiskt svåra förhållanden (strikturer, hernia, etc.) kan man gå före med en [angiokateter och ledare] (2,9Mb) för att sedan föra ner sonden över den preplacerade ledaren. Pga. FREKA-sondens grova lumen bör en ev. mjuk ledare bytas till en mer styv (stiff) ledare så inte sonden snurrar sig nere i magsäcken. Tänk på att använda långa ledare då FREKA-sonden är ca. 150cm lång.

Ledare bör smörjas in med silikon eller liknande innan den förs ner i sond/kateter. Många sonders material ger ofta en kraftigt ökad friktion av ledaren i sonden. Det kan därför vara svårt att senare föra på resp. dra ut ledare om den inte smörjes in före.

Uppdukning (”normal FREKA”)

  • Duka upp på bordet:
    • FREKA-sond (set med sond, ledare, olja, adapter till luer-spruta)
    • Ev. Silikonolja (eller medföljande MCT-olja)
    • Analgetisk gel (förfylld spruta med Citanestgel, Xylocaingel, etc.)
    • Fylld NaCl-spruta
    • Spruta med jodkontrast (om ej allergi eller annan undersökning)
    • Tejp-remsor (för fixering efteråt)

Procedur

  • Patienten bör vara liggande då man med genomlysning då kan kontrollera sondens väg genom nasopharynx och epipharynx.
    • Att sitta upp upplevs ofta mer ”bekvämt” för vaken och rörlig patient och kan ev. göras så initialt tills sonden passerat matstrupen. Därefter krävs liggande patient för röntgengenomlysning.
    • Patienten kan ha en ”kräkpåse/skål” och servett i händerna.
  • Låt patienten själv välja näsborre.
    • Om sår eller tidigare ingrepp välj den andra näsborren.
  • Spruta in en mindre mångd (10-12ml) bedövningsgel i näsborren. Låt detta verka någon minut. Applicera även gel på sondens ände för ”bättre glid”.
    • Bedövningsspray avsedd för svalg behövs oftast inte då man med hjälp av genomlysning minimerar obehagen vid snabb passage av sonden genom svalget.
  • Ta ut befintlig ledare från sonden och smörj denna med medföljande MCT-olja eller medicinskt silikon-gel. Stoppa sedan tillbaka ledaren i [ sondens nutriala del ].
  • Sonden preparerad med medföljande ledare föres in genom näsborren.
    • Vinkla sonden uppifrån nästippen sett för enklare passage genom nasopharynx.
      Patienten kan [ hålla huvudet framåtböjd ] vid passagen genom svalget ner i esophagus.
      Man kan behöva behöva backa ut ledare några cm för att den då mjuka sondspetsen enklare ska vika av neråt mot epipharynx.
    • Efter denna passage föres ledaren på helt igen för att räta ut sonden vid passagen av hypopharynx.
  • Vid passagen förbi struplocket underlättar det om patienten sväljer medan sonden föres ner.
    • Vakna och ”klara” patienter kan svälja en klunk vatten samtidigt som sonden föres förbi struplocket och vidare ner i matstrupen.
    • Ledaren kan behöva ”böjas till” för att då lättare passera förbi delningen luft-/matstrupe.
    • Vid genomlysning ha då ledarvinkeln pekande bakåt mot matrupens ”bakvägg”.
    • Om patienten klöks och hostar våldsamt har sonden med stor sannolikhet [ hamnat i trachea ] istället.
    • Sonden ska då backas tillbaka ovan epiglottis eller tills patientens kväljningar upphör.
  • Sonden förs ner igenom ventrikeln ut mot pylorus.
    • Det krävs oftast lite manipulation med ladare och sond för passage förbi pylorus.
    • Den medföljande ledaren kan bytas ut mot [angioledare] som har bättre styrbarhet och böjbarhet när sonden ska manipuleras ut genom pylorus (nedre magmunnen).
    • Om FREKA-sonden [”kringlar”] sig i magsäcken kan man byta till styvare ledare (typ Heavy duty, superstiff, etc).
  • Om sonden [hakar upp sig i tolvfingertarmen] kan ledaren dras tillbaka 3-5 cm för att få sondens spets mjukare. Sonden kan då enklare böja av efter hur tarmen löper.
    • Ledaren föres sedan fram i sonden igen för att styva upp spetsen.
    • Dessa rörelser kan upprepas för att på så sätt få sonden att röra sig framåt genom tarmslyngan.
  • FREKA-sondens slutliga läge ska vara så att hela den nutriala delen ska ligga efter pylorus.
    Denna distala del av FREKA-sonden är 41cm lång och ska ligga med sin proximala del precis innan pylorus i magsäcken (nedre magmunnen) och den distala änden ut mot Treiz-ligament.
  • [ Dekompressions-delen med hål ] för magsäcken ska ej löpa förbi nedre magmunen men ligga väl nere i magsäcken (ej i esophagus!).
  • För kontroll av läget kan luft eller jodkontrastmedel (Obs! ej Barium) sprutas in [ i sondens olika lumen ] och ses med genomlysning.
  • Spola igenom sondens lumen för nutrition- samt dekompression med NaCl/vatten.
  • Plugga sondens nutritions- och luftningslumen (eller enl. ord.).
  • Koppla påse till kompressionssonden.
    • Om sonden ska kopplas till aktiv sug/vaccum ska luftningslumen vara öppen.
  • Fixera sonden med tejp mot näsan och kind.

