(Mixobar, mfl.)
Barium är för mag-tarmundersökningar med mestadels konventionell röntgen där den då blandas upp med vanligt vatten innan distribution.
Barium är en uppslammad lösning av grundämnet bariumsulfat som som är extremt vattenolösligt. Många bariumföreningar är i sig själv giftiga men då ämnet är extremt vattenolösligt tas detta inte upp alls av kroppen utan distribueras ut i sin helhet. Detta kontrastmedel är således enbart avsedd för diagnostik av mage och tarmar.
Finns misstanke på läckage från mag-tarmkanalen som då kan göra att barium kommer utanför tarmsystemet till exv. bukhålan får detta ämne inte användas då kroppen inte tar upp och avlägsnar ämnet ut ur kroppen.
Vid dessa tillfällen där misstanke om tex. tarmläckage eller efter operation där öppning ut från tarmen kan förekomma används vattenlöslig kontrast i stället (jod).
Bariumkontrast lämnar kroppen via avföringen.
Vid undersökning med Barium
Försiktighet…
- om Barium tas peroralt (via munnen) vid pylorus-stenos eller allvarliga besvär med ventrikeltömningen (magsäcken),
- då det finns risk för aspiration (får kontrasten i luftvägarna),
- vid någon form av operativt ingrepp i ändtarmen eller strålbehandling mot ändtarm eller prostata de senaste dagarna,
- Barium ska inte tas rektalt (via ändtarmen) vid toxisk megacolon.
Förberedelser
- Inga.
Efter undersökningen
Allergiska reaktionen mot Barium är mycket sällsynta.
Den vanligaste biverkning av Barium är obstipation (förstoppning) som uppträder i 20% av fallen (enl. FASS). För detta kan patienten erhålla någon form av lättare laxermedel om märkbar tendens till förstoppning sker.
Detta märks dock först efter 2-3 dagar då tarmen initialt, efter undersökningen, är tom på innehåll.