 

Vid befarad ”svår” procedur

Om patienten har [ hernia ], lättblödande sår, [ förträngning ] (cancer), [ stent ] eller striktur i esophagus, ventrikel eller pylorus bör man överväga nedan procedur.

Vid dessa tillfällen kan man lämpligen underlätta  placering av FREKA-sonden med initial placering med annan tunn [angiokateter] och ledare. [Video] (2,9Mb).
Med hjälp av denna tunna kateter placeras då en ledare ut i tunntarmen över vilken FREKA-sonden sedan då ”mer enkelt och humant” föres på plats.
Man kan även passera trånga förhållanden med tunnare och mer flexibla sonder som Salemsond, V-sond eller liknande som då inte riskerar att ev. skada eller påverka stent, etc. Därefter kan man byta till FREKA-sonden över ledare.

Uppdukning (”svår FREKA”)

  • Lägg till material på bordet:
    • Lång [angioledare] (typ Heavy duty, 220-300cm)
      Ev. lång hydrofil ledare (stiff)
      Ev. lång superstiff ledare (Amplaz 220-300cm, etc.)
    • Vinklad 5F angiokateter 100cm  (Bern, Lind, etc.)

Procedur

  • Börja enligt punkt 1-5 ovan.
  • Spola igenom vald [angiokateter med NaCl samt smörj silikon/olja på vald ledare.
  • Preparera kateter med ledare och tillvägagå enligt vanlig sondsättning med ledare inne i kateter.
  • Med änden på [ angiokatetern ] i ventrikeln kan [ ledare ]samt ev. kateter sedan manipuleras förbi pylorus och ut i deodenum.
    • Ev. kan en hydrofil ledare användas vid svårigheter (5-6F katater!).
    • Hydrofil ledare är ”svår” att handskas med vid 4F kateter där ledaren då lätt fastnar då den hydrofila beläggningen ofta påverkas av mag/tarmvätskan.
  • Om hydrofil eller mjukare ledare initialt använts ersätt denna då med styv ledare typ Heavy Duty eller superstiff (Amplaz, etc.)
    • Låt katetern ligga kvar vid denna procedur!
  • Avlägsna kateter och [ för på FREKA-sonden ] (har hål i änden) över styv ledare som ligger kvar ut i tarmen.
  • Vid rätt placering av sonden dra ut ledaren och kontrollera läget med jodkontrastmedel eller luft (vid allergier).
    • Vid osäkerhet av läge av dekompressionsonden (hålen i ventrikeln) kan [ kontrast även ges i denna ] för kontroll av läget.
  • Spola igenom sondens lumen för nutrition- samt dekompression.
  • Plugga sondens nutritions- och luftningslumen (eller enl. ord.).
  • Koppla påse till kompressionssonden.
    • Om sonden ska kopplas till aktiv sug/vaccum ska luftningslumen vara öppen.
  • Fixera sonden med tejp mot näsan och kind.

 

Vad kan gå fel

[stextbox id=”alert” image=”null”]

  • Sonden går ner i trachea eller bronkträdet.
    • medvetande pat. klöks då oftast våldsamt. Backa sonden!
  • Man får inte ut sondens distala nutritionsdel i duodenum.
    • byt till annan ledare eller böj befintlig ledare för bättre manipulation.
    • använd [angiokateter] för placering av ledare.
  • Ledaren inte styv nog för FREKA-sondens passage genom ventrikeln.
    • byt till superstiff (Amplaz, etc) ledare.
  • Sonden [”kringlar sig”] i esophagus eller ventrikeln.
    • går det inte och räta ut med en superstiff ledare så får man lägga ledaren långt ut i tarmen elller ventrikels för att sedan backa tillbaka FREKA’n till före kringlan. Räta sedan ut ledaren genom att backa ut denna utan att helt förlora ev. bra erhållet läge av ledaren i ventrikeln eller tunntarmen.
      När ”kringlan” på ledaren är uträtad för på FREKA’n igen.
  • Sonden ligger för långt.
    • ligger dekompressionshål förbi pylorus kan detta påverka patientens nutriering.
  • Det har hänt att sond perforerat genom esophagus och [ löper ut i mediastinum ] (centralt mellan lungorna).
    • kontrollera sondens väg vid nedförandet genom esophagus.
    • vid oklarheter eller onormalt läge/väg ner kontrollera läget med kontrast.
  • Ledaren fastnar i sonden om den har flera böjar eller vikt sig på väg ner genom ventrikeln.
    • olja (silikon) alltid in ledare innan den används då det blir mindre friktion samt den glider bättre i sonden.
    • om redan fastnad ledare, sätt på en Y-conector och spola igenom med vatten samtidigt som ledaren försiktigt dras tillbaka.

[/stextbox]

Relaterade undersökningar

121